Analys Vardagstolkning för hörselskadade, döva och dövblinda är en rättighet. Det gäller möten med sjukvården och myndigheter så väl som för fritidsaktiviteter. Det är en rättighet värd att värna. Samtidigt ställer det extremt höga krav på tolkcentraler och tolkbolag, så väl som på enskilda tolkar. Att när som helst på dygnet kunna tolka inom vilket område som helst kräver oerhörd kunskap och kompetens. För det ges det låga löner och en låg löneutveckling. Det saknas även relevant vidareutbildning för tolkar. Tolkutbildningarna har tidigare inte varit kvalitetsgranskade, vilket gör det svårt för arbetsgivare att veta vad de nyexaminerade tolkarna kan. Det finns heller ingen teckenspråkstolklärarutbildning. Statskontorets undersökning visar att det är svårt för nyexaminerade att få en anställning, så de är hänvisade till timanställningar eller egenföretagande. Det drabbar också kvaliteten på tolkningen, då nya på arbetsmarknaden har behov av att lära sig av kollegor. Det här riskerar att på sikt ge tolkar av sämre kvalitet. ▇▇▇▇▇▇▇▇ beskriver verksamheter som ges för lite resurser, där cheferna har litet eller inget utrymme att ekonomiskt ge medarbetarna bättre villkor eller högre lön. Även i landsting där det finns flera arbetsgivare, i form av tolkcentral och tolkbolag, råder ändå liknande ekonomiska villkor, vilket gör att det som tolk inte går att påverka sin ekonomiska situation genom att byta arbetsgivare. Inte heller lönar det sig med kompetensutveckling, sett till löneökningar. Finansieringen av vardagstolkning ligger till stor del på landstingen. Det är även de som upphandlar tolktjänster från tolkbolag. För att kunna ge tolkar den lön som motsvarar deras kompetens, behöver landstingen öka anslagen för teckenspråkstolkning. Offentlig upphandling kan också bidra till att hålla nere ersättningarna, då den med billigast anbud ofta vinner. Det håller nere lönerna för tolkarna. Den största delen av tolkarnas vardagliga arbetsmiljö finns utanför arbetsplatsen. Det kan därför vara svårt för chefer att kunna påverka arbetsmiljön. Cheferna har dock ett ansvar för att tillse att den som blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier av en tolkanvändare, inte ska behöva tolka för den personen. Alla arbetsgivare bör ha en handlingsplan som är känd för alla som arbetar för den arbetsgivaren, oavsett om de är anställda, arvoderade eller uppdragstagare. Arbetsgivare, fackförbund och brukarorganisationer bör även gemensamt diskutera frågan om tolkars arbetsmiljö när de är ute på uppdrag.
Information Elnätsföretaget ska informera kunden om leveranssäkerheten i elnätet och om rätten till avbrottsersättning och skadestånd.
Underhåll Ledningssystem och övriga anordningar som ska förhindra utströmning ska underhållas på ändamålsenligt sätt. Påföljd enligt Q.01.50 tillämpas dock endast om underhållet är uppenbart eftersatt.
Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhets- förbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets § 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löne- ökningsbehovet.
Kommentarer Avstämningen är del 3 i löneprocessen.