Common use of Sammanfattning Clause in Contracts

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedan.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Systemet för handel med mjölkkvoter ändrades i grunden, den 1 april 2000, genom en övergång från ett system som administrerades av Jordbruksverket till ett fritt system där mjölkproducenterna själva får ta ett stort ansvar för överlåtelse av mjölkkvot. Denna utvärdering belyser hur övergången har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats fungerat både avseende hur marknaden har fungerat och vilka strukturförändringar som har skett. Problemen med den administrativa handeln var framförallt skillnaden mellan tillgång och efterfrågan i handelsomgångarna, den långa framförhållning som krävdes av ändrade marknadsförhållanden producenten och försenade detaljplaneprocesserden omfattande administrationen som medförde långa handläggningstider. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- Målsättningarna med den fria handeln var att skapa ett enklare och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande mer flexibelt system för Bolagetproducenterna. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket Detta skulle i sin tur medföra en ökad omsättning och en ökad balans mellan kvot och produktion. Ett sådant system skulle också innebära enklare handläggning och därigenom kortare handläggningstider. Genom den fria prissättningen skulle det skapas balans mellan utbud och efterfrågan. Från EU-regleringen ställdes krav på att systemet måste motverka spekulation i mjölkkvoter. För att det skulle bli enklare att handla med mjölkkvoter krävdes att det fanns kanaler för köpare och säljare att hitta varandra på ett enkelt sätt. Dessa kanaler växte fram under det första året med fri handel och producenterna kan påverka Ekerö kommuns vilja idag välja allt från att anta detaljplanen annonsera själva till att lämna ett uppdrag till en kvotförmedlare. Förmedlingarna tar normala mäklararvoden och tjänsten finns som en service till de producenter som inte vill lägga ner tid på försäljningen. Mycket få klagomål har rests mot att någon del av handelstransaktionen skulle vara svår att genomföra för producenterna själva. Omdömena från de som agerar på mjölkkvotsmarknaden har varit genomgående positiva. Omsättningen i mjölkkvotshandeln har ökat efter införandet av den fria handeln. Hela ökningen kan dock inte tillskrivas systemet i sig eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektetdet påverkats av flera andra faktorer. Om Förslaget Någon ökad balans mellan kvot och produktion för de enskilda producenterna kan dock inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen urskiljas ännu. Några klara tendenser på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar förändringar i den geografiska förskjutningen av antagandet av detaljplanen på Ekerömjölkkvoter, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av förändringen av handelssystem, kan inte konstateras ännu. En fortsatt hög omsättning kan innebära en snabbare förskjutning av mjölkkvot mellan olika geografiska områden men det får framtiden utvisa. Den fria prissättningen innebär att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnajämvikt skapas mellan tillgång och efterfrågan. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas Priset varierade initialt från 1,50 kr per kilo ner till 0,80 kr per kilo för att ge Bolaget ytterligare tid under det senaste året stabilisera sig mellan 1,10-1,20 kr per kilo. Den ökade handeln har medfört en stor ökning i antalet ärenden. Systemet med fri handel innebär dock att färdigställa projekten ärendena fördelar sig jämnare under året. Enkelheten i ansökningsförfarandet tillsammans med att handläggningen innehåller färre moment för Jordbruksverket, har medfört att handläggningstiderna kunnat hållas nere. Förutom under vissa perioder med hög ansökningsfrekvens handläggs de flesta handelsärenden på Ekerö och att vissa andra ändringar två veckor. Korta handläggningstider är av Villkoren vikt inte minst för säljaren som normalt får vänta på betalningen tills ärendet är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning färdigbehandlat av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanJordbruksverket.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Finansinspektionens (FI) kartläggning visar att flytt av värdet av avgiftsbestämd individuell tjänstepensionsförsäkring har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats ökat successivt under de senaste fem åren. Det är betydande värden som har flyttats och då främst fribrev inom fond- och depåförsäkring. År 2022 uppgick flytt av ändrade marknadsförhållanden fond- och försenade detaljplaneprocesserdepåförsäkringar till 4 procent av försäkringskapitalet, medan flytt av traditionellt förvaltade försäkringar uppgick till 1,2 procent. Samtidigt Det sammanlagda värdet för flyttat försäkringskapital var 36,7 miljarder kronor 2022. FI har Bolaget haft höga fasta finansierings- i enlighet med uppdraget identifierat såväl legala som praktiska faktorer som begränsar möjligheten att flytta en individuell tjänstepensionsförsäkring. Några av dessa kan karaktäriseras som hinder, i meningen att de utan rimliga skäl begränsar möjligheten att flytta. Men det finns även begränsningar som beror på egenskaper hos pensionsavtalet och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolagetde skyddsintressen som är kopplade till avtalet. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark Sådana begränsningar bör inte undanröjas. Huvudsyftet med de bestämmelser som reglerar flytträtten – och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig tjänstepensions- sparandet i stort – är att värna pensionskapitalet under sparandeperioden för att kunna realisera återstående projekt på så sätt säkerställa att den försäkrade får en bra pension. Enligt FI finns det skäl att se reglerna som ett antal förutsättningar som i syfte många fall finns av goda skäl. Vi kan därför konstatera att maximera utfallet det finns flera svåra intresseavvägningar att göra om reglerna ska ändras. Det är dessutom för Innehavarnatidigt att mäta effekten av de senaste årens lagändringar för att underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Vi bedömer därför att intresset främst bör riktas mot de praktiska hindren. Det finns till exempel ett fortsatt behov av att förenkla hanteringen av flyttar, förutsatt som fortfarande är manuell. FI uppmuntrar därför försäkringsbranschen att Förslaget antasta fram gemensamma lösningar för såväl ömsesidigt godkännande av digitala signaturer som andra formaliakrav. Bolagets huvudsakliga återstående värden Det borde även vara självklart för livförsäkrings- och tjänstepensionsföretagen att föra statistik över handläggningstiderna för flytt. FI vill även framhålla att det alltid finns en risk för att en tjänstepensionsförsäkring flyttas av andra skäl än att den försäkrade ska få en bättre pension. Det är hänförliga inte alla tjänstepensionsförsäkringar som ska eller bör flyttas. Tjänstepension är ett långsiktigt sparande som kräver förutsägbarhet för samtliga aktörer på försäkrings- marknaden, inklusive de försäkrade. Det finns därför fog för att mana till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar viss försiktighet och noggranna överväganden när man föreslår ändringar av del av projektet till Altura regler som styr flytträtten och förhandlingar om ett partnerskap som kan innebära ökade risker för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partnerförsäkrade. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket Vi kan konstatera att försäkringsbranschen gör olika typer av undersökningar om flytt. Exempelvis anger tjänstepensionsföretaget AMF i sin tur årliga flyttrapport, som endast behandlar kollektivavtalad tjänstepensionsförsäkring, att en av tre arbets- tagare som har flyttat sin tjänstepension var omedvetna om att tjänstepensionen faktiskt hade flyttats.2 Det pekar på att hanteringen av flyttar och informationen till de försäkrade generellt kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektetförbättras. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på På grund av uppdragets tidsbegränsning har FI inte haft möjlighet att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha undersöka hur de försäkrade upplever eller uppfattar flytt. Ett sådant underlag skulle, enligt FI:s uppfattning, vara ett värdefullt komplement till en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanframtida diskussion om flytträtten.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Den huvudsakliga förändringen rör en ny verksamhetsklass (Vk3B) för gemensamhetsboenden där personer har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats möjlighet att utrymma själv. Verksamhetsklassen har införts för att möjliggöra flexiblare brand- skyddslösningar i verksamheter som inte innebär att den boende har en självständig bostad enligt tidigare verksamhetsklass 3, samtidigt som be- hovet av ändrade marknadsförhållanden skydd inte är lika högt som i verksamhetsklass 5B där personer inte har möjlighet att utrymma på egen hand. Exempel på verksamheter som kan byggas enligt den nya verksamhetsklassen är boenden för en- samkommande flyktingbarn och försenade detaljplaneprocesserhem för vård och boende (HVB) förut- satt att de boende inte har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör att de har svårt att utrymma. Samtidigt Konsekvensen blir att kostnaden kan minskas i de fall liknande verk- samheter tidigare byggts i verksamhetsklass 5B eller i de fall de boende disponerat en egen bostad i verksamhetsklass 3. I vissa fall kan det inne- bära ökade kostnader då det varit otydligt vilket skydd som gällt när flera personer tillsammans placerats i ett gemensamt boende. Det har Bolaget haft höga fasta finansierings- därför varit svårt att analysera regeländringarna jämfört mot ett nollalternativ. Verksamhetsklassen kan även användas till studentbostäder enligt BBR 3:226 i de fall man önskar skapa ett gemensamt boende samtidigt som varje student ska ha möjlighet att hyra och utvecklings- kostnader disponera en avskild del, vilket sammantaget tidigare har varit utmanande svårt att åstadkomma. Övriga viktiga ändringar är införande av brandklasser för Bolagetkablar. Bolaget Detta har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark tidigare reglerats genom annan lagstiftning och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del standarder på elsäker- hetsområdet. Då det numera under vissa förutsättningar är obligatoriskt med CE-märkning av värdeutvecklingen skerbyggprodukter i Sverige och de standarder som be- rör CE-märkning av kablar beräknas finnas tillgängliga i samband med föreskriftens ikraftträdande är det viktigt att de nya klasserna införs i BBR. Bolaget Detta för att de som producerar kablar ska veta vilka kablar som ska användas när aktuella övergångstider (samexistensperioden) har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar gått ut och det blir obligatorisk CE-märkning även för kablar. Säkerhetsnivån och därmed positionerat sig typen av kablar är vald för att kunna realisera återstående projekt motsvara tidigare krav. Ökande kostnader kan dock uppstå under en övergångsperiod, särskilt för tillver- kare av kablar som behöver utföra nya provningar mm. Denna kostnad är dock inte enbart beroende av BBR utan är en följd av byggproduktförordningens, CPR, krav på CE-märkning. I övrigt sker justeringar i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under flertal avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna dem lättare att tolka och tillämpa. För loftgångar införs särskilda krav på hur de ska ut- formas då det varit otydligt i syfte senast gällande föreskrift. Syftet med änd- ringarna är att minska Bolagets skuldbörda de ska motsvara tidigare praxis och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital nivå i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanäldre föreskrifter och därmed inte leda till några ökade kostnader.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis I föregående kapitel konstaterades att entreprenadavtalsparter har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats en skyldighet att samarbeta och underrätta varandra under avtalstiden. Det konstaterades även att dessa plikter på grund av ändrade marknadsförhållanden lojalitetshänsyn eventuellt sträcker sig längre än vad som uttryckligen följer av bestämmelserna i AB 04 samt att parterna även kan komma att åläggas andra förpliktelser. Frågan var då om HD genom sina senare avgöranden kan ha kommit att precisera vilka dessa förpliktelser är eller i vilka situationer de aktualiseras. I detta kapitel har framkommit att HD genom sin senaste praxis har stadgat att avtal förutsätter lojal samverkan mellan parterna under avtalstiden. I sitt avgörande i Leksaksaffären i Vimmerby gick domstolen till och försenade detaljplaneprocessermed så långt att för första gången uttryckligen hänvisa till en lojalitetsplikt som domstolen menar gäller i avtalsförhållanden. Samtidigt Särskilt viktigt menar domstolen att det är att parterna agerar lojalt då det kommer till långvariga avtalsrelationer, en skyldighet till lojal samverkan som innefattar en underrättelseskyldighet för parterna. Vad HD genom sina senare avgöranden har Bolaget haft höga fasta finansierings- stadgat är alltså en allmän upplysningsplikt baserad på en allmän samverkansplikt och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande resonemang om lojalitet. Vilken roll domstolens uttryckliga hänvisning till en lojalitetsplikt spelar kommer jag att närmare analysera i nästa kapitel. Frågan är då hur långt denna upplysningsplikt sträcker sig. Underrättelseskyldigheten innebär enligt domstolen en skyldighet för Bolagetparterna att lämna upplysningar eller klargöra sin uppfattning och omfattar vissa för avtalet väsentliga delar och omständigheter av betydelse för avtalsrelationen. Bolaget har dockVad som är av sådan väsentlighet är inte helt klart men klart är att en part är skyldig att underrätta sin motpart då parten vet att motparten inrättar sig på ett visst sätt i förlitan på en rättslig bedömning som är felaktig, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där då parten givit motparten intrycket att parten eftergivit sin rätt eller när parten under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande. Om parten inte gör så följer det av allmänna förmögenhetsrättsliga principer att parten kan förlora rättigheter enligt avtalet på grund av sin passivitet. Passiviteten kan även i vissa fall ha avtalsrättslig inverkan på så sätt att avtalsinnehållet anses förändrat om exempelvis en del part avstått från att göra sin rätt gällande under lång tid. Av avgörandena framgår även att det av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en avtalspart som vill göra avtalsbrottspåföljder gällande inte kan förhålla sig passiv utan måste underrätta sin motpart om sina planer på att göra påföljder gällande för att kunna realisera återstående projekt inte förlora sin rätt. Så gäller både vid fel och dröjsmål, en neutral reklamation är dock tillräcklig för att rätten till avtalsbrottspåföljder ska vara bibehållen. Passivitet kan även innebära att en part förlorar sin rätt att göra felanspråk gällande i syfte en situation då motparten handlat illojalt. Så är fallet om parten själv haft vetskap om felet och en underrättelse framstått som näraliggande och naturlig. Säljarens befogade intresse av att maximera utfallet för Innehavarnabli informerad får också betydelse, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal särskilt om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas säljaren kunnat åtgärda felet eller inte antas allsminska dess negativa verkningar. Vid sådana förseningar vilken tidpunkt motparten ska underrättas får avgöras i det enskilda fallet men utgångspunkten är att en part har väl tilltagen tid på sig att överväga situationen. Oftast godtas att parten väntar till dess att det är möjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av antagandet ett avtals upphörande. I vissa situationer kan det dock vara motiverat att motparten underrättas tidigare för att denne ska ha möjlighet att inrätta sig efter att anspråk kommer att riktas. Vilken tid som är skälig beror på tillämpliga lagar och det specifika avtalsförhållandet. Då den kontraktsbrytande parten agerat illojalt bör passivitetsverkan inte inträda förrän säljaren haft beaktansvärd nackdel av detaljplanen köparens passivitet. Skyldigheten att reklamera vid fel i prestation motiveras av att den kontraktsbrytande parten ska ha möjlighet att vidta skadebegränsande åtgärder och säkra bevisning. Dessutom främjar det en snar avveckling av avtalsförhållandet som domstolen anser är i bägge avtalsparters intresse, särskilt vid dröjsmål men också vid fel. Vilka verkningar passivitet leder till beror på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden vad som motiverar det åsidosatta lojalitetskravet tillsammans med passivitetens omfattning och vilken nackdel köparen haft av den. Alla rättigheter att göra anspråk gällande behöver inte gå förlorade på grund av passivitet, utan rätten att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan begära skadestånd bör ändå finnas kvar. Dock bör skadeståndet reduceras med den skada som köparens passivitet inneburit för säljaren. Särskilt intressant för entreprenadrätten var att HD uttalade att det vid fastställandet av dispositiv entreprenadrätt ska beaktas att Allmänna bestämmelser bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter och att de risker som entreprenadverksamheten är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan förknippad med ska fördelas på Bolagets möjligheter ett effektivt och förutsebart sätt. Denna balans och riskfördelning menade domstolen innebar att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget en entreprenör ska svara för en åtgärd måste åtgärden varit förutsebar på så sätt att entreprenören haft anledning att räkna med och uppskatta risken för att entreprenören skulle behöva utföra åtgärden vid avtalsingåendet. Vid sin bedömning av om entreprenören ansvarade för en åtgärd undersökte domstolen vilket som utgjorde det ekonomiskt mest rimliga alternativet. Något ytterligare tid intressant för entreprenadrätten var att färdigställa projekten domstolen uttalade att det finns en nordisk rättsgemenskap på Ekerö entreprenadrättens område och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga både norsk och dansk rätt kan ge betydande stöd för den dispositiva entreprenadrättens innebörd. Dessutom stadgade HD att ge Bolaget nödvändig flexibilitet skadebegränsningsskyldigheten, såsom den uttrycks i 34 § 3 st. köplagen utgör en allmän kontraktsrättslig princip grundad på lojalitetsöverväganden och att den även gäller för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanentreprenadavtal.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Projektet har resulterat i en avtalsmall som är avsedd att användas som bilaga till ett uppdragsavtal där uppdragsresultatet eller delar därav ska levereras digitalt. Avtalsmallen förutsätter att beställaren upprättat en specifikation för den digitala informationen som ska levereras med uppdragsresultatet. För att specificera den digitala leveransen beskrivs leveranssätt, leveransens egenskaper t ex format och leveransens innehåll som är avsett att täcka merparten av dagens användning. För mer komplexa leveranser hänvisas till rekommendationerna i Bygghandlingar 90, del 8, utgåva 2 ”Leveranser av digital information” eller Föreningen för förvaltningsinformations tillämpningsanvisningar version 2010:FFi (▇▇▇.▇▇▇▇ drabbats .▇▇). Detta projekt handlar om kraven på den slutliga leveransen av ändrade marknadsförhållanden det färdiga uppdragsresultatets digitala information. Det innebär att det kontinuerliga informationsutbyte som pågår under projektering inte omfattas av dessa riktlinjer, men det förefaller naturligt att man under denna process anpassar verktygen och försenade detaljplaneprocesserden digitala informationen till den slutligt avtalade leveransens utformning. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där Eftersom beställarens behov av den digitala informationen kan innebära speciella krav blir en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig särskild mottagningskontroll nödvändig för att kunna realisera återstående projekt godkänna en leverans. Olika nivåer på mottagningskontroll har möjliggjorts i syfte avtalsmallen. Beställaren möjlighet till användning och framtida nyttjande av uppdragsresultatet regleras enligt ABK 09. I avtalsmallen ges parterna möjlighet att maximera utfallet precisera detta beträffande den digitala informationen. Samma gäller konsultens ansvar. Slutligen kan parterna i denna avtalsmall avtala om hur den digitala informationen ska arkiveras och vem som tar ansvaret för Innehavarnadetta. I det fall som den digitala informationen innehåller enheter (filer, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar objektet etc) som skapats av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer olika aktörer vid olika tillfällen kan det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund finnas behov av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan i efterhand fastställa informationens ursprung, dvs informationen ska vara fullt spårbar. Detta är betydligt lägre betydelsefullt vid ansvarsfrågor. I dagsläget (mars 2010) är denna funktionalitet sällsynt hos de programvaror som allmänt tillämpas i byggsektorn, vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan parterna bör observera innan krav på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnaspårbarhet ställs i leveransspecifikationen. Mot bakgrund På sikt måste dock programvaror med den funktionaliteten bli tillgängliga på marknaden. Avtalsmallen görs fritt tillgänglig från OpenBIMs hemsida. Utformningen av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren avtalsmallen är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet förberedd för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1)länka till generella mallar som följer anvisningarna enligt Bygghandlingar 90, (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna del 8, utgåva 2 beträffande leveransspecifikation och mottagningskontroll. Sådana mallar har inte skapats i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljningprojektet, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel men tillstånd från SIS-förlag för att i framtiden göra en partiell amortering av Obligationerna detta har anskaffats i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedandetta projekt.

Sammanfattning. Syftet med revisionen har varit att utifrån tillgängliga medel skapa ett mätnät som är stabilt, geografiskt jämnt fördelat och baserat på den belastning som idag råder. Mätnätet ska kunna ge underlag till den internationella rapporteringen till direktiv och konventioner och för bedömning av miljömålen. Naturvårdsverket anser att det nya mätnätet SveLoD (Svenska Luft- och Depositionsnätverket) som presenteras här bygger på en långsiktighet vad gäller övervakning av försurande och övergödande ämnen i Sverige och att det uppnår de krav som ställs nationellt och internationellt. Sammanfattningsvis innebär det en ökad ambitionsnivå jämfört med tidigare, med mer mätningar på de stationer som Naturvårdsverket finansierar. I och med det nya programmet har Naturvårdsverket dessutom full rådighet över mätningarna, eftersom även provtagningen kommer att vara inkluderad. Naturvårdsverket har sammanställt alla remissvar som inkommit och utifrån dessa har några förändringar gjorts jämfört med den remissversion som gick ut under 2020. De huvudsakliga förändringarna är följande: • Namnen på de olika stationstyperna har ändrats till att vara mer lättförståeliga och ge en tydligare bild av vad som mäts på respektive station (se tabell 1). • Den kostnadsberäkning som utfördes initialt var schablonbaserad och visade sig ha underskattat den totala kostnaden för det nya mätnätet vilket efter hand resulterat i en neddragning av antalet stationer (se tabell 3). Även den slutliga anslagstilldelningen för 2021 har begränsat möjligheterna att fullt ut genomföra det planerade programmet. • Naturvårdsverket har valt att inte gå vidare med provtagning genom årliga uppdrag till de olika länen utan har istället inkluderat denna tjänst i det ordinarie övervakningsavtalet. Det nya programmet är avtalat på två år till att börja med och förhoppningen är att därefter kunna förlänga det med ytterligare två år. Därefter behöver en ny ramavtalsupphandling ske i enlighet med ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats . Avsikten är dock att det nya programmet ska gälla tills vidare. I och med revisionen har ett nytt mätnät för övervakning av ändrade marknadsförhållanden försurande och försenade detaljplaneprocesserövergödande ämnen formats, Svenska Luft- och Depositionsnätverket (SveLod). Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- Nätet innebär en sammanslagning och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande omarbetning av de tidigare näten EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och Krondroppsnätet-NV som ingick i de två delprogrammen Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd och Krondroppsnätet-NV. Från och med 2021 kommer all övervakning att ske inom ramen för Bolaget. Bolaget har dockdelprogrammet Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedandelprogrammet Krondroppsnätet- NV avslutas.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesserI 12 kap. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig 1 § IL stadgas att utgifter för att kunna realisera återstående projekt förvärva eller bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Betydelsefulla undantag från dessa till synes liberala bestäm- melser görs i syfte respektive lagrum. I 9 kap. 2 § IL sägs, att maximera utfallet avdrag inte medges för Innehavarnaden skattskyldiges levnadskostnader, förutsatt inklusive medlemsavgifter, gåvor, premie för egna försäkringar m.m. Detsamma gäller värdet av det arbete som nedlagts av andre maken och av barn under 16 år (observera att Förslaget antasmöjligheten till inkomstuppdelning mellan makar inte har samma principiella karaktär som avdragsrätten) ( 60 kap. Bolagets huvudsakliga återstående värden 2-3 §§ IL). Inte heller medges avdrag för ränta enligt 8 kap. 1 § studie- stödslagen (skulduppräkning av studielån) (9 kap. 7 § IL) eller för kapitalförlust. Uppräkningen är hänförliga emellertid inte fullständig. Man måste göra en bedömning i varje enskilt fall för att avgöra om utgiften kan an- ses hänförlig till projektet intäkternas förvärvande. Medan de generella riktlinjerna för avdragsrätten ges i 12 kap. 1 § IL behandlas den individuella avdragsrätten i de avsnitt av IL som berör respektive inkomstslag samt de allmänna avdragen. Dessa ses som kompletteringar till de generella reglerna men kan också innebära undantag från dessa. Som exempel på Ekerödetta kan nämnas rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt 12 kap. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner6-22 §§ IL. Om Förslaget en skattskyldig har yrkat avdrag för öka- de levnadskostnader kan avdraget därför inte antas vägras enbart med motiveringen att kostnaderna anses utgöra personliga lev- nadskostnader. Av 12 kap. 3 § IL framgår också att avdrag inte får göras för kostnader för vilka det utgått icke skattepliktig kostnadsersättning (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedananvisats särskilt anslag) därmed enligt 11 kap. 21, 21 a eller 28 §§ IL. I författningstexten utsägs inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket direkt att kostnaderna för vilka avdrag kan medges ska vara nödvändiga för tjänstens full- görande. Motiveringen att de inte varit nödvändiga används dock ofta av SKV när avdrag inte har medgetts. Man har i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja dessa fall tolkat författningen så, att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget om kostnaderna inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga kan de inte anses ha varit för tjänsten. De ses i stället som icke av- dragsgilla privata levnadskostnader. Eftersom det för avdrag krävs att ge Bolaget nödvändig flexibilitet kostnaderna är för fullgörande av tjänst kan avdrag inte medges för kostnader för anskaffande eller sökande av tjänst. Kostnader för ansökningshandlingar, be- tygsavskrifter eller dylikt är således inte avdragsgilla. Avdragsrätt föreligger dock för kostnader för resa inom eller mel- lan EU:s medlemsländer eller EES–länderna i samband med till- trädande eller frånträdande av tjänst eller uppdrag, s.k. in- ställelseresa (12 kap. 25 § IL). Vidare gäller att kunna slutföra projekten skattefrihet före- ligger för förmån av fri resa eller kostnadsersättning för resa till eller från anställningsintervju, s.k. intervjuresa, till den del resan eller ersättningen avser resa inom eller mellan EU:s med- lemsländer eller EES–länderna (se nedan under 11 kap. 26 § IL). Se vidare av- snitt 19.4. EU:s medlemsländer och EES–länderna finns uppräk- nade i avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedan19.4.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis I kapitel 2 behandlades först problem som kan uppkomma vid bestämningen av avdragsrättens uppkomst hos köparen av en vara eller tjänst på grund av användningen för den bestämningen av skattskyldighetsbegreppet i huvudregeln om avdragsrätten, 8 kap. 3 § första st. ML. I korthet konkluderade jag följande: - Eftersom skattskyldighetsbegreppet är ett nödvändigt rekvisit för avdragsrättens uppkomst i 8 kap. 3 § första st. ML och lagrummet 10 kap. 9 § ML stipulerar särskilda skäl för återbetalningsrätt innan skattepliktiga transaktioner förekommit i verksamheten, kan ML i förevarande hänseende tolkas som att ett krav föreligger av innebörd att skattepliktiga transaktioner ska ha förekommit i verksamheten, innan avdragsrätten inträder för ingående moms på förvärv eller import i verksamheten. Förhållandet är inte förenligt med EU-domstolens praxis, som i förevarande hänseende anger att det skulle strida mot principen om mervärdesskattens neutralitet att kräva att avdragsrätten skulle inträda först när skattepliktig omsättning förekommit i verksamheten. - Eftersom art. 168 a) i mervärdesskattedirektivet har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden s.k. direkt effekt och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande EU-domstolens praxis dessutom anger att skattepliktiga transaktioner inte behöver ha förekommit innan avdragsrätten uppkommer, om avsikten är att skapa sådana transaktioner med förvärv eller import i verksamheten, kan en företagare processuellt sett åberopa EU-rätten på området framför ML, för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där det fall SKV eller en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig domstol skulle anföra att det krävs att skattepliktiga transaktioner faktiskt ska ha förekommit i verksamheten för att kunna realisera återstående projekt avdragsrätt för ingående moms ska anses föreligga i syfte den. - Problemet går dock inte att maximera utfallet påverka genom avtalsskrivningen med företagets leverantörer. Leverantörer av varor och tillhandahållare av tjänster ansvarar för Innehavarnasina omsättningar, förutsatt och är skyldiga att Förslaget antasdebitera moms på dessa om de är skattepliktiga enligt 3 kap. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partnerML. Om Förslaget köpande företaget får problem såtillvida att SKV inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan skulle godkänna avdragsrätt för debiterad ingående moms på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekeröförvärven, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan SKV skulle anföra att det enligt ML krävs att skattepliktiga transaktioner faktiskt ska ha förekommit i dess verksamhet, innan företaget har avdragsrätt för ingående moms, får det således begära omprövning eller överklaga sådant beslut och åberopa EU-rätten på området framför nationell rätt (se avsnitt 2.2). Därefter berördes i kapitel 2 problem som kan uppkomma vid bestämningen av avdragsrätten för ett köpande företag på grund av problem vid bestämningen av beskattningsunderlaget hos säljaren föranledda av att den nationella lagstiftningen om punktskatter inte skulle vara EU-konform beträffande bestämningen av skattesubjekt på grund av koppling därvidlag till IL:s näringsverksamhetsbegrepp. Därvid konkluderade jag framför allt följande: - Precis som var fallet momsmässigt sett, innan kopplingen i 4 kap. 1 § 1 ML till näringsverksamhetsbegreppet i 13 kap. IL upphävdes genom SFS 2013:368, kan den koppling som alltjämt existerar från lagen om skatt på energi respektive från lagen om skatt på annonser och reklam till 13 kap. IL för bestämningen av skattesubjekt, föranleda att juridiska personer, till skillnad från fysiska personer, är betydligt lägre vilket skattesubjekt på punktskatteområdet redan genom deras karaktär av juridiska personer. Det är inte förenligt med vem som anses vara näringsidkare enligt EU:s punktskattedirektiv. Det kan föranleda ett förhöjt beskattningsunderlag för moms hos säljaren och, indirekt, problem för köparen om SKV angriper situationen såtillvida att rätten till momsavdrag ifrågasätts. - Om SKV skulle angripa den beskrivna situationen, genom att förvägra köpande företag full avdragsrätt för ingående moms, går det inte att påverka i förväg genom avtalsskrivningen med företagets leverantörer, eftersom SKV tillämpar gällande rätt såsom SKV uppfattar vara rätt. Det köpande företaget kan dock ha anledning att vid avtalsskrivningen ta upp med säljaren att det bör tas med i en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget skatteklausul i avtalet (ibl.a.) att Obligationernas löptid behöver förlängas priset justeras för det fall SKV skulle ifrågasätta köparens avdragsrätt i förevarande situation. - För övrigt uppmärksammas att det vid ett svenskt företags avtalsskrivning med ett utländskt företag, t.ex. en svensk köpare som skriver köpeavtal med ett danskt företag som har momsregistrerat sig i Sverige, kan föreligga skillnader civilrättsligt sett mellan svensk och t.ex. dansk rätt, även om det momsmässigt sett blir samma bedömning i det fallet att en säljare felaktigt har betecknat ett belopp som moms i fakturan till det köpande företaget. Särskilt beträffande avtalsskrivning med utländska företag får uppmärksammas att bara för att ge Bolaget ytterligare tid den mervärdesskatterättsliga bedömningen är likartad i t.ex. Sverige och Danmark behöver det inte innebära att färdigställa projekten de civilrättsliga konsekvenserna av en felaktigt debiterad moms är likartade. Därför är det viktigt att bestämma i avtalet vilket lands lag som ska gälla vid tvister mellan säljare och köpare beträffande tolkning och tillämpning av avtalet, bl.a. beträffande felaktigt debiterad moms. En sådan klausul gäller mellan säljare och köpare, medan SKV inte påverkas därav, utan tillämpar gällande rätt på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten mervärdesskatteområdet (se nedan under avsnitt 2.12.3), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedan.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Disciplinkommittén har funnit anledning att rikta kritik mot Interfox avseende en rad olika händelser. Bolaget har inte visat förmåga att möta marknadens krav på korrekthet och sundhet i informationsgivningen och har därigenom riskerat att rubba allmänhetens förtroende för såväl värdepappersmarknaden som AktieTorget. Till detta kommer att det av handlingarna i ärendet framgår att ledande företrädare för Bolaget vid ett flertal tillfällen i samband med kontakter med Aktietorget inte uttryckt sig på det sätt som kan krävas av en ledande företrädare för ett bolag vid kontakter med den marknadsplats där bolaget är noterat. Detta ger en bild av att Interfox har haft en bristande förståelse för de regler som Interfox har att uppfylla som noterat bolag. Interfox får därmed anses inte ha levt upp till den s.k. sundhets- och förtroendeprincipen. Disciplinkommittén anser vidare att Bolaget på ett mycket allvarligt sätt och praktiskt taget under hela den tid som ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt varit listat har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolagetöverträtt reglerna om informationsskyldigheten enligt anslutningsavtalet. Bolaget har dockinte uppfyllt sin skyldighet att informera marknaden på ett korrekt, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark relevant och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där tillförlitligt sätt om förhållanden som ger en del rättvisande bild av värdeutvecklingen skerföretaget. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar därmed inte iakttagit den s.k. öppenhetsprincipen som kommer till uttryck i villkoren för anslutning till AktieTorget. Omfattningen av överträdelserna är sådan att det är uppenbart att ▇▇▇▇▇▇▇ inte har haft förmåga att uppfylla de krav som ställs på informationsgivningen i ett noterat bolag. Det är fundamentalt för allmänhetens förtroende för aktiemarknaden – och därmed positionerat sig den aktuella marknadsplatsen – att ett noterat bolag har sådana resurser och samlad kompetens att informationsgivningen blir korrekt. Sammantaget har Bolaget alltså på ett mycket allvarligt sätt och i praktiken under hela den period som Bolaget varit noterat överträtt reglerna om att ▇▇▇▇▇▇▇ ska uppfylla sin skyldighet att informera marknaden om förhållanden som påverkar bilden av ▇▇▇▇▇▇▇. Bolaget har inte heller förmått säkerställa att den information som lämnats har varit korrekt, relevant och tillförlitlig. Bolaget har inte heller levt upp till den s.k. sundhets- och förtroendeprincipen Överträdelserna är enligt Disciplinkommittén så allvarliga att de motiverar en mycket sträng sanktion. Vid valet av rekommendation gör Disciplinkommittén följande bedömning. Disciplinkommittén kan inledningsvis inte finna att antalet aktieägare i Bolaget har någon avgörande betydelse vid valet av rekommendation. Av viss betydelse är däremot att större delen av de brister som identifierats inom ramen för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden detta ärende är hänförliga till projektet på Ekerötiden före det att Disciplinkommittén den 22 februari 2016 lämnade en rekommendation avseende andra frågeställningar rörande Bolaget. Aktietorget hade inom ramen för det tidigare ärendet haft möjlighet att redan då låta Disciplinkommittén pröva huvuddelen av de frågor som nu prövats. Att AktieTorget valt att ta upp dessa frågor först inom ramen för detta ärende bör anses utgöra en förmildrande omständighet, oaktat att det naturligtvis är Bolaget som ansvarar för att lämnad information uppfyller kraven i noteringsavtalet. Av avgörande betydelse för Disciplinkommitténs rekommendation är dock om det kan antas att ▇▇▇▇▇▇▇ har ingått avtal förmåga att i framtiden uppfylla sin skyldighet att informera marknaden om avyttringar förhållanden som påverkar bilden av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna▇▇▇▇▇▇▇. Mot bakgrund av ovan bedömer överträdelsernas art och omfattning är Disciplinkommittén tveksam till om Bolaget (i) har en sådan förmåga. Disciplinkommittén har därför övervägt att Obligationernas löptid behöver förlängas rekommendera AktieTorgets styrelse att utesluta ▇▇▇▇▇▇▇ från den av AktieTorget anordnande aktiehandeln, särskilt då det enligt de regler som gäller för detta ärende saknas möjlighet att kombinera en allvarlig erinran med vite. Disciplinkommittén kan dock avseende denna fråga konstatera att Bolaget under det senaste kvartalet vidtagit en rad åtgärder för att ge uppfylla reglerna om sin informationsskyldighet och dessutom tillfört ytterligare resurser med erfarenhet av informationsgivning till aktiemarknaden. ▇▇▇▇▇▇▇ har också visat en ambition att efterkomma AktieTorgets påpekanden i skilda hänseenden. Det finns därför objektiva omständigheter som kan läggas till grund för ett antagande att ▇▇▇▇▇▇▇ nu slutligen insett vad som krävs av ett noterat bolag. Mot denna bakgrund har Disciplinkommittén vid en samlad bedömning stannat vid att rekommendera styrelsen att tilldela Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) en allvarlig erinran. Disciplinkommittén förutsätter dock att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna fortsättningsvis följer de krav som uppställs i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnadernoteringsavtalet. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanNågra ytterligare överträdelser är inte acceptabelt.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats S A M M A N F A T T N I N G - Huvudsakliga risker avseende bolaget (D.2) Bolagets verksamhet påverkas av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att ett antal risker vars effekter skulle kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur framtid, vilka måste beaktas vid bedömningen av Bolagets framtida utveckling. Av riskerna kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget nämnas (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för Bolaget avser att ge Bolaget ytterligare tid göra olika riskkapitalinvesteringar, i vilka den potentiella värdeökningen ofta är stor men även förknippad med hög risk i form av att färdigställa projekten på Ekerö avkastning kan bli sämre än förväntat eller rentav utebli om förvaltarna i de underliggande investeringsobjekten inte lyckas genomföra fördelaktiga investeringar och avyttringar, vilket innebär att vissa andra ändringar en investerare riskerar att förlora hela eller delar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1)investerat kapital, (ii) att Bolagets aktieägare i samband med likvidation av Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning kan erhålla utskiftad egendom i form av ränta på Obligationerna andelar i väntan på andra bolag som kan vara svåra att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljningrealisera till likvida medel, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för Bolagets möjlighet att göra en partiell amortering av Obligationerna investera kan begränsas om förändringar i syfte att minska Bolagets skuldbörda lagstiftning och andra regelverk medför särskilda krav på investerare, (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) det finns risk för att återställa Bolaget inte kan investera i de objekt som Bolaget önskar, vilket kan innebära att avkastningen inte blir så hög som förväntats, att (v) Bolaget är en riskkapitalfond och inte en värdepappersfond och att Bolaget därmed inte omfattas av de särskilda reglerna i lag (2004:46) om värdepappersfonder så som till exempel krav på tillstånd för verksamhetens bedrivande, kapital-, riskspridnings- och placeringskrav eller de särskilda reglerna om inlösen av fondandelar, samt att (vi) Bolagets eget kapital huvudägare även efter emissionen kommer att äga och kontrollera majoriteten av rösterna i syfte Bolaget och kommer därmed ha ett bestämmande inflytande över Bolagets ledning och inriktning samt alla frågor som bolagsstämman har att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanbesluta om.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis VW, JS — Powered by TellusTalk: ID 1591708374 En uppföljning av årets beslutade internkontrollplan (Dnr 2022/183) ska ske efter den 31 augusti. Årets internkontrollplan innehåller 19 olika kontrollpunkter fördelade mellan förvaltningens olika avdelningar. I den bifogade internkontrollsrapporten per 31 augusti framgår att av de 19 punkterna har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats kontroller utförts på 11 stycken av ändrade marknadsförhållanden dem. Resterande 8 punkter kommer att granskas under hösten/vintern och försenade detaljplaneprocesserredovisas efter årsskiftet. Samtidigt Av de kontrollerade punkterna är det endast 3 punkter som redovisar resultat som resulterat i planerade förändringar/åtgärder. Punkten om utlåning av nycklar till hantverkare har Bolaget haft höga fasta finansierings- visat på ett behov av att även återlämnandet av utlånade nycklar behöver kvitteras. Fastighetsavdelningen ska därför göra en uppdatering av rutinen för nyckelhanteringen. Städavdelningens kontroll av nyckelhanteringen till vikarierande lokal- vårdare har påvisat behov av en uppdatering av nyckelförteckningen då verksamheterna/fastighetsavdelningen på flera fastigheter ändrat, bytt ut eller lagt till låssystem. VA-avdelningen har, under punkten underhåll pumpar och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande aggregat, sett över ansvarsfördelningen för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark alla pumpstationer och driva projekten även kommit fram till färdiga detaljplaneratt serviceintervallen för de olika delarna i pumpanläggningarna behöver ses över och optimeras. Punkten om reservkraft har ännu inte kontrollerats men det har ändå kommenterats om en pelletsbrist i spåren av Ukrainakriget, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget vilket har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig föranlett att fastighetsavdelningen nu fyller upp sina oljelager för att kunna realisera återstående projekt användas vid behov. De mobila reservkraftsaggregaten behöver fortfarande bytas ut och det är fortfarande oklart om vilken förvaltning som ska ansvara för dessa. Då denna internkontrollrapport är till för att belysa och kontrollera vissa punkter som bedömts väsentliga att kontrollera, bör alla åtgärder med ekonomisk konsekvens, som lyfts fram i syfte att maximera utfallet denna rapport, om åtgärden inte ryms inom befintligt anslag för Innehavarnaverksamheten, förutsatt att Förslaget antaslyftas till politik i separata ärenden. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom Detta innebär att denna rapport inte leder till stor del utformats under förutsättning några direkta ekonomiska konsekvenser för nämnden, i detta skeende, varför beslut om finansiering inte behöver tas. Förvaltningen föreslår att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedannämnden godkänner internkontrollsrapporten.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Omfattning: Om ovan nämnda risk förverkligas bedömer Bolaget att det skulle ha en negativ påverkan på Bolagets verksamhet och finansiella ställning. Projekt- och projektutvecklingsrisker En stor del av Rabbalshede Krafts verksamhet har bestått i att identifiera lämpliga platser för anläggning av vindkraft och består alltjämt i att säkerställa utvecklingen av existerande projekt i projektportföljen samt utvecklingen av nya vindparker. Bolaget har väletablerade processer för att utveckla och uppskatta lönsamhet i sina vindkraftsprojekt. Det finns dock en risk att de kalkyler och mätningar som utförs inte motsvarar det faktiska utfall som vindkraftverken genererar. Under projektutvecklingen kan det uppkomma konflikter med andra intressen såsom friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, närboende, militär verksamhet och flygplatsnäring. I dessa fall kan myndigheters tillståndsprövningar eller besvär som anförs över myndighetsbeslut avsevärt fördröja inledandet av planerat anläggande av vindkraft eller helt eller delvis även förhindra den. Det finns en risk att ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats inte erhåller tillstånd för samtliga identifierade eller påbörjade projekt. Fördröjningar i projektutvecklingsfasen kan även föranledas av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolagetproblem vid byggnation eller elnätsanslutningar. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark bedömer sannolikheten att ovan nämnda risk förverkligas till: Medel Omfattning: Ett förverkligande av riskerna avseende projekt och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del projektutveckling ovan skulle medföra negativa finansiella effekter för Bolaget i form av värdeutvecklingen skerförlorade intäktsmöjligheter. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Låneavtal Bolaget har ingått avtal låneavtal med banker och majoritetsaktieägaren, avseende låneavtal med aktieägare se avsnittet ”Transaktioner med närstående”. I låneavtalen med bankerna har det lämnats långtgående säkerheter, där aktier i vissa av Bolagets dotterbolag har pantsatts, säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverken har genomförts samt att rättigheter och framtida tillgodohavanden i dotterbolagen har pantsatts. För det fall Bolaget inte kan uppfylla väsentliga förpliktelser i låneavtalen, äger bankerna under vissa förutsättningar rätt att ianspråkta ställda säkerheter. Exempelvis skulle ett bestående lågt elpris kunna leda till att ▇▇▇▇▇▇▇ inte kan uppfylla sina förpliktelser gentemot bankerna. Avtalen innehåller även begränsningar för Bolaget och/ eller dess dotterbolag att lämna utdelning om avyttringar vissa förutsättningar inte är uppfyllda. Bolagets belåningsgrad uppgår normalt till cirka 60 procent av del av projektet investeringskostnaden för en vindpark. Med hänsyn till Altura att ▇▇▇▇▇▇▇▇ tillgångar i så stor utsträckning finansieras med lån innebär den höga belåningsgraden att Bolaget åtar sig långtgående skyldigheter avseende bland annat amorteringar och förhandlingar om ett partnerskap räntebetalningar gentemot bankerna. Sådana betalningsförpliktelser kan påverka möjligheterna att dela ut vinst till aktieägarna samt leda till att Bolaget hamnar i en ansträngd finansiell situation. Låneavtalen för de resterande byggrätterna Koncernens vindparker innehåller vissa villkor som brukar benämnas covenanter. Covenanterna är långt framskridna med bland annat kopplade till att kassaflödet och intjäningsförmågan ska överstiga vissa nyckeltal. Uppfylls inte dessa covenanter har bankerna rätt att under vissa förutsättningar säga upp lånen. Bolaget bedömer sannolikheten att ovan nämnda risk förverkligas till: Medel Omfattning: Det finns en annan potentiell partnerrisk att Bolaget inte möter vissa lånevillkor vilket kan medföra att Bolaget inte kan lämna utdelning till aktieägarna. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer risken att bankerna säger upp lånen i förtid eller tar i anspråk säkerheter skulle förverkligas skulle det ha en betydande väsentligt negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanresultat.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis SKL Kommentus tillstyrker förslaget om införande av skyndsamhetskrav i mål om överprövning av upphandling och har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats ingen invändning mot det förslaget när det gäller mål om överprövning av ändrade marknadsförhållanden avtals giltighet respektive mål om utfående av kontrakt. • SKL Kommentus anser att det bör regleras att upphandlingsmål inte bör handläggas längre än 60 dagar i förvaltningsrätt. • SKL Kommentus tillstyrker förslaget om införande av preklusionsfrist i förvaltningsrätt och försenade detaljplaneprocesserkammarrätt. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- • SKL Kommentus anser att en preklusionsfrist även bör införas under anbudstiden. • SKL Kommentus tillstyrker förslaget om att inte införa ansökningsavgift eller ömsesidigt processkostnadsansvar i mål om överprövning av en upphandling eller överprövning av ett avtals giltighet. • SKL Kommentus tillstyrker förslaget om inte särskilt reglera rätten ersättning för rättegångskostnader i överprövningsmål genom skadestånd. • SKL Kommentus anser att även upphandlande myndigheter bör ges möjlighet att under vissa omständigheter få ersättning för motsvarande rättegångskostnader. • SKL tillstyrker förslaget att införa tidsfrister för uteslutningsgrunder men anser att förslagets materiella utformning behöver ses över. • SKL Kommentus avstyrker förslaget om att alla direktupphandlingar över 100 000 kr ska efterannonseras och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande anser att kravet endast bör omfatta de upphandlingar som överstiger beloppsgränserna för Bolagetdirektupphandling. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del • SKL Kommentus avstyrker utformningen av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig förslaget om frist för att kunna realisera återstående projekt i syfte väcka talan om skadestånd. • SKL Kommentus anser att maximera utfallet det bör införas övergångsbestämmelser som innebär att de nya bestämmelserna endast ska gälla för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget sådana upphandlingar som har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanpåbörjats efter ikraftträdandet.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats BKK anser att de aktuella bestämmelserna i AB 04 möjliggör en fungerande konkurrens i upphandlingsskedet. BKK anser att ÄTA-bestämmelserna är förutsebara för branschen och att Konkurrensverkets bedömning av ändrade marknadsförhållanden hur 17 kap 10 § LOU ska tillämpas varken är ändamålsenlig eller tar hänsyn till bestämmelsens syfte. BKK delar inte Konkurrensverkets uppfattning, utan anser att AB 04 uppfyller de krav på ändrings- och försenade detaljplaneprocesseroptionsklausuler som uppställs i LOU. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- Förhållandena måste bedömas vid tolkning och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande tillämpning av det enskilda kontraktet och i den situation där bedömningen är aktuell. BKK anser att ett ställningstagande inte kan göras på det kategoriska sätt som uttrycks i Konkurrensverkets utkast. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall med beaktande av dels det specifika avtalsinnehållet, dels det ÄTA-arbete som är aktuellt. Skillnaden mellan beställda (föreskrivna) och likställda (föranledda) ÄTA-arbeten behöver belysas tydligare. Bruket av standardavtal är inte begränsat till entreprenadbranschen. I många andra branscher förekommer också standardavtal. Som angetts inledningsvis är de bestämmelser och den riskfördelning som framgår av AB 04 framförhandlade av företrädare för Bolagetbranschens olika parter och intressen och ska tillgodose behovet av ett regelverk som är balanserat och ändamålsenligt. Bolaget har dockDet framstår som en självklarhet att standardavtal i respektive bransch måste anpassas till de grundförutsättningar som gäller för branschen. I detta sammanhang kan det för entreprenadbranschens räkning särskilt framhållas följande: - resultatet av entreprenaden utgörs ofta av en byggnad eller anläggning som är kapitalkrävande och avsedd att ha en mycket lång livslängd, efter omständigheterna- entreprenörens åtagande utgör en komplex kombination av arbetsprestation, lyckats förvärva attraktiv som innefattar material och varor, ett större eller mindre mått av planering, samordning av tid och resurser, anskaffande av maskiner och hjälpmedel, - entreprenaderna pågår ofta under en betydande tidsrymd, ofta under flera år, och innefattar en stor mängd olika arbetsmoment av skilda slag, - arbetet utförs inte under samma förutsättningar som ostörd fabriksproduktion utan avser ofta arbeten utomhus samt i och under mark och driva projekten fram terräng med därtill hörande faktorer som med nödvändighet är okända, såsom exempelvis förhållanden i jord, berg, ytvatten och grundvatten, samt ofta under påverkan från annan verksamhet, - arbetena är ofta påverkade av årstider och väder, - stillestånd i entreprenaden är i allmänhet förenat med stora kostnader utan nytta, så är givetvis även fallet – i än högre grad – vid ett totalt avbrytande av entreprenaden. Högsta domstolen har i flera domar beskrivit att ett entreprenadavtal i regel avser ett ”omfattande, komplicerat och långsiktigt arbete med flera inblandade parter” (se tex NJA 2013 s 271 ”Skadorna på Läckebys arbeten” och NJA 2015 s 862 ”Den uteblivna slutbesiktningen”). Det är såväl praktiskt som teoretiskt omöjligt för en beställare att beskriva samtliga situationer och förhållanden som kan uppstå i entreprenaden på ett fullständigt och entydigt sätt. Denna omöjlighet är inte att betrakta som ”brister i upphandlingsdokumenten” i betydelsen att beställaren varit nonchalant, okunnig, slarvig eller vårdslös i något avseende som kan läggas beställaren till färdiga detaljplanerlast. För att konkurrens ska kunna åstadkommas under anbudstävlingen, och rätt leverantör kunna väljas med hänsyn till upphandlingskriterierna, måste gälla - att de förutsättningar och förhållanden som beställaren beskrivit i förfrågningsunderlaget gäller fullt ut, - att entreprenören under anbudstiden kan göra iakttagelser om arbetsområdet som kan antas gälla under entreprenaden och som därmed kan läggas till grund för den kalkyl som anbudet baseras på, samt - att de förhållanden som inte låtit sig beskrivas, men som har betydelse för entreprenörens kalkyl och därmed för anbudet, får bedömas med ledning av anbudslämnarens fackmässighet. Det är med andra ord ett stort antal antaganden som behöver göras kring förfrågningsunderlaget för en entreprenad – både av beställaren och anbudsgivarna. Dessa antaganden läggs sedan till grund för anbud som lämnas. Att samtliga förhållanden under entreprenadtiden inte faller ut enligt antagandena i anbudsskedet är ofrånkomligt. Om de bedömningar som anbudsgivarna har att göra i kalkylskedet skulle göras godtyckligt och fritt, och helt utan någon måttstock eller norm, skulle anbuden inte bli jämförbara. Att det finns en norm för hur bedömningarna enligt ovan ska ske i anbudsskedet är en förutsättning för att anbuden ska bli jämförbara. Detta är också en grundförutsättning för konkurrens på lika villkor. Den norm som används inom entreprenadområdet benämns ”fackmässighet” och kräver givetvis yrkeskunnande för att uppnås. Ett tydligt stöd för resonemanget finns i gällande rätt (se NJA 2015 s 3). BKK anser att det är olämpligt att i detta sammanhang underkänna yrkeskunnandets berättigade betydelse för avgivande av anbud, på sätt som görs i punkterna 50 – 52 i utkastet. BKK har uppfattningen att om hänsyn inte tas till ovanstående förutsättningar, kommer offentligt upphandlad entreprenadverksamhet att avsevärt försvåras, fördyras och försenas. Utebliven hänsyn till de grundläggande premisserna för jämförbara anbud och förutsättningarna för entreprenader kommer också medföra en negativ påverkan på konkurrensen. De principer som beskrivits ovan är nödvändiga för att åstadkomma konkurrens vid upphandling av entreprenader, och det i konkurrens ingångna kontraktet måste givetvis fullföljas i enlighet med dessa principer (jfr NJA 2015 s 3). Resonemanget är således en förutsättning för en fungerande konkurrens vid såväl offentlig upphandling som genomförande av entreprenader. Alternativet att vart och ett av de ÄTA-arbeten som uppkommer i en entreprenad får upphandlas separat leder till betydande svårigheter i ett flertal avseenden (exempelvis stillestånd, svåröverblickbart felansvar, samordningsproblem och ökade arbetsmiljörisker). AB 04 utgör just allmänna bestämmelser. Det innebär att bestämmelserna inte skrivits specifikt för exempelvis husbyggnadsentreprenader, anläggningsentreprenader eller installationsentreprenader. Bestämmelserna är heller inte skrivna specifikt för offentlig upphandling. Däremot är bestämmelserna avsedda att vara ändamålsenliga i olika typer av entreprenader, såväl offentligt som privat upphandlade. Som framgår av förordet i AB 04 har parterna möjlighet att anpassa det objektspecifika avtalet genom kompletteringar och avsteg i förhållande till standardavtalets bestämmelser. AB 04 gäller inte i byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader utan att villkoren åberopats i någon annan kontraktshandling. AB 04 fastställer exempelvis inte entreprenadens närmare innehåll och omfattning; för detta krävs kompletteringar genom andra kontraktshandlingar. Detta framgår direkt av AB 04. Av kap 1 § 1 framgår att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. I kap 1 § 2 anges att kontraktshandlingarna kompletterar varandra och i kap 1 § 3 finns en uppställning av olika typer av handlingar som ingår i ett entreprenadkontrakt, där det kan noteras att standardavtalet AB 04 anges som en av tretton olika kontraktshandlingstyper. AB 04 är alltså del i ett omfattande system av värdeutvecklingen skerhandlingar. Bolaget För att kunna fungera som avtalsinnehåll behöver AB 04 kompletteras med exempelvis bestämmelser om kontraktstid och ersättning, beställarens tekniska beskrivningar, ritningar och andra kravställningar på entreprenaden. AB 04 är tillsammans med övriga kontraktshandlingar avtalsinnehåll för den objektspecifika entreprenaden. AB 04 är aldrig ensamt avtalsinnehåll i en enskild entreprenad, utan tolkas och tillämpas tillsammans med övriga kontraktshandlingar. BKK har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar uppfattningen att Konkurrensverkets utkast till ställningstagande inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till att ÄTA-bestämmelserna kräver en tolkning och därmed positionerat sig tillämpning tillsammans med bestämmelserna i det enskilda kontraktet, d v s att bedömningen måste ske med hänsyn till den tekniska kravställningen i entreprenaden (tekniska beskrivningar, ritningar, konstruktionsberäkningar, geotekniska undersökningar och andra för bedömningen relevanta kontraktshandlingar). Ett ÄTA-arbete ska bedömas med hänsyn till ÄTA-arbetets omedelbara samband med kontraktsarbetena, kontraktsarbetenas natur samt kontraktsarbetenas och ÄTA-arbetenas tekniska helhet. BKK delar inte uppfattningen att ÄTA-bestämmelserna inte uppfyller de krav på ändrings- och optionsklausuler som uppställs i LOU eftersom bestämmelserna inte är avsedda att tillämpas på det sättet som Konkurrensverket förutsatt i utkastet. BKK anser att bedömningen bör göras i varje enskilt fall och inte generellt. BKK delar inte Konkurrensverkets uppfattning att ett ”stort och oförutsebart utrymme för olika bedömningar” lämnas (jfr punkterna 42 och 43 i utkastet). Bestämmelserna ger genom - ÄTA-begreppets definition i begreppsbestämningarna med anmärkningar, - kraven i kommentaren till kap 2 § 3, - kraven i kap 2 § 4, - rättspraxis, betydande avgränsningar som inte lämnar det utrymme för sådan godtycklighet som Konkurrensverket beskriver. BKK har uppfattningen att bestämmelserna är väl ägnade att utgöra ändringsbestämmelser för upphandling och genomförande av entreprenader, där kraven i 17 kap 10 § LOU är uppfyllda vid en rimlig och ändamålsenlig lagtolkning. I detta sammanhang bör uppmärksammas Upphandlingsmyndighetens rapport 2017:4 ”Ändringar av kontrakt och ramavtal – möjligheterna i den nya upphandlingslagstiftningen”, där det på sid 24 anges följande: ”Enligt sin ordalydelse förefaller kravet för att en ändringsklausul ska kunna realisera återstående projekt tillämpas vara högt ställt. Lagrådet angav i syfte sitt yttrande att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt ”[d]et säger sig självt att Förslaget antasen tolkning av kravet enligt ordalydelsen skulle medföra att endast få ändringsklausuler skulle uppfylla kravet. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget Avsikten kan dock inte vara att bara klausuler som uppfyller dessa mycket högt ställda krav ska få användas utan ny upphandling.” EU-domstolen har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur praxis intagit en till synes mer praktisk inställning till hur tydliga ändringsklausuler måste vara för att vara tillåtna.” Upphandlingsmyndigheten har goda skäl för sitt uttalande. I LOU-direktivets skäl 111, framgår att ändringsklausuler kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade tillåta anpassningar på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan tekniska förändringar inträffar. Det bör enligt samma skäl också vara möjligt att föreskriva anpassningar av kontraktet som har blivit nödvändiga på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnagrund av tekniska svårigheter som har framkommit vid användning eller underhåll. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö Kontrakten kan exempelvis både inbegripa ordinarie underhåll och att vissa andra ändringar av Villkoren är föreskriva extraordinära underhållsåtgärder som kan visa sig vara nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet säkra ett fortsatt tillhandahållande av en offentlig tjänst. Bestämmelsen i 17 kap 10 § LOU måste, för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) få avsedd effekt tolkas i enlighet med detta. Det vore i sammanhanget orimligt att Bolaget behöver ges kräva att upphandlande myndigheter ska förutse vilka tekniska svårigheter som kommer att uppkomma eller vilka extraordinära underhållsåtgärder som kan komma att krävas. I det här sammanhanget förtjänas det återigen att påminna om att standardavtalets bestämmelser inte ensamt utgör avtalsinnehåll; AB 04 måste införlivas med andra kontraktshandlingar i ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel skarpt förfrågningsunderlag eller kontrakt för att göra förenligheten med upphandlingslagstiftningen ska kunna bedömas. BKK har uppfattningen att det inte är lämpligt eller möjligt att upphandlingsrättsligt underkänna bestämmelser i ett standardavtal som är avsett att tolkas och tillämpas tillsammans med övriga kontraktshandlingar utan att samtidigt analysera övriga kontraktshandlingar. BKK noterar att Konkurrensverket i utkastet till ställningstagande inte gör en partiell amortering analys av Obligationerna de principiellt stora skillnaderna mellan beställd (föreskriven) ÄTA (AB 04 kap 2 § 3) respektive likställd (föranledd) ÄTA (AB 04 kap 2 § 4). BKK anser att dessa situationer inte kan bedömas lika utan att det bör ske separata bedömningar av de båda bestämmelserna. Medan beställd ÄTA är sådan ändring som beställaren ensidigt bestämmer, är den likställda ÄTA:n av en helt annan natur. Som beskrivits ovan uppkommer den likställda ÄTA:n av den såväl teoretiska som praktiska omöjligheten – för såväl beställaren som entreprenören – att förutse alla variationer som kan förekomma under entreprenadtiden, såsom exempelvis oväntade föroreningar i syfte ett jordlager under mark, lokala variationer i bergkvaliteten eller oväntade grundvattenvariationer. Principerna om kalkylerbarhet och likabehandling medför att minska Bolagets skuldbörda anbudslämnarna måste ges möjlighet att lämna sina anbud under samma förutsättningar. Bestämmelserna om likställd ÄTA är till sin karaktär snarare ekonomiska kalkylregler för entreprenaden än en ändringsbestämmelse och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika hanterar en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanannan situation än bestämmelsen om beställd ÄTA.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis På regeringen uppdrag har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats Finansinspektionens gjort en uppföljning av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesserförra årets rapport Blancokrediter till konsumenter. Samtidigt 1 Denna rapport redovisar vilka åtgärder som Finansinspektionen har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig vidtagit eller planerar vidta för att kunna realisera återstående projekt avhjälpa de brister som tidigare framkommit avseende information och utformning av avtalsvillkor samt kreditprövning. Undersökningen omfattar samma företag som under förra året.2 Vi har även undersökt ränteutveckling- en för blancokrediter – dvs krediter utan säkerhet – i syfte förhållande till referens- räntan. Samråd har skett med Konsumentverket. Vi har främst påträffat brister i avtalsvillkor, till exempel angivande av månads- ränta och alltför vida möjligheter för företagen att maximera utfallet höja den avtalade räntan. En annan brist är att sådana avgifter som inte karaktäriseras som avgifter för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antaskrediten inte alltid finns upptagna i prislistor eller avtalsvillkor. Bolagets huvudsakliga återstående värden Detta påtalade vi även i förra årets rapport. Tyvärr är hänförliga till projektet på Ekerölagstiftningen otydlig om hur information om dessa avgifter ska lämnas. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom Vi anser att denna information ska vara tillgänglig för konsumenten i skriftlig form redan innan kreditav- talet sluts. Vi kommer att uppmärksamma detta i en kommande översyn av rekommendationerna på området. Vi har påtalat de kvarstående avvikelserna från konsumentkreditlagen och FI:s allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden 3 för företagen. Dessa har meddelat att man kommer att vidta åtgärder omgående eller under hösten för att komma tillrätta med bristerna. Vi har också överlämnat ett ärende till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektetKonsumentverket för vidare handläggning. Om Förslaget Vår granskning av företagens rutiner för kreditprövning har inte antas finns därför inneburit några påpekanden gentemot enskilda företag. I undersökningen har rutinerna ställts i relation till antalet sena betalningar och kreditförluster hos företagen vid en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas allsgiven tidpunkt. Vid sådana förseningar beviljande av antagandet mindre krediter arbetar företagen i princip genomgående med så kallade policyregler i kombination med så kallad credit scoring.4 Först vid ett av detaljplanen på Ekerö, det enskilda företaget fastställt lägsta kreditbelopp gjordes kalkyler över konsumentens ekonomi. Endast två före- tag gjorde alltid kalkyler. Hos de granskade företagen förefaller inte dessa skillnader ha påverkat utfallet av sena betalningar eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund kreditförluster. Den genomsnittliga nominella krediträntan hos de granskade företagen följer referensräntans rörelser inom ett intervall som är 5–9 procent högre än referensräntan. Hos några av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan de granskade företagen följde räntorna däremot inte en extern ränta. Detta förhållande belyste vi också i den förra rapporten. Den 1 juli i år var den högsta privatlåneräntan hos de granskade företagen 30 procent (postorderföretag inom detaljhandeln) och den lägsta 5,88 procent (bank) Räntor för kontokrediter är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas generellt högre än för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanprivatlån.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Kullberg & Spiik Fondförvaltning AB (värdepappersbolaget) har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats sedan år 2001 bedrivit värdepappersrörelse och har sedan år 2002 förvaltat de två natio- nella fonderna Edge och Explora. Fonderna har sammanlagt ca 1,2 miljarder kronor i förvaltat kapital. Finansinspektionen har i sin tillsyn fått uppgifter om ett antal interna transak- tioner där fonden Edge varit part och där värdepappersbolaget eller en annan kund till värdepappersbolaget har stått på andra sidan. Dessa interntransaktio- ner har utvisat ett mönster som gett anledning att ifrågasätta dem. Transaktio- nerna har i alla utom ett fall inneburit att fonden Edge gjort en bruttoförlust och att motparterna gjort en bruttovinst. Till detta kommer att förvaltarna av ändrade marknadsförhållanden fonden Edge också har haft intressegemenskap med motparterna, antingen som ställfö- reträdare (den andra kunden) eller som ställföreträdare och försenade detaljplaneprocesserägare (värdepap- persbolaget). Samtidigt Det har Bolaget haft höga fasta finansierings- också visat sig att merparten av transaktionerna har ut- förts över dagen och utvecklings- kostnader vilket har registrerats på kund i tiden efter det att utfallet av affä- rerna har varit känt. I utredningen har framkommit att värdepappersbolaget inte har kunnat presen- tera en korrekt dokumentation, har handlat i strid mot enmånadersregeln i Fi- nansinspektionens föreskrifter samt har vägrat eller inte förmått lämna de upp- lysningar som Finansinspektionen begärt in. Detta sammantaget har varit utmanande inneburit att Finansinspektionen inte kunnat utesluta att interntransaktionerna medfört en otillbörlig förmögenhetsöverföring. Av denna anledning kan det sättas ifråga om värdepappersbolaget har handlat i andelsägarnas gemensamma intresse. Därtill kommer bland flera omständigheter att värdepappersbolaget också han- terat interntransaktionerna i strid med branschens egna rekommendationer och att det även av denna anledning finns skäl att ifrågasätta värdepappersbolagets lämplighet. Finansinspektionen har också funnit att värdepappersbolaget i ett fall har brutit mot lagen om värdepappersfonder genom att för Bolaget. Bolaget har dockfonden Edges räkning, efter omständigheternautan Finansinspektionens tillstånd, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt ha förvärvat fondandelar i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnasysterfonden Explora. Mot bakgrund bakgrunden av ovan bedömer Bolaget (i) omfattningen av regelöverträdelserna och karaktären av dessa finns skäl att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö återkalla tillståndet och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanlåta återkallelsen gälla omedel- bart.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Styrelsen i Global Infrastruktur 1 AB (”Bolaget”) och Bolagets förvaltare Obligo Investment Management AS (”Obligo”) har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats sedan 2015 jobbat för att hitta en lösning för de aktieägare som önskar lösa in hela eller delar av ändrade marknadsförhållanden ditt aktieinnehav innanför den ordinarie löptiden. Genom detta brev presenteras nu en valmöjlighet att antingen avsluta sin investering eller att förbli aktieägare. Detta erbjudande är helt valfritt för Bolagets aktieägare. Aktieägare kan välja mellan följande alternativ: Aktieägare som väljer detta alternativ behöver inte returnera Acceptsedeln Bolaget erbjuder Aktieägare en valfri möjlighet att lösa in hela eller delar av deras aktieinnehav (”Erbjudandet”). Acceptperioden pågår mellan den 11 april - 5 maj 2017. Priset per aktie som erbjuds aktieägare som helt eller delvis accepterar Erbjudandet (”Accepterande Aktieägare”) kommer att fastställas efter att Acceptperioden löpt ut. Ytterligare information om detta beskrivs i avsnitt 9. Om priset hade beräknats med valutakurser och försenade detaljplaneprocesserövriga balansposter per den 6 april 2017, hade Budpriset varit 13,13 kronor per aktie. Samtidigt Budpriset är baserat på förutsättningar som framgår av detta aktieägarbrev. Som jämförelse är den beräknade aktiekursen med förutsättningar som beskrivs i avsnitt 5 per den 6 april 2017 13,86 kronor per aktie. Budpriset representerar ett värde på 94,7 procent av senaste beräknade aktiekurs. Alternativt kan aktieägare välja behålla sina aktier och ta del av Bolagets fortsatta utveckling. Aktieägare som väljer att behålla sina aktier kommer fortsättningsvis ta del av investeringen i infrastruktur. Obligo har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader en positiv prognos för Bolagets infrastrukturinvesteringar vilket sammantaget har varit utmanande beskrivs närmare i avsnitt 6. Detta Erbjudande är valfritt men det är viktigt att poängtera att detta Erbjudande sannolikt kommer vara den enda möjligheten för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten aktieägare att lösa in sitt aktieinnehav innanför den ordinarie löptiden (fram till färdiga detaljplanerslutet av 2018). De aktieägare som inte väljer att acceptera detta Erbjudande måste därför vara beredda på ett förslag om en förlängning av Bolagets löptid med cirka två till tre år eller sälja sina aktier på andrahandsmarknaden. Detta aktieägarbrev innehåller information som är relevant för en aktieägares beslut och bör läsas noggrant. Information om Bolaget, där en del av värdeutvecklingen skerdess förvaltare och framtidsplaner beskrivs i avsnitt 4 till 8. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar Information om Erbjudandet beskrivs i avsnitt 9. Skattefaktorer och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt risker beskrivs i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura avsnitt 10 och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedan11.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Ett led i strävan mot en harmonisering av den internationella köprätten utgör United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) som trädde i kraft den 1 januari 1988. CISG har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats i skrivande stund ratificerats av ändrade marknadsförhållanden 89 stater och försenade detaljplaneprocesserär dispositiv lagstiftning för majoriteten av alla internationella avtal om varuköp. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dockNågot som diskuterades flitigt vid antagandet av konventionen var hur säljarens rätt att, efter omständigheternatiden för leverans, lyckats förvärva attraktiv mark avhjälpa ett avtalsbrott och driva projekten fram köparens rätt att häva ett avtal skulle förhålla sig till färdiga detaljplanervarandra. Förhandlingarna ledde till att bestämmelsen om säljarens avhjälpningsrätt (art. 48) skulle inledas med: “subject to article 49”, där som stadgar köparens rätt att häva ett avtal. Resultatet utgjordes av en del kompromiss och frågan har fortsatt att debatteras intensivt efter att CISG trädde i kraft. Syftet med uppsatsen är att, med fokus på förhållandet mellan säljarens rätt att avhjälpa fel enligt art. 48 och köparens hävningsrätt enligt art. 49 CISG, undersöka förutsättningarna att häva ett avtal enligt CISG. En viktig fråga är härvid om bedömningen av värdeutvecklingen skerhuruvida ett avtalsbrott är att anse som väsentligt ska avgöras enbart på objektiva grunder eller om även säljarens inställning till och förmåga att företa rättelse utan oskäligt dröjsmål eller olägenhet för köparen, ska vägas in i bedömningen. Bolaget Då uppsatsen syftar till att utröna gällande rätt har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig en rättsdogmatisk metod använts. Uppsatsen behandlar ett internationellt ämne, varför även utländska rättskällor har använts. Varken CISG:s förarbeten eller praxis har emellertid tillmätts samma betydelse som vid ett renodlat svenskt lagtolkningsförfarande. Tröskeln för vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott är generellt sett hög, såväl vad gäller fel som dröjsmål. Det är inte tillräckligt att avtala om ett bestämt leveransdatum för att kunna realisera återstående projekt hävningsrätt ska föreligga om leverans sker efter denna tidpunkt. I fråga om hävningsrätt p.g.a. fel har noterats att hänsyn bl.a. tas till hur förpliktelsen som avtalsbrottet avser har specificerats i syfte avtalet. Parterna bör därför tydligt precisera hävningsförutsättningarna genom att maximera utfallet tydligt ange vad som är av väsentlig betydelse för Innehavarna, förutsatt dem. Studier av CISG:s tillkomst visar att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal såväl förslag om avyttringar att ta bort förbehållet för hävningsrätten som en lydelse som innebär en större hävningsrätt för köparen förkastades vid antagandet av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas allsCISG. Vid sådana förseningar en tolkning av antagandet CISG i ljuset av detaljplanen på EkeröUNIDROIT Principles har funnits att avhjälpandemöjligheterna bör tas i beaktande vid bedömningen av huruvida ett väsentligt avtalsbrott föreligger. Det har framkommit att den rådande uppfattningen i såväl doktrin som praxis är att det vid bedömningen av huruvida ett avtalsbrott är väsentligt tas hänsyn till säljarens vilja och förmåga att avhjälpa felet ifråga. Sammantaget har en rimlig reglering av förhållandet mellan avhjälpanderätten och hävningsrätten funnits vara att erkänna köparens hävningsrätt som primär i förhållande till avhjälpanderätten, men därvid konstatera att köparen, i fall då avhjälpande är möjligt, inte kan anses ha blivit berövad vad denne haft att vänta enligt avtalet. Undantag till detta ska gälla om det är motiverat av köparens särskilda intresse, vilket kan uppkomma exempelvis till följd av svikligt agerande från säljaren eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund p.g.a. avtalsbrottets allvar. En sådan ordning har funnits utgöra en rimlig avvägning mellan köparens intresse av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter häva och säljarens intresse av att återbetala Innehavarnaavhjälpa, samtidigt som den inte står i strid mot ordalydelsen i art. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedan48.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har Disciplinkommittén funnit anledning att rikta kritik mot Moretime i flera hänseenden. Det är enligt kommittén klarlagt att Moretime under en längre period vid ett flertal tillfällen överträtt sin skyldighet att lämna information till aktiemarknaden på ett korrekt och fullständigt sätt och att se till att lämnad information till marknaden är korrekt, relevant och tillförlitlig. Överträdelserna är enligt disciplinkommittén vid en samlad bedömning så allvarliga att de motiverar en sträng sanktion. Frågan är då om det vid övervägandet av val av sanktion ska tillmätas någon betydelse att AktieTorget av oaktsamhet kan ha medverkat till att Bolagets informationsgivning blivit bristfällig, vilket ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats har gjort gällande. Enligt Disciplinkommittén bör, i likhet med den situationen att en legal rådgivare till ▇▇▇▇▇▇▇ varit oaktsam i sin rådgivning till Bolaget, en eventuell bristfällig hantering av ändrade marknadsförhållanden AktieTorget gentemot Bolaget inte påverka kommitténs rekommendation. Rekommendationen bör enbart grundas på en bedömning av hur allvarlig överträdelsen är utifrån marknadens behov av korrekt, relevant och försenade detaljplaneprocessertillförlitlig information. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig Ansvaret för att kunna realisera återstående projekt detta behov tillgodoses ligger på Bolaget, även om Bolagets brister i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det informationsgivningen kan ha en betydande negativ inverkan rimlig förklaring, och Bolaget kan inte undandra sig detta ansvar genom att peka på annans delaktighet i Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnabristfälliga hantering. Mot denna bakgrund och med beaktande av ovan bedömer antalet överträdelser och dess art, har Disciplinkommittén funnit skäl att rekommendera styrelsen att tilldela Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanallvarlig erinran.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis För att sammanfatta detta kapitel tycks uppfattningen i svensk rätt vara att avtalsparter ska visa varandra hänsyn, iaktta motpartens intressen samt undvika att skada sin medkontrahent inom ramen för avtalsförhållandet. Denna uppfattning är inte någonting nytt utan har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats länge påverkat rättsbildningen. På senare år har dock avtalsparters samarbetsskyldighet kommit att betonas i större utsträckning. I rättsvetenskaplig litteratur rubriceras denna inställning till avtalsförhållanden som att avtalsparter har en lojalitetsplikt. Denna så kallade lojalitetsplikt har överlag lite konkret stöd, den förekommer i lagförarbeten men har bara blivit lagstadgad på tre områden. Därutöver har Högsta domstolen varit försiktig med hänvisningar till lojalitetsplikten. Uppfattningen är dock att uttryck för lojalitetsplikten förekommer i lagstiftningen i hög utsträckning. I framförallt norsk rätt anses lojalitetsplikten vedertagen, främst genom norska högsta domstolens frekventa hänvisningar. Inte heller i Norge finns det något lagstadgande som uttrycker en allmän lojalitetsplikt men på samma sätt som i Sverige kan många lagbestämmelser betraktas som utslag av ändrade marknadsförhållanden lojalitetsplikten. Precis som i svensk rätt kan lojalitetsplikten genom avtalsutfyllning innebära förpliktelser för parterna som inte följer uttryckligen av avtalet. Förpliktelser som då har sitt ursprung i lojalitetsresonemang. Vilka specifika förpliktelser det är tal om beror bland annat på avtalstyp, avtalsförhållandets art och försenade detaljplaneprocesserparternas ställning. Samtidigt Frågan är om det som har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande saknats i svensk rätt för Bolagetett allmänt accepterande av lojalitetsplikten som fenomen är uttryckliga hänvisningar från Högsta domstolen på det sätt som skett i norsk rätt. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen skerEn naturlig följdfråga är då vilka konsekvenser HD:s senare avgöranden med just sådana hänvisningar får. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat Vidare är det värt att ställa sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om frågan vad ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekeröallmänt accepterande, eller eventuellt helt utebliven detaljplanett fullständigt erkännande såsom Munukka uttrycker det, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnaderlojalitetsplikten verkligen innebär. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanfrågor kommer att beröras längre fram i framställningen, nästa kapitel kommer dock att fokusera på entreprenadrättens område och vilket utslag lojalitetsplikten får på entreprenadavtalsförhållanden.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats PwC 3 Vi bedömer att de bakomliggande avtalen till ”Din IT-arbetsplats” delvis brister i omfattning av ändrade marknadsförhållanden de övergripande avtalsregleringarna som tillgodogörandet av en kommuns datorbehov får anses behöva. Vi anser att dylika köp av datorer eller tjänster ska ha ett mer övergripande avtal som reglerar fler frågor och försenade detaljplaneprocessersom tydligare fördelar ansvar. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- Därutöver bör det finnas tydliga sanktionsmöjligheter och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolagetviten vid leveransproblem. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där Kommunen är en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig tillräkligt stor köpare för att kunna realisera återstående projekt ställa omfattande krav på kvalitet och leverans och bör kunna få det befäst i syfte avtalen. En beställare av tjänster i allmänhet och av IT-tjänster i synnerhet bör i avtal reglera precis vad man beställt, när man kan förvänta sig att maximera utfallet få det levererat, vad det kommer att kosta och vad man annars har för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarnarättigheter gentemot leverantören. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö vårt arbete och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta det avtalsmaterial som vi har tagit del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) har vi noterat att det funnits svårigheter i att få en samlad bild av vilka avtal som ligger till grund för ”Din IT-arbetsplats”. Vi har uppfattat att återställa Bolagets eget kapital kommunen har haft svårigheter att samla bilden av vilken avtalskatalog som reglerar frågan. Huruvida tecknade avtal följs upp på ett tillfredsställande sätt har vi inte haft att granska. Det är tänkbart att kommunen har möjlighet att förbättra sin interna kontroll avseende avtalsfrågor och uppföljning av avtal. Vi har sett att Gävle kommun har tecknat avsevärt bättre avtal i syfte senare avtal jämfört med tidigare. För att undvika behålla en tvångslikvidation av Bolaget samt god kvalitet vid kommande avtalstecknanden rekommenderar vi Gävle kommun att se över sina rutiner avseende tydlighet med leveransmål, tidsramar, förväntningar och sanktionsmöjligheter. Det har bedömts att de avtal där vi haft att bedöma huruvida de utgör hyra eller leasing är att betrakta som hyresavtal i syfte den mån det går att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanavgöra.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis I föregående kapitel konstaterades att en kontraktsrättslig lojalitetsplikt har förhållandevis lite stöd och att det på grund av pliktens vaga natur till stor del är oklart vilka förpliktelser den kan leda till. Det konstaterades även att avgörande för hur lojalitetsplikten tar sig uttryck är bland annat vilken avtalstyp det rör sig om. Frågan var då hur plikten tar sig uttryck när det kommer till entreprenadavtalsförhållanden. Av detta kapitlet framgår att såsom lojalitetsplikten uttrycks i kommentaren till kap. 4 § 3 AB 04 tar den sikte på entreprenörens skyldighet att begränsa den tidsförlängning som ett hinder kan berättiga entreprenören till, genom en rationell användning av entreprenörens resurser. Vad förordet till AB 04 uttrycker när lojalitetsplikten nämns är en allmän upplysningsplikt parterna emellan som kan anses vara baserad på lojalitetsöverväganden. Hur omfattande upplysningsplikten verkligen är måste dock avgöras i det enskilda fallet med hänsyn till det specifika avtalsförhållandet. ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocessermenar att det råder en lojalitetsplikt mellan parter till entreprenadavtal. Samtidigt Den innefattar enligt honom en samverkansskyldighet innebärande att parterna ska verka för avtalets genomförande. En skyldighet som i vissa situationer kan innefatta en plikt att utöva kontroll i motpartens intresse eller att avstå handlingar som kan tillfoga motparten skada. Främst kommer lojalitetsplikten till uttryck såsom olika upplysningsplikter för parterna. Detta stämmer överens med vad som i allmänhet gäller för entreprenadavtal, det vill säga att samordningsfrågor är centrala vilket har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram lett till färdiga detaljplaner, där en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt så kallade samverkansförpliktelser intagits i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnaderAB 04. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedantar sig vidare uttryck i ett stort antal underrättelseskyldigheter. Vidare menar ▇▇▇▇▇▇▇ att det faktum att Allmänna bestämmelser är omsorgsfullt utformade såsom standardavtal med väl specificerade avtalsförpliktelser innebär att lojalitetsprincipen inte kan tillåtas få lika stort genomslag på entreprenadrättens område som inom övrig kommersiell avtalsrätt. Den balans mellan rättigheter och skyldigheter som avtalen åstadkommer innebär enligt ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ att om en part ska åläggas förpliktelser utöver vad som gäller av avtalade bestämmelser bör det därför sättas i relation till hur parterna valt att fördela sina risker. Munukka menar ändå att två specifika plikter baserade på en allmän lojalitetsplikt gäller för entreprenadavtalsparter. Dels en avrådningsplikt för entreprenören som knappt har något stöd inom övrig rättsvetenskaplig litteratur och dels en skadebegränsningsplikt som egentligen redan följer av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Även i Danmark och Norge är rättsläget sådant att parterna på entreprenadrättens område har en samarbets- och underrättelseskyldighet som kan ta sig uttryck i olika förpliktelser som inte följer uttryckligen av standardavtalen på området, främst genom olika upplysningsplikter. I bägge rättssystemen är uppfattningen att en avtalspart kan gå miste om rättigheter enligt avtalet till följd av sin passivitet och underlåtna underrättelse. Upplysningsplikten tar då sikte på motpartens uppfattning och när det är berättigat att denne förväntar sig att bli underrättad. På samma sätt som enligt kommentaren till kap. 4 § 3 AB 04 har danska entreprenörer även en skyldighet att begränsa förseningar som uppstår. I norsk rätt har innebörden av underrättelseskyldigheten fått en tydligare utformning, både vad gäller när en underrättelse bör ske och vilka rättsföljder en underlåten underrättelse kan innebära. Det är troligtvis en konsekvens av norska domstolars vana att utforma förpliktelser med hänvisning till en lojalitetsplikt. I nästa kapitel kommer att redogöras för senare avgöranden från Högsta domstolen där domstolen ger sig på samma sak som norska högsta domstolen och hänvisar till olika lojalitetsresonemang i sina avgöranden.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har Direktupphandlingar får genomföras så länge upphandlingar av samma slag gjorda under räkenskapsåret inte överstiger 15 procent av tröskelvärdet enligt 3 kap. 1 § 1 st. 2 och 2 st. LOU, dvs. inte överstiger 284 631 kr. • Upphandlingar är av samma slag när leverantörsmarknaden är sådan att det är normalt att en leverantör skulle lämna anbud i alla upphandlingarna. Bedömningen skall göras med beaktande av hela leverantörsmarknaden. Upphandlingar är således inte av samma slag även om ett fåtal av alla tillgängliga leverantörer skulle lämna anbud i alla upphandlingarna, så länge som de flesta leverantörer inte skulle göra det. • Eftersom beloppsgränsen för direktupphandlingar skall beräknas utifrån tidigare gjorda upphandlingar av samma slag under räkenskapsåret, finns få hinder mot att börja ett räkenskapsår med att direktupphandla allt, för att först när gränsen överskrids övergå till i första hand ett förenklat förfarande. I fall där det redan vid räkenskapsårets början står klart att gränsen kommer att överskridas under året är risken dock påtaglig att sådana direktupphandlingar skulle betraktas som otillåtna uppdelningar av kontrakt i syfte att kringgå upphandlingslagstiftningen. I sådana fall är det emellertid också så opraktiskt att inte redan från början tillämpa i första hand ett förenklat förfarande, att problemet knappast är mer än akademiskt. För alla gränsfall kan däremot en sådan ordning vara ett sätt att avsevärt begränsa den upphandlande myndighetens administration. * Denna PM kommer inte att flyttas från ▇▇▇.▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇▇/▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇▇. Hänvisning till den kan därför ske enligt följande: ▇▇▇▇▇▇▇, ▇▇▇, PM angående gränserna för direktupphandling enligt ▇▇▇ drabbats s. x, ▇▇▇.▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇▇/▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇/▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇.▇▇▇. Om jag i framtiden publicerar en uppdaterad version, kommer den att finnas på en annan webadress, medan denna PM kommer att finnas kvar. • Inskränkningen till ett räkenskapsår gäller förmodligen inte för ramavtal och avtal med options- eller förlängningsklausuler. Vid bedömningen av ändrade marknadsförhållanden och försenade detaljplaneprocesserom ett ramavtal överskrider gränsen för direktupphandling skall sannolikt värdet av alla kontrakt inom ramavtalets giltighetstid beaktas, även om det löper över flera år. Samtidigt På motsvarande sätt skall sannolikt en bedömning av om ett kontrakt med options- eller förlängningsklausul överstiger gränsen göras utifrån antagandet att klausulerna har Bolaget haft höga fasta finansierings- och utvecklings- kostnader vilket sammantaget används, även om det innebär att kontraktstiden blir längre än ett räkenskapsår. • En upphandlande myndighet får direktupphandla över den i 15 kap. 3 § LOU angivna beloppsgränsen för direktupphandling dels när den vid ett förenklat förfarande eller urvalsförfarande inte har fått in något anbud eller när inkomna anbud har varit utmanande för Bolagetogiltiga, dels när det föreligger synnerliga skäl, med vilket avses i första hand att det på grund av oförutsedda omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat råda över föreligger hinder mot ett förenklat förfarande eller ett urvalsförfarande. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del • Eftersom bedömningen av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap kontrakts värde ligger över gränsen för de resterande byggrätterna direktupphandling skall göras med beaktande av samtliga direktupphandlingar av samma slag under räkenskapsåret, skall samtliga kontrakt gjorda under räkenskapsåret med samtliga leverantörer av en aktuell nyttighet beaktas. Även om kontrakten med varje leverantör var för sig ligger under gränsen för direktupphandling, är långt framskridna med det således inte tillåtet att direktupphandla från flera leverantörer av samma nyttighet, om summan av samtliga leverantörers kontrakt överstiger gränsen för direktupphandling. • Definitionen av upphandlande myndighet är inte inskränkt till juridiska personer. Även mindre enheter inom en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha juridisk person kan utgöra en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats upphandlande myndighet, under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektetden är självständig i förhållande till den större enheten, i första hand genom att självständigt ha rätt att fatta beslut om upphandlingen och genom att disponera över sin egen budget. Om Förslaget inte antas finns därför Definitionen kommer sannolikt att godtas av en överhängande risk domstol vid bedömningen av om en upphandling ligger under eller över gränsen för direktupphandling. En juridisk person kan genom hur den väljer att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna inrätta sin verksamhet dela upp sig själv i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanflera självständiga upphandlande myndigheter.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Är det rimligt att det ska ta 16 år att ordna alla förutsättningar för att anlägga en fiskvandringsväg, omlöp, förbi ett litet vattenkraftverk? Är det rimligt att det ska ha kostat 20 Mkr när det står färdigt? Spontant är svaret nej på dessa frågeställningar, men det är precis vad som hänt i Brunskog i Värmland. Vid forsen i Gullsby har vattenkraften utnyttjats sedan början av 1800-talet, men de senaste 16 åren har verksamheten pressats av trycket från myndigheter att öppna Slorudsälven för fiskvandring, något som kan få konsekvenser inte enbart för kraftproduktionen utan även för miljön, artsammansättningen och den biologiska mångfalden. Projektet är olycksdrabbat men ej unikt, och har präglats av brist på helhetssyn, otillräcklig ledning och styrning hos myndigheter samt för låg kompetens hos de inblandade parterna. Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare ej kan ha kompetens inom alla områden som berörs av vattenrätt och samhällets regelverk, och har normalt heller ej ekonomiska resurser att anlita expertis för detta. I stor utsträckning gäller detta även tjänstemän på länsstyrelsers naturvårdsenheter. En viktig fråga som ej har utretts är kostnads/nytto aspekten i projektet, ej heller har en godtagbar konsekvensbedömning utförts. Brist på kompetens har medfört att målet har eskalerat i fel riktning och frånsett en stor kostnad har det efterlämnat många frågetecken. Något mycket obegripligt i händelseutvecklingen är det som inträffat efter det parterna blivit överens om villkoren och en dom fastslagits. Tjänstemän på länsstyrelsen fortsatte att försöka sänka projektet genom ständiga överklaganden understödda av Kammarkollegiet. Alla dessa överklaganden avvisades av Mark- och Miljödomstolarna men projektet försenades med fler år och medförde ytterligare påfrestningar för kraftverksägaren. Kraftverksägaren ▇▇▇▇▇▇▇▇ drabbats ▇▇▇▇▇▇▇, målinriktad entreprenör med känsla för traditioner på platsen, har inte orkat stå emot det massiva trycket och periodvis hamnat i tillstånd av ändrade marknadsförhållanden utmattning. Så här får inte vattenmål bedrivas och försenade detaljplaneprocesser. Samtidigt har Bolaget haft höga fasta finansierings- i slutet av detta dokument finns förslag till en modell hur man effektivt och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolaget. Bolaget har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och kompetent skulle kunna driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där en del denna typ av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanmål.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis Bolaget befinner sig i kontrollbalansräkning och har ▇▇▇▇▇▇▇ drabbats fram till den 6 oktober 2019 på sig att återställa det egna kapitalet. Ledningen bedömer att nedan åtgärd är det enda sättet att rädda bolaget från rekonstruktion och/eller konkurs. Dessutom bedömer ledningen att nedan åtgärd ger goda förutsättningar för att säkra återbetalning till investerarna genom att realisera värdena i Bålsta-projektet. Genomförs inte dessa åtgärder blir bolagets återbetalningsförmåga avsevärt sämre och bedömningen är att bara en mindre del av ändrade marknadsförhållanden obligationslånet kan återbetalas. - Den åtgärd som föreslås är att kvarstående obligationsvolym om sammanlagt 157 MSEK konverteras till preferensaktier med förtur till likviderna som kommer från Bålsta-projektet, dvs samma projekt och försenade detaljplaneprocessersamma avkastning som var kopplat till de kvarvarande obligationslånen om 157 MSEK. Samtidigt - Strukturen är framtagen på ett sätt som återställer det egna kapitalet på alla nivåer i koncernen, samt säkrar att de nya preferensaktieägarna (tidigare obligationsinnehavarna) erhåller sina 157 MSEK utbetalt i likvider innan ledningen eller stamaktieägarna kan få någon utdelning från bolagen. - Genomförs de föreslagna åtgärderna överlever bolaget och till skillnad från många andra bostadsutvecklare har Bolaget haft höga fasta finansierings- bolaget inga framtida stora åtaganden. Det möjliggör att bolaget kan verka offensivt även under försämrade marknadsförutsättningar. - Investerarna får goda förutsättningar att få tillbaka sina pengar. - Investerarna får preferensaktier i ett nystartat holdingbolag, Preservia Holding AB (publ). Preferensaktierna uppgår till 157 MSEK, dvs motsvarande kvarvarande belopp som den tidigare obligationsvolymen. - Preferensaktieinnehavarna har förtur till utdelning från Preservia-koncernen uppgående till 157 MSEK, innan stamaktierna har rätt till någon utdelning överhuvudtaget. - Obligationerna upphör och utvecklings- kostnader vilket sammantaget har varit utmanande för Bolagetersätts med preferensaktier. Bolaget avser notera dessa preferensaktier så det blir en andrahandsmarknad. - En stor del av investeringen går förlorad då värden i Bålsta-projektet inte hinner realiseras. - Preservia Hyresfastigheter har dock, efter omständigheterna, lyckats förvärva attraktiv mark och driva projekten fram till färdiga detaljplaner, där oktober 2019 att uppvisa positivt eget kapital. Lyckas inte bolaget med det måste bolaget inleda företagsrekonstruktion. - Bolaget anser att en del av värdeutvecklingen sker. Bolaget har aktivt agerat utifrån ändrade förutsättningar och därmed positionerat sig för att kunna realisera återstående projekt företagsrekonstruktion är ett kapitalförstörande alternativ då värden i syfte att maximera utfallet för Innehavarna, förutsatt att Förslaget antas. Bolagets huvudsakliga återstående värden är hänförliga till projektet på Ekerö. Bolaget har ingått avtal om avyttringar av del av projektet till Altura och förhandlingar om ett partnerskap för de resterande byggrätterna är långt framskridna med en annan potentiell partner. Om Förslaget fastighetsportföljen inte antas (och Kvittningsemissionen (såsom definierat nedan) därmed inte genomförs) kommer det ha en betydande negativ inverkan på Bolagets finansiella ställning vilket i sin tur kan påverka Ekerö kommuns vilja att anta detaljplanen eftersom att denna till stor del utformats under förutsättning att Bolaget ska genomföra projektet. Om Förslaget inte antas finns därför en överhängande risk att detaljplanen på Ekerö försenas eller inte antas alls. Vid sådana förseningar av antagandet av detaljplanen på Ekerö, eller eventuellt helt utebliven detaljplan, skulle stora värden gå förlorade på grund av att fastighetsvärdet utan antagen detaljplan är betydligt lägre vilket skulle ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets möjligheter att återbetala Innehavarna. Mot bakgrund av ovan bedömer Bolaget (i) att Obligationernas löptid behöver förlängas för att ge Bolaget ytterligare tid att färdigställa projekten på Ekerö och att vissa andra ändringar av Villkoren är nödvändiga för att ge Bolaget nödvändig flexibilitet för att kunna slutföra projekten (se nedan under avsnitt 2.1), (ii) att Bolaget behöver ges ett temporärt anstånd med betalning av ränta på Obligationerna i väntan på att Bolaget mottar betalning avseende en kommande försäljning, (iii) att Bolaget bör använda tillgängliga medel för att göra en partiell amortering av Obligationerna i syfte att minska Bolagets skuldbörda och (iv) att Bolaget behöver kvitta del av Obligationerna mot nya Preferensaktier (såsom definierat nedan) för att återställa Bolagets eget kapital i syfte att undvika en tvångslikvidation av Bolaget samt i syfte att stärka Bolagets likviditet genom minskade räntekostnader. Dessa förslag beskrivs närmare under avsnitt 2 (Förslag) nedanhinner realiseras.