Bakgrund. I den effektivitetsenkät som Nämnden för god affärssed inom livsmedelskedjan genomförde våren 2020 nämndes ”hävande av muntliga avtal” som ett missförhållande i branschen. Nämnden har undersökt saken närmare genom fråga organisationer och företag i branschen om bland annat följande omständigheter: i vilka situationer används muntliga avtal; i vilka situationer kan ett muntligt avtal hävas och vad leder detta till. Nio branschaktörer lämnade skriftliga svar till nämnden. Nämnden har beslutat att ge en rekommendation om saken. Enligt den utredning som företetts nämnden är ramavtalen i branschen skriftliga. Muntliga avtal ingås vanligtvis när man beställer lokala färskvaror, såsom frukt, grönsaker, rotfrukter och bröd. Handeln med färskprodukter sker till dagspris enligt efterfrågan och utbud, varvid det händer att man avtalar muntligt om produkternas pris, kvalitet eller mängd. Enligt en del som hörts kan det hända att köparen annullerar en order som gjorts muntligt helt och hållet eller ändrar den beställda mängden. Enligt utredningen kan en orsak till detta förfarande vara att köparen får möjlighet att köpa motsvarande vara förmånligare från en annan leverantör. Om den ursprungliga leverantören inte hittar en annan köpare till sin vara, blir den uppkomna skadan leverantören till förfång. Nämnden har inte fått någon närmare information om hur vanligt detta förfarande är. Utöver den ovannämnda situationen förekommer muntliga avtal till exempel när parterna inte har nått enighet om villkoren i ett varuleverantörsavtal eller när det är fråga om ett enstaka parti- eller testköp. Nämnden har inte fått någon närmare utredning om hävande av dylika muntliga avtal. En av de hörda har berättat att hen gör inköpsorder muntligt endast med sådana enskilda varuleverantörer som skriftligt har begärt uttryckligen att få beställningar endast per telefon. Enligt den hörda finns det bara några sådana varuleverantörer. Inköpsorderna ändras på grund av oförutsägbara förändringar i efterfrågan och utbud. Till exempel tillgången på grönsaker är beroende av bland annat vädret och det är svårt för producenten att förutsäga skörden exakt. Enligt den hörda beror största delen av ändringarna på att produktionsvolymen är mindre än prognosen och beställningen. Då krymper eller häver varuleverantören den beställda leveransen med mycket kort varningstid och även samma dag. Detta medför inga påföljder för varuleverantören. En av de hörda har berättat att avtalsparterna gör allt gör att int...
Bakgrund. HK2300, v1.0, 2017-11-02 Social- och arbetsmarknadsförvaltning fick 2017 i uppdrag av Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad att utreda huruvida Mini Maria skulle kunna etableras i Mölndal; antingen som en egen mottagning, det vill säga en utbyggnad av befintlig verksamhet eller i samverkan med regionen. Kommunerna Härryda, Stenungssund och Kungälv gjorde liknande utredningar och efterforskningar angående samma fråga under 2018. Nämnda kommuner fick sedan under 2019 information från Västra Götalandsregionen om att övergripande planer utreddes gällande att fler kommuner än Göteborg skulle kunna ingå i Mini Maria konceptet ihop med Västra Götalandsregionen i samband med att regionen gjorde en större utredning om att decentralisera vårdkedjan på primärvårdsnivå. Detta i linje med lagstiftning och de överenskommelser som har slutits på såväl nationell som regional nivå. Mellan 2020–2121 har ett arbete pågått gällande att ta fram ett konkret förslag på en modell för hur en Mini-Maria mottagning kan organiseras och drivas av sjukvård och kommuner gemensamt. Förslaget var inledningsvis avseende nio kommuner varav fem har brutit sig ut och bildat egna kluster som skapar egna avtal med regionen. Detta avtal gäller hur Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv ska samverka i arbetet med Mini- maria. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Vid uppstart av en Mini-Mariamottagning i Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv kommer ambitionen att erbjuda en likvärdig vård för ingående avtalskommuner att uppfyllas. Det stöd och den behandling som erbjuds av Mini-Maria blir tillgänglig för de kommuner som via detta avtal ingår i verksamheten. Huvudmän för mottagningen är Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals Stad samt Västra Hälso – och Sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen. Mottagningen drivs gemensamt av de avtalade kommunerna i samverkan mellan Social- och arbetsmarknadsnämnden Mölndals Stad och Regionhälsan, Västra Götalandsregionen.
Bakgrund. I januari 2014 beslutade kommunfullmäktige att anta detaljplanen för Eldaren 1, 6 m fl i Ölandshamnen. I samband med att detaljplanen togs upp för beslut om antagande fattades även beslut om att godkänna förslag till exploaterings- avtal med fastighetsägaren till Eldaren 1, AEVS Eldaren AB. Beslutet att ingå exploateringsavtal ligger för laglighetsprövning hos Kammarrätten. Enligt § 8 i exploateringsavtalet ansöker kommunen och AEVS gemensamt om bildande av gemensamhetsanläggning. Överenskommelsen syftade till att bilda gemensamhetsanläggning för underjordiskt parkeringsgarage för att klara det generade behovet av parkeringsplatser inom kvarteret. Enligt det upprättade förslaget till Avtal och överenskommelse om gemensamhetsanläggning som utgjorde en bilaga till exploateringsavtalet skulle de deltagande fastigheterna Eldaren 1, 6 och Kvarnholmen 2:6 utgöra en samfällighet som skulle utföra anläggningen och ansvara för dess drift. Under Linnéuniversitetets projekteringsarbete har en rad olika tekniska förhållanden påverkat de tillgängliga ytornas storlek så att det sammantaget är omöjligt att genomföra ett underjordiskt parkeringsgarage enligt tidigare överenskommelse. För att lösa parkeringsbehovet som genereras ska därför cirka 200 parkeringsplatser byggas i det underjordiska garaget och de resterande 150 parkeringsplatserna lösas genom avtal om parkeringsköp träffas med kommunen. I och med att en del av parkeringarna tillgodoses genom parkeringsköp i kommunens allmänna parkeringssystem är det därför inte Kommunledningskontoret Projekt- och exploateringsenheten Adress Box 611, 39126 KALMAR │ Xxxxx Xxxxxxxxx 00 A Tel 0000-00 00 00 vx │ Fax │xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxxxxx.xx KS 2013/0518 2 (2) längre aktuellt att kommunen ska ha andelar i gemensamhetsanläggningen, enligt det tidigare förslaget. På grund av detta föreslås nu en ändring av exploateringsavtalets 8 § som innebär att: − den tidigare Avtal och överenskommelse om gemensamhetsanläggning upphävs och parterna tar gemensamt tillbaka sin ansökan. − parterna är överens om att gemensamhetsanläggning ska bildas enligt Förslag till överenskommelse om gemensamhetsanläggning (enligt bilaga till tjänsteskrivelsen) enligt vilken cirka 200 parkeringsplatser ska anordnas i underjordiskt garage på Eldaren 1 och 6 (och del av nuvarande Kvarnholmen 2:6). I det nya förslaget till gemensamhetsanläggning deltar Eldaren 1 och 6. Eldaren 6 ägs i dag av kommunen, men kommunen avser att sälja fastigheten till den vinnande anbud...
Bakgrund. Parterna har ingått ett Samarbetsavtal avseende övergången av ansvaret för driften av Porslinsmuseet i Gustavsberg från Kommunen till Nationalmuseum, planerad till den [1 april 2018] (”Startdagen”). Av punkt 8 i Samarbetsavtalet framgår att KF, enligt gåvobrevet den 12 december 2000, har skänkt Kommunen egendom betecknad ”resterande tillgångar”, utom immateriella rättigheter och att i ett avtal mellan Kommunen och KF även det daterat 12 december 2000 (”Avtal om förvärv av rörelse”) kallades dessa resterande tillgångar för ”Museitillgångarna” och beskrevs som de tillgångar som Nationalmuseum inte erhållit i gåva, bl. a. lager avseende porslin och andra varor sålda i butik i muséet, maskiner för tillverkning av porslin, formar, fotoarkiv, skisser, ritningar m.m. Kommunen har därefter även erhållit museitillgångar från privata gåvogivare. Med undantag av de gåvor och donationer som Xxxxx Xxxxxxx har lämnat till Kommunen, är Parterna överens om att Kommunens samtliga museitillgångar enligt ovan (nedan ”Museitillgångarna”) ska övergå till Nationalmuseum enligt villkoren i detta Avtal.
Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.
Bakgrund. I september 2018 inrättades en ny funktion som samordnare för elevhälsans medicinska insats i Västmanland. I Hälso-och sjukvårdens uppdrag finns en förebyggande, främjande och behandlande del. Elevhälsan är en resurs i skolan med socialmedicinsk kompetens och utgör en del av samhällets skyddsnät som ska fånga upp elever med hälsoproblem och andra behov av stöd. Den samlade elevhälsan består av fyra insatser, den medicinska, den psykologiska, den psykosociala och den specialpedagogiska, dessa har ett övergripande uppdrag att gemensamt arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den medicinska delen utgörs av skolsköterskor och skolläkare. Effektiva samverkansmöjligheter har saknats i det förebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till barn och ungdomar i åldersgruppen 6–19 år. En tydlig kommunikationsväg mellan elevhälsans medicinska del och regionens hälso-och sjukvård har inte funnits och inte heller länsövergripande nätverk och möjlighet till kompetensutveckling. Funktionen regional elevhälsosamordnare ska verka för att skapa goda förutsättningar för alla skolsköterskor och skolläkare att arbeta för att uppnå jämlik vård och hälsa för barn och ungdomar i åldrarna 6–19 år. I uppdraget arbetar en samordnande skolläkare 20% och en samordnande skolsköterska 80%. Arbetsgivare för samordningsfunktionerna är Region Västmanland, detta möjliggör ett nära samarbete med berörda hälso-och sjukvårdsverksamheter inom regionen. Kostnaden fördelas lika mellan region Västmanland och länets 10 kommuner med en proportionell fördelning med utgångspunkt från elevantal i åldersgruppen 6–19 år. I samband med inrättandet av samordnaren beslutades också att samordningsfunktionen skulle utvärderas efter 2 år. Det är grunden för den här utvärderingen. Mer information om vad samordningsfunktionen inneburit och vad som hänt de senaste åren finns att läsa i den delrapport som gjordes i augusti 2019. Huvudsakligt uppdrag för samordningsfunktionen har varit: • Verka för att skapa bra förutsättningar för en jämlik hälsa i Västmanlands län med särskild inriktning på åldrarna 6–19 år • Vara en tydlig representant för elevhälsans medicinska insats • Informations- och kommunikationsansvar med berörda parter i kommuner och inom hälsosjukvården • Stödja metodutveckling • Initiera kompetensutveckling • Hålla i nätverk för länets skolläkare i nuläget 2–3 länsskolläkarmöten per termin. • Medverka vid befintliga nätverksträffar för skolsköterskor 1 gång/år/grupp. • Arrangera utbildningsdagar en da...
Bakgrund. För utbyggnaden av Ringen och Yttre Tvärleden (Lederna) träffade Vägverket och Stockholms kommun ett ramavtal år 1995. Avtalets syfte är att mellan parterna reglera övergripande frågor för utbyggnaden av Ringen och Yttre Tvärleden. Parterna har i avtalet angett att avtalet ska kompletteras med genomförandeavtal. Ett första genomfö- randeavtal avseende Norra Länken i Stockholm träffades år 1995. År 1996 påbörjade Vägverket upphandlingen av utbyggnaden av Norra Länken samtidigt som en del förberedande arbeten startade. År 1997 avbröts upphandlingen och de påbörjade arbetena sedan Regeringsrätten i dom den 31 januari 1997 upphävt regeringens beslut och meddelat att detaljplanen för delen Norrtull - Roslagstull inte var förenlig med bestämmelserna i lagstiftningen om nationalstadsparken. Övriga detaljplaner för Norra Länken har vunnit laga kraft. Efter Regeringsrättens dom har Vägverket tagit fram ett modifierat förslag till ut- förande av Bellevuealternativet, vilket nu ligger till grund för ett nytt detaljplaneför- slag. Förslaget innebär att tunneln på en sträcka förläggs i ett djupare läge än tidigare. Detaljplaneförslaget antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2004. Detaljplanen är överklagad till regeringen. Den 2 september 2002 godkände kommunfullmäktige finansieringsöverenskom- melsen mellan staden och Vägverket om Norra Länken. Staden ska svara för 25 % och Vägverket för 75 % av utgifterna för då definierat projekt. Eventuella fördyringar ska fördelas enligt samma fördelningsrelationer som övriga utgifter i finansierings- överenskommelsen, d.v.s. staden står för 25% av tillkommande utgifter. Utgiften för anslutningen från Norra Länken till hamnen (då beräknad till 80 mkr) ska staden också svara för. Enligt överenskommelsen bidrar dessutom staden till driften under 25 år. Gatu- och fastighetsnämnden godkände den 9 december 2003 en projekterings- överenskommelse med Vägverket om vissa projekteringsförutsättningar för Norra Länken m m. Överenskommelsen reglerar inga utgifter, som istället kommer att detalj- regleras i det genomförandeavtal som detta ärende avser.
Bakgrund. Den 11 september 2018 överlät NN och YY en bostadsrättslägenhet på X-gatan i Stockholm. Affären förmedlades av Mäklaren. NN och XX har gjort gällande att provisionen ska nedsättas, främst för att Mäklaren enligt deras uppfattning vilseledde dem om lägenhetens marknadsvärde. FRN E-post: xxx@xxx.xx First Office Tel: 00-000 000 00, vardagar 10-12 Xxxxxxxxxx 00, 0 tr xxx.xxx.xx 121 77 Johanneshov Grunden för yrkandet är att Mäklaren dels värderade lägenheten lågt och vilse- ledde dem med sin provisionsstege, dels att hon bemötte dem på ett negativt sätt. De anser därför att värdet av mäklartjänsten har minskat med 40 000 kr. Mäklaren utgick endast från ett program, Valueguard, som varken tar hänsyn till lägenhetens skick eller om det finns balkong/eldstad/tvättmaskin/diskma- skin. Trots att deras lägenhet var i toppskick med nyrenoverat kök (diskmaskin) och badrum (tvättmaskin), fräscha nymålade ytskikt och hade en fungerande eldstad och balkong i soligt läge samt hade byggts om från en 2:a till en 3:a, ansåg Mäklaren att Valuegard var det enda tillförlitliga. En lägenhet på andra sidan gatan, en kvadrat mindre än deras, var uppe i över 6 300 000 kr när de träffade Mäklaren under värderingen. Detta var något som Mäklaren knappt ville prata om när de påtalade det, utan det var endast Valueguard som gällde. Hon hävdade bestämt att de skulle vara väldigt nöjda om de ens fick 6 000 000 kr för lägenheten och att hennes provisionsstege därmed skulle börja vid den summan. Hon hävdade även på ett övertygande sätt att hon var den bästa och mest seriösa mäklaren och att hon brukade göra klockrena värderingar. De köpte detta och utgick från att mäk- lararvodet skulle landa på mellan 60 000 kr - 80 000 kr, vilket kändes bra och rim- ligt. Mäklaren var väldigt bestämd med sin provisionsstege och menade att utan den var hon inte lika motiverad att få upp priset under en budgivning. Slutpriset landade på 6 610 000 kr och Mäklaren har själv skrivit i ett mejl att det var först efter att budet låg på 6 500 000 kr som hon började med att försöka över- tyga övriga budgivare att de skulle buda högre med tanke på rådande marknads- priser. Mäklarens mäklararvode landade på 130 000 kr, vilket inte ens är i närheten av vad andra mäklare tar. För det första var det fler mäklare som värderade deras lägen- het till runt 6 200 000 kr och ingen skulle ha begärt ett mäklararvode på nästan två procent (inte ens 1,5 procent) av slutpriset som Mäklaren gjorde. De kan exempelvis bifoga en list...
Bakgrund. Enligt Radio- och TV-lagen 4 kap 5 § förutsätter meddelandet av sändningstillstånd bl.a. att sökanden bedöms vara berett att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska frågor. Enligt MPRT:s föreskrifter MPRTFS 2019:5 om förfarandet vid ansökan om och överlåtelse av tillstånd att sända TV och sökbar text-TV, 5 § punkt 7 ska den sökande redovisa de åtaganden som den sökande är beredd att göra avseende överenskommelser med övriga sökande i frågor om teknisk samverkan om multiplexering, elektroniska programguider, tillämpningsprogram samt villkorad tillgång och hantering av programkort. Parterna har, var för sig, sökt tillstånd för digital marksänd TV fr.o.m. 0000-00-000 för en eller flera programtjänster som kommer att sändas antingen okrypterade eller krypterade. Med krypterade programtjänster avses programtjänster för vilka ett system för villkorad tillgång med ett programkort används. Bland Parterna ingår även Sveriges Television AB ("SVT") och Sveriges Utbildningsradio AB ("UR"), för vilka Regeringen har meddelat sändningstillstånd för sändningar i det digitala marknätet. Detta avtal gäller i sin helhet för Parternas krypterade programtjänster. För Parternas okrypterade programtjänster gäller avtalet med undantag av punkterna 5 och 6. Parterna är införstådda med att detta avtal, helt eller delvis, kommer att utgöra del av det sändningstillstånd som för samtliga Parter utom SVT och UR meddelats av MPRT. Vad avser SVT och UR kan innehållet i avtalet helt eller delvis komma att inkluderas i sändningstillstånd meddelade av Regeringen. Mot ovan angiven bakgrund har Parterna kommit överens om följande samverkansavtal.
Bakgrund. Linköpings föreningsarkiv ska under avtalstiden omhänderta och tillgängliggöra sådant arkivmaterial som via föreningslivet i Linköping deponeras hos arkivet. Inkomna arkiv ska vara utsorterade och arkiveringsarbetet ska ske i den takt som tillgängliga resurser tillåter. Samverkan med Linköpings Stadsbibliotek och övriga arkivbildningar i bibliotekets lokaler ska kontinuerligt utvecklas. Servicen och öppethållande till forskarvärlden och allmänheten beslutas av Linköpings föreningsarkiv i samråd med övriga arkiv inklusive Östergötlands Arkivförbund. Öppethållande vid Linköpings föreningsarkiv ska motsvara minst följande: Måndagar 08.00 - 12.00 Tisdagar 12.30 - 16.30 Onsdagar 10.00 - 11.30, 12.30 - 15.00 Torsdagar 12.30 - 16.30 Information om öppettider, eventuella ändringar av dessa och annan service ska kontinuerligt meddelas via hemsidan. Linköpings föreningsarkiv ska medverka i det länsövergripande arbetet som leds av Östergötlands Arkivförbund. För uppdraget erhåller utföraren en fast ersättning uppgående till totalt 100 000 kronor för varje verksamhetsår avtalet är gällande. Uppräkning av ersättningen ska ske enligt konsumentprisindex (totalindex med 1980 som basår) med basmånad oktober 2018. Första uppräkning sker den 1 januari 2020 utifrån oktoberindex året innan. Avtalet gäller från och med 2019-01-01 till och med den 2021-12-31 med möjlighet för beställaren att genom option förlänga uppdraget till och med den 2022-12-31. Endera part har rätt att säga upp avtalet i förtid med tre (3) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska ske skriftligt.