Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bin- dande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finsksprå- kiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för faststäl- lande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som upp- kommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole so- pineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tul- kinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
Innehållsförteckning
KOLLEKTIVAVTAL 1.2.2017–31.1.2018 3
§ 1 Avtalets tillämpningsområde 3
§ 3 Ledning och fördelning av arbetet samt rätten att organisera sig 4
§ 12 Ersättning för kvälls- och nattarbete 14
§ 13 Beredskap och utryckningsarbete 14
§ 14 Ersättning för lördagsarbete och helgaftonstillägg 15
§ 18 Dagtraktamente och ersättning för resekostnader 26
§ 19 Arbetstagarens sjukdom 26
§ 21 Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet 29
§ 27 Inkassering av fackförbunds medlemsavgifter 32
§ 29 Centralorganisationsavtal 33
§ 32 Avgörande av meningsskiljaktigheter 35
§ 33 Avtalets giltighetstid 35
§ 2 Ersättningar för arbetsresa 45
§ 4 Egentliga resekostnader 45
§ 9 Dagtraktamentets belopp 47
§ 12 Logiersättningens belopp 48
§ 14 Ersättningar för utbildningstid 48
§ 15 Ersättning av kostnader för arbetsresor utomlands 49
§ 17 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning vid utlandsresa 50
§ 19 Ersättning för diverse kostnader 50
§ 1 Facklig fortbildning, kompletterande utbildning och omskolning 54
§ 3 Fackföreningsutbildning 55
§ 1 Avtalets omfattning och bindande verkan 58
§ 5 Förtroendemannens uppgifter 62
§ 6 Förtroendemannens rätt att få information 62
§ 8 Ersättning av inkomstbortfall 64
§ 9 Förvarings- och arbetsutrymmen 65
§ 10 Förtroendemannautbildning 65
TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR LÖNESYSTEMET INOM HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN 68
ARBETSTIDSBANK FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN 73
ÖVERLEVNADSKLAUSUL I KOLLEKTIVAVTALET FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN 76
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
§ 1 Avtalets tillämpningsområde
1. Med detta avtal fastställs löne- och arbetsvillkoren för arbetstagare som hör till med- lemsorganisationer inom Hälso- och Socialvårdens Förhandlings- organisation TSN rf och är anställda vid hälsobad, rehabiliteringsinrättningar, sjukhus, läkarstationer och företagshälsovårdsstationer som hör till Terveyspalvelualan Liitto och vid laboratorier, röntgenavdelningar, andra medicinska forskningsinstitut och fysikaliska institutioner som hör till ovan nämnda företag.
Protokollsanteckning 1:
Avtalet gäller dessutom sådana medlemmar, som är anställda i ovan nämnda ar- betstagarorganisationer som är anställda vid övriga inom hälsovårdsbranschen ver- kande företag som är medlemmar i Terveyspalvelualan Liitto (såsom åldrings- och vårdhem, fristående laboratorier, röntgenavdelningar och andra medicinska forsk- ningsinstitut och fristående fysikaliska institutioner) om organisationerna har avta- lat om detta separat.
Protokollsanteckning 2:
Detta avtal gäller dock inte ett företagets ledning, chefer eller motsvarande vid självständiga avdelningar eller motsvarande personer med sådana arbetsuppgifter som inte nämns i detta avtal och som representerar arbetsgivaren vid bestäm- ningen av lönerna och arbetsvillkoren för de arbetstagare som omfattas av detta kollektivavtal. Avtalet gäller dock avdelningssköterskor och med dem jämförbara ansvariga sköterskor.
§ 2 Lokala avtal
1. Avtal om i detta kollektivavtal särskilt nämnda bestämmelser kan ingås lokalt enligt denna paragraf. Omnämnandena av avtalsmöjligheterna utan hänvisning till denna pa- ragraf i kollektivavtalet möjliggör avtal mellan arbetsgivaren och en arbetstagare utan bestämmelserna om förfaringssätt i denna paragraf.
2. Avtalsparter är arbetsgivaren och förtroendemannen i fråga eller arbetsgivaren och en arbetstagare. Ett avtal med förtroendemannen får tillämpas på alla arbetstagare, ifall man inte avtalar om avgränsningar eller andra villkor i fråga om tillämpningsområdet.
3. Ett avtal ska ingås skriftligen och i avtalet ska anges avtalsparterna, vem som berörs av avtalet, dess innehåll och giltighetstiden.
4. Ett avtal kan ingås tills vidare eller får viss tid. Uppsägningstiden för ett avtal som gäller tills vidare är 3 månader, ifall avtalsparterna inte avtalar om en kortare uppsägningstid.
Ett tidsbestämt avtal på över ett år kan sägas upp såsom ett avtal som gäller tills vidare. Om ett avtalat arrangemang är bundet till en viss tidsperiod fortlöper detta oberoende av en uppsägning till periodens slut.
5. När kollektivavtalet löper ut fortlöper ett gällande lokalt avtal enligt det som har avta- lats.
6. Rekommenderas, att ett lokalt avtal som har ingåtts på en arbetsplats, lämnas för kän- nedom till de organisationer som har undertecknat kollektivavtalet. De underteck- nande organisationerna har på begäran rätt att få ett avtal för kännedom.
7. Som en förutsättning för lokala avtal rekommenderas att den undertecknade organisat- ionens förtroendeman har deltagit i åtminstone grund- och fortsättningskurs för förtro- endemän.
§ 3 Ledning och fördelning av arbetet samt rätten att organisera sig
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa, och när förutsätt- ningarna i § 5 uppfylls, avskeda arbetstagare.
2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar.
3. Om en arbetstagare anser, att han avskedats i strid med bestämmelserna i denna para- graf på grund av medlemskap i en arbetstagarorganisation, ska han, innan andra åtgär- der vidtas, be om utredning i saken genom sin organisation.
§ 4 Anställnings början
1. Vid en anställnings början kan parterna komma överens om en i arbetsavtalslagen nämnd prövotid, inom vilken vardera parten utan uppsägningstid kan häva arbetsavtalet på i 4 § 4 mom., kapitel 1 i arbetsavtalslagen nämnda villkor. Då upphör anställningen vid utgången av den arbetsdag under vilken meddelandet om hävning ges.
Protokollsanteckning:
Vid visstidsanställningar som är kortare än åtta månader får man avtala om en prö- votid som uppgår till högst hälften av anställningens längd.
2. Arbetsavtal ingås skriftligt. Avtal om visstidsanställningar som varar högst en vecka kan dock ingås även muntligt förutsatt att arbetstagaren skriftligt meddelas om anställ- ningstiden och den ordinarie arbetstiden. Innan anställningen börjar ska arbetstagaren på begäran uppvisa läkarintyg över sin lämplighet för arbetsuppgiften. Anställningen hävs om läkarintyg inte uppvisas inom en skälig utsatt tid.
3. Ett arbetsavtal för viss tid kan ingås enligt grunderna i arbetsavtalslagen.
4. För en ny arbetstagare som inträder i arbetet klargör en representant för arbetsgivaren organisations- och förhandlingsförfarandet i branschen, och uppger vem som på ar- betsplatsen fungerar som arbetstagarnas förtroendeman och var han är anträffbar. Om arbetstagaren så önskar har förtroendemannen rätt att granska arbetsavtalet.
§ 5 Anställnings upphörande
1. Om man inte skriftligt eller på annat bevisligt sätt kommit överens om en längre upp- sägningstid, tillämpas beträffande avtal som gäller tills vidare, när uppsägning sker på arbetsgivarens initiativ nedannämnda uppsägningstider, som beror på hur länge en an- ställning har varat utan avbrott:
• högst 1 år 14 dagar
• 1–4 år 1 månad
• 4–8 år 2 månader
• 8–12 år 4 månader
• över 12 år 6 månader
2. När arbetstagaren säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare är uppsägningstiden beroende på hur länge anställningen varat utan avbrott:
• 0–5 år 14 dygn
• över 5 år 1 månad
3. I sådana fall som nämns i arbetsavtalslagens 7 och 8 §, 7 kapitlet (arbetsgivares skuldsa- nering, konkurs och död) tillämpas lagstadgade uppsägningstider.
4. Uppsägningen verkställs på verifierbart sätt. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten för anställningsförhållandets upphörande ska på begäran omedelbart meddelas arbets- tagaren skriftligt. Uppsägningstiden börjar dagen efter uppsägningen.
5. Arbetsavtal för viss tid upphör vid avtalad tidpunkt.
Protokollsanteckning:
En visstidsanställning som varar över åtta månader kan sägas upp med tillämpning av ovan nämnda uppsägningstider, ifall arbetsgivaren och arbetstagaren inte har kommit överens om annat. För en visstidsanställning på högst åtta månader kan man komma överens om en uppsägningstid om minst en vecka.
6. Permitteringar bestäms utgående från arbetsavtalslagen.
7. Bestämmelser om anställningstryggheten för en förtroendeman och en arbetarskydds- fullmäktig finns i förtroendemannaavtalet.
8. I övrigt tillämpas beträffande avslutning av anställning bestämmelserna i arbetsavtals- lagen och lagen om uppsägningsförfarande på det sätt och med de påföljder som lagen förskriver.
§ 6 Arbetstid
Arbetstidsformer
1. Inom hälsovårdsbranschen kan tre olika arbetstidsformer tillämpas.
Periodarbetstid kan tillämpas vid sjukhus och dygnet runt fungerande vårdavdelningar på hälsobad, rehabiliteringsinrättningar och läkarstationer, jourpolikliniker som regel- bundet fungerar dygnet runt samt vårdhem.
Kontorsarbetstid tillämpas på dem som regelbundet arbetar i kontorsarbete med un- dantag för dem som arbetar i kund- och patientserviceuppgifter.
Normal arbetstid tillämpas på dem som inte omfattas av period- eller kontorsarbetstid.
Ordinarie arbetstid vid normalarbetstidsform
2. En arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst nio timmar såvida enligt § 2 inte avtalas om arbetsskift på högst 13 timmar. Arbetstiden per vecka är högst 38 tim- mar 45 minuter.
3. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas i utjämningsperioder så att den i medeltal är densamma som den ovan nämnda. Den ordinarie arbetstiden får inte ens under en enda vecka inom en utjämningsperiod överstiga 48 timmar, och arbetstiden ska utjämnas till i genomsnitt ovan nämnda under en tidsperiod på högst tolv veckor. Enligt § 2 kan man avtala om en utjämningsperiod på högst ett år. Arbetstidsförteck- ning ska föras enligt bestämmelserna i 13 stycket.
Ordinarie arbetstid i kontorsarbete
4. I kontorsarbete uppgår den ordinarie arbetstiden per dygn till högst 8,5 timmar, såvida enligt § 2 inte avtalas om arbetsskift på högst 13 timmar. Arbetstiden per vecka är högst 38 timmar.
Enligt 3 stycket i denna paragraf kan den ordinarie arbetstiden per vecka också ordnas i utjämningsperioder så att den i genomsnitt är av ovan nämnda längd.
Ordinarie arbetstid i periodarbete
5. En arbetstagares ordinarie arbetstid uppgår under en tre veckors period till högst 116 timmar 15 minuter. Ett arbetsskifts längd är högst tio timmar och ett nattskifts längd högst tolv timmar, såvida det enligt 2 § inte avtalas om arbetsskift på högst 15 timmar. Då har arbetstagaren rätt till en andra vilopaus enligt 7 § 4 stycket.
Protokollsanteckning:
Om i ett företag enligt kollektivavtal före 1.3.1990 har tillämpats periodarbete i större omfattning än vad som ovan bestäms, kan praxisen fortgå.
6. Arbetstiden enligt föregående stycke kan ordnas så att den jämnas ut till ovan nämnda timantal under högst två tre veckors perioder. Då får den ordinarie arbetstiden inte överstiga 126 timmar under tre veckor. Enligt 2 § kan avtalas om en utjämningsperiod på högst ett år.
7. I periodarbete som kan likställas med treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst 115 timmar 30 minuter under tre veckor och 231 timmar under sex veckor. Detta gäller arbete med 3 - 7 nattskift under en tre veckors period, eller 5 - 13 nattskift under sex veckor. Med nattskift avses i detta fall ett arbetsskift på minst 8 timmar, varav minst 7 timmar infaller klockan 22.00–07.00. Denna bestämmelse tillämpas inte under söcken- helgsperioder. Om arbetstiden under en arbetstidsperiod överstiger ovan nämnda ti- mantal, betalas för utförd tid enkel timlön, till den del det inte är fråga om övertidsar- bete enligt detta avtal. Då används som divisor för månadslönen talet 162. Utjämnings- perioder kan användas enligt 6 stycket.
8. Arbetstiden under en avbruten period som innehåller söckenhelger och övertidströs- keln bestäms utgående från beräknings- och avbrottsdagarna enligt följande:
Med beräkningsdagar avses dagarna mellan måndag och fredag i en period. Med av- brottsdagar avses sådana dagar som under en frånvaroperiod infaller mellan måndag och fredag och som man känner till då arbetsskiftsförteckningen görs upp.
Avbruten period
Avbrottsdagar förkortar arbetstiden under en arbetstidsperiod med den genomsnittliga arbetstiden per dag (7 h 45 min., när arbetstiden är 38 h 45 min. per vecka). Tabellen nedan förklarar saken.
HUR ÖVERTIDSERSÄTTNINGEN RÄKNAS UT UNDER EN TRE VECKORS ARBETSTIDSPE- RIOD
ARBETSTIDEN ÄR 116 h 15 min. UNDER TRE VECKOR
Beräkningsdagar | 116 h 15 min. 50 % övertids- tröskel | 131 h 15 min. 100 % övertids- tröskel |
1 | 7 h 45 min. | 8 h 45 min. |
2 | 15 h 30 min. | 17 h 30 min. |
3 | 23 h 15 min. | 26 h 15 min. |
4 | 31 h | 35 h |
5 | 38 h 45 min. | 43 h 45 min. |
6 | 46 h 30 min. | 52 h 30 min. |
7 | 54 h 15 min. | 61 h 15 min. |
8 | 62 h | 70 h |
9 | 69 h 45 min. | 78 h 45 min. |
10 | 77 h 30 min. | 87 h 30 min. |
11 | 85 h 15 min. | 96 h 15 min. |
12 | 93 h | 105 h |
13 | 100 h 45 min. | 113 h 45 min. |
14 | 108 h 30 min. | 122 h 30 min. |
15 | 116 h 15 min. | 131 h 15 min. |
Den lördag och söndag som följer på arbetstagarens semester eller annan ledighet som pågår från måndag till fredag upptas som lediga dagar i arbetsskiftsförteckningen. På motsvarande sätt upptas den söndag som följer på semestern eller annan ledighet som pågår från måndag till lördag som ledig dag.
Arbetsskiftsförteckningen för en arbetsperiod som avbryts ska göras upp så, att arbetsti- den under beräkningsdagarna inte överstiger övertidströskeln enligt planeringsanvis- ningarna ovan.
Överraskande avbrott
Frånvaro som man fått kännedom om efter det att arbetsskiftsförteckningen har offent- liggjorts ändrar inte förteckningen. Arbetstiden under en överraskande frånvarodag ak- tas i beräkningen av övertidsersättning så som den har antecknats i arbetsskiftsförteck- ningen och periodens övertidströskel ändras inte.
Frånvaro utan lön inom perioden minskar vid överraskande avbrott den ordinarie ar- betstiden och sänker övertidströskeln enligt den arbetstid som antecknats i arbetsskifts- förteckningen.
Ifall perioden avbryts på grund av att anställningen upphör, på grund av permittering
eller annan frånvaro som fortgår till en oavlönad periods slut, räknas de faktiska arbets- timmarna under den ofullständiga perioden och för samma tid timantalet enligt den ge- nomsnittliga arbetstiden per dag (7 h 45 min.). För de timmar som överstiger den ge- nomsnittliga arbetstiden betalas övertidsersättning enligt § 10, 5 stycket.
Maximalt antal på varandra följande nattskift
9. För arbetstagare med regelbundet nattarbete uppgår antalet på varandra följande natt- skift till högst fem. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dock avtala om att antalet på varandra följande nattskift är högst sju.
Arbetstidens förläggning
10.Arbetsveckan respektive arbetsperioden börjar vid dygnsskiftet mellan söndag och måndag.
11.Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än periodarbete ska förläggas mellan klockan
06.00 och 22.00 om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat. Kontorsarbetstiden ska förläggas mellan klockan 06.30 och 19.00 om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar annorlunda.
Protokollsanteckning:
Vid förläggningen av arbetstiden tillämpas dock allmänt den praxis på basis av ar- betsavtalen som gällde när detta avtal undertecknades, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om annat.
12.Arbetstagarens arbetsdag eller arbetsskift ordnas sammanhängande (med undantag till följd av matpausen). Om detta kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala annorlunda.
Då arbetsskiftsförteckningen uppgörs ska man undvika oändamålsenligt korta arbets- skift. Arbetsskift som är kortare än fyra timmar ska inte tillämpas på arbetsplatsen, om inte arbetstagarens behov eller annan grundad orsak förutsätter det.
Uppgörande av arbetsskiftsförteckning
13.Över arbetsskiften görs för minst 3 veckor i förskott upp en arbetsskiftsförteckning, som ska ges arbetstagarna för kännedom i god tid och minst en vecka före varje peri- ods början. Om ändringar i arbetsskiftet avtalas med arbetstagaren. Om utjämningspe- rioden för veckoarbetstiden är längre än tre veckor rekommenderas att arbetsskiftsför- teckningen görs upp för sex veckor.
Uppgörande av arbetstidsschema
14.Före avtal om en utjämningsperiod som är längre än den enligt § 2 utreder arbetsgiva- ren och förtroendemannen eller arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga grunderna för
och omfattningen av systemet.
För en utjämningsperiod ska i förskott göras upp ett arbetstidsschema, varav för en ar- betstagare i mån av möjlighet framgår arbetstiden under respektive vecka eller tre veck- ors period och de faktorer som påverkar förläggningen av arbetstiden och som man då känner till, såsom längre lediga perioder eller perioder under vilka arbetstiden är längre än normalt.
Protokollsanteckning:
När semestern börjar ska arbetstagaren informeras om när han ska återvända till arbetet.
§ 7 Vilotider
1. Arbetstagaren ges ledighet per vecka enligt arbetstidslagen.
2. Utom veckovilodagen ges arbetstagaren dessutom en ledig dag per vecka. Fritiden som uppgår till minst 24 timmar förläggs om möjligt i anslutning till den lagenliga ledigheten per vecka och är företrädesvis en lördag.
Den lediga dagen ges under samma vecka, period eller utjämningsperiod. En ledig dag kan flyttas högst tre kalenderveckor, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte avtalar om flyttning av ledighet i högst tolv kalenderveckor. En ledig dag som har flyttats ska ges i samband med en annan ledig dag.
3. Om den dagliga oavbrutna arbetstiden är minst fem timmar, ges arbetstagaren en mat- paus på en halv till en timme, vilken inte ingår i arbetstiden och under vilken arbetsta- garen får avlägsna sig från arbetsplatsen. Om den dagliga oavbrutna arbetstiden är 5-6 timmar, kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om att matpaus inte ges.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om möjlighet att äta under arbetet, varvid matpausen uppgår till minst 20 minuter. I arbetsavtalet kommer man överens om vilket av ovan nämnda alternativ som används.
4. Arbetstagaren ges en vilopaus på tio minuter under arbetstiden vid av arbetsledningen fastställd tid och då det för respektive arbetstagares del är möjligt utan att detta stör arbetet.
§ 8 Söckenhelger
1. Nedan nämnda dagar är extra fridagar, om de med beaktande av arbetsuppgiftens na- tur går att ordna som lediga dagar:
• långfredagen,
• annandag påsk,
• ▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇,
• midsommaraftonen samt då de infaller på annan dag än lördag eller söndag
– nyårsdagen,
– första maj,
– trettondagen
– självständighetsdagen,
– julaftonen,
– juldagen och annandag jul.
2. Om ovan nämnda dagar inte går att ordna som fridagar, ges en motsvarande hel ledig dag under den tid som infaller inom samma arbetsskiftsförteckning. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att ledigheten ges vid någon annan tidpunkt, varvid den lediga dagen ska ges i anslutning till en annan ledig dag.
3. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordinarie arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod vid normal arbetstidsform och i periodarbete med 7 timmar 45 minuter, i kontorsarbete med 7 timmar 36 minuter och i deltidsarbete med det genom- snittliga antalet arbetstimmar per dag.
Varje söckenhelg utanför avbrottsdagar sänker övertidströskeln för 50 % och 100 % med det genomsnittliga timantalet per dag.
4. Söckenhelgsförkortningen gäller inte anställningar som varar högst en vecka.
§ 9 Mertidsarbete
1. Med mertidsarbete avses arbete som utförs utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid, men som inte är övertidsarbete. Mertidsarbete kompenseras antingen genom motsva- rande avlönad ledig tid eller i penningersättning med enkel timlön för varje utförd timme. Mertidsarbete förutsätter arbetstagarens samtycke.
§ 10 Övertidsarbete
1. Arbetsgivaren får med arbetstagarens samtycke låta utföra övertidsarbete inom lagstadgade gränser.
2. Om arbetsgivaren och arbetstagaren så avtalar, kan lönen för över- tidsarbete bytas ut mot på motsvarande sätt förlängd ledighet under ordinarie arbetstid.
Protokollsanteckning 1:
Om arbetstagaren efter ordinarie arbetstid stannar på övertidsarbete som bedöms
räcka minst två timmar, bereds arbetstagaren möjlighet att hålla en nödvändig paus för att äta eller för att äta under arbetet.
Protokollsanteckning 2:
Om arbetstagaren av nedan nämnda orsaker inte har kunnat arbeta det antal tim- mar som motsvarar den ordinarie veckoarbetstiden, och arbetstagaren arbetar un- der en ledig dag enligt arbetstidsschemat, kompenseras arbetet under den lediga dagen på det sätt som har avtalats om övertidsarbete. Sådana orsaker är sjukdom, olycksfall, resa på uppdrag av arbetsgivaren, permittering av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker och utbildning som har ordnats av arbetsgivaren eller som av- ses utbildningsavtalet.
Övertidsarbete vid normalarbetstidsform
3. Övertidsarbete är arbete som vid normalarbetstidsform utförs utöver den ordinarie ar- betstiden eller den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per dygn och vecka. För dygns- övertidsarbete betalas för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och för föl- jande timmar med 100 % förhöjd lön. För veckoövertidsarbete betalas för de fem första timmarna med 50 % förhöjd lön och för därpå följande timmar med 100 % förhöjd lön.
Övertidsarbete i periodarbete
4. I periodarbete är övertidsarbete arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden enligt punkt 6 § 5 stycket i detta avtal. Övertidsarbete är också arbete som överstiger den ordinarie arbetstiden under söckenhelgsperioder och avbrutna perioder enligt 6 § 8 stycket.
5. För de 15 första arbetstimmarna som överstiger den ordinarie arbetstiden betalas lö- nen höjd med 50 % och för de därpå följande timmarna lön höjd med 100 %.
Om övertidsarbete under en tre veckors period som ingår i en utjämningsperiod som är längre än tre veckor utförs så att arbetstiden under perioden överstiger 131 timmar 15 minuter, ska lönen för de arbetstimmar som ingår i perioden på tre veckor och som överstiger detta antal betalas höjd med 100 %.
Övertidströskeln för 50 % under en längre utjämningsperiod räknas genom att arbetsti- den under tre veckor (116 h 15 min.) multipliceras med antalet tre veckors perioder som ingår i perioden. Från det timantal som har fåtts på detta sätt avdras utgående från prin- cipen i 6 § 8 stycket timmarna under söckenhelger och avbrottsdagar enligt detta avtal. Vid uträkningen kan också tabellen för tre veckor användas.
Övertidströskeln för 100 % räknas genom att antalet tre veckors perioder under en pe- riod multipliceras med timantalet 131 timmar 15 minuter. Från det timantal som har fåtts på så sätt avdras i enlighet med ovan nämnda planeringsanvisningar timmarna för söckenhelger och avbrottsdagar.
6. Arbetstidskompensation på basis av övertids- eller nattarbete eller annan liknande ar- betstidskompensation i periodarbete verkställs enligt följande:
Om man avtalar om arbetstidskompensationen innan arbetsskiftsförteckningen görs upp, verkställs den så att kompensationen minskar periodens ordinarie arbetstid och sänker övertidströskeln.
Om man avtalar om arbetstidskompensationen efter delgivandet av arbetsskiftsförteck- ningen sänks periodens övertidströskel med arbetstidskompensationen.
Övertid i kontorsarbete
7. I arbeten som nämns i 6 § 4 stycket i detta avtal är dygnsövertidsarbete sådant arbete som överstiger 8 timmar per dag eller, ifall förlängd dygnsarbetstid tillämpas, den ar- betstid per dygn som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen. För sådant övertidsar- bete höjs lönen för de två första timmarna med 50 % och för de därpå följande tim- marna med 100 %.
8. Veckoövertidsarbete är arbete som inom en utjämningsperiod utförs utöver den vecko- arbetstid eller genomsnittliga veckoarbetstid som avses i detta avtal. För detta över- tidsarbete höjs lönen för de fem första timmarna med 50 % och för de därpå följande timmarna med 100 %.
9. För övertidsarbete som utförs på söndagar eller helgdagar betalas i över- tidsersättning för de två första timmarna med 150 % förhöjd lön och för följande timmar med 200 % förhöjd lön.
§ 11 Söndagsarbete
1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på söndag, kyrklig högtidsdag, självstän- dighetsdagen och första maj. Söndagen anses börja på lördags- eller helgdagsaftonen klockan 18.00.
2. För söndagsarbete betalas lönen förhöjd med 100 %. Penningersättningen kan bytas mot på motsvarande sätt förlängd ledighet om arbetsgivaren och arbetstagaren kom- mer överens om detta.
3. I fråga om övertid i kontorsarbete på söndagar och helgdagar finns bestämmelser i § 10 9 stycket. I ersättningen ingår även ersättning för söndagsarbete.
§ 12 Ersättning för kvälls- och nattarbete
1. För arbete klockan 18.00 – 22.00 betalas ett separat kvällstillägg om 15 % för varje ut- förd timme. Tillägget räknas på den timlön som anges i § 15, 22 stycket i detta avtal.
2. För arbete som utförs klockan 22.00 – 07.00 betalas som ersättning för nattarbete ett separat tillägg om 35 % för varje utförd timme. Ersättningen beräknas på den timlön som anges i 22 stycket, § 15 i detta avtal. I periodarbete är tillägget 45 %.
3. Kvälls- och nattarbete kan ersättas även med ledig tid, om arbetsgivaren och arbetsta- garen så avtalar.
§ 13 Beredskap och utryckningsarbete
1. Vid beredskap följs bestämmelserna i arbetstidslagen om denna paragraf inte föranle- der annat. Om arbetstagaren har jour på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet i en av arbetsgivaren anvisad för jourtjänstgöring avsedd lokal, räknas tiden som arbets- tid.
2. Om arbetstagaren enligt avtal måste vistas i sin bostad, varifrån han vid behov kan kal- las till arbete, betalas till arbetstagaren för sådan beredskap i ersättning hälften av be- redskapstiden, antingen i pengar eller med motsvarande ledig tid.
3. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om annan än i föregående stycke nämnd beredskap, så att arbetstagaren kan välja sitt rörelseområde, och kan kallas till arbete per telefon eller med annat kommunikationsmedel. Arbetstagaren är skyldig att hålla telefonen eller annan anordning med sig i aktionsberedskap. För sådan fri beredskap betalas 35 % av timlönen om arbetstagaren måste infinna sig på arbete inom 60 minu- ter. Om arbetstagaren har längre tid på sig från det kallelsen gavs, är ersättningen 20 % av timlönen.
4. När penningersättning eller ersättning i ledig tid för beredskapstid som berättigar till söndagsersättning räknas ut, beaktas även söndagsersättningen.
Protokollsanteckning:
Om man som vedertagen praxis tillämpat ett förfarande som avviker från styckena 3 och 4 och som är fördelaktigare för arbetstagarna kan man fortsätta denna praxis. Då bedöms styckena 3 och 4 tillsammans.
5. För kallelse till utryckningsarbete och för störningar till följd av att arbetstagaren måste infinna sig i arbete betalas en utryckningspenning som är 16,08 euro. Med utrycknings- arbete avses arbete till vilket arbetstagaren, på grund av att han samtyckt därtill, kallas under sin fritid efter att redan ha lämnat arbetsplatsen och utan att arbetstagaren på
förhand har kommit överens om beredskapen eller om sådant arbete. Kallelse till ar- bete som berättigar till utryckningspenning ska förutsätta att arbetstagaren måste in- finna sig i arbetet inom högst sex timmar. I denna tid inräknas inte nattimmarna klockan 22.00 – 06.00.
6. Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för de faktiska resekostnaderna för arbetsresor i samband med beredskap och för utryckning med anlitande av avtalat fordon.
Om en arbetstagare måste infinna sig i arbetet inom minst tre timmar efter att arbetsta- garen har alarmerats, betalas utryckningspenningen höjd med 50 %.
§ 14 Ersättning för lördagsarbete och helgaftonstillägg
1. Med undantag för påsklördagen, och jul- och midsommaraftonen, när de infaller på en lördag, betalas för varje utförd arbetstimme under en vardagslördag mellan klockan
07.00 och 18.00 en separat ersättning på 20 %, som räknas ut på timlönen enligt 22 stycket i § 15.
2. Under jul- och midsommaraftonen, samt på påsklördagen klockan 00.00 - 18.00, beta- las för varje utförd arbetstimme en separat ersättning på 100 %, som räknas ut på tim- lönen enligt 22 stycket i § 15.
3. I denna paragraf nämnda ersättningar kan bytas ut mot motsvarande ledighet om ar- betsgivaren och arbetstagaren kommer överens om detta.
§ 15 Lön
Lön
1. LÖNESYSTEMET INOM HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN FRÅN 1.3.2008 (Tillämpningsanvis- ningar för lönesystemet medföljer som bilaga 2).
Lön enligt arbetets svårighetsgrad
2. Lönen enligt arbetets svårighetsgrad enligt kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen består av lönen enligt svårighetsklassificeringen och särskilda faktorer som eventu- ellt påverkar denna.
Svårighetsklassificering
SVÅRIGHETSGRUPP 1 (Löner sidan 64)
KOMPETENS OCH ÖVERVÄGANDEN De nödvändiga kunskaperna och färdigheterna fås
genom introduktion i arbetet eller en kort utbildning. I arbetet finns klara anvisningar, och arbetssituationerna är likartade från dag till dag.
ARBETETS VERKNINGAR OCH ANSVAR Arbetets verkningar sträcker sig eventuellt till det närmaste arbetslaget eller i ringa omfattning till kunder. Verkningarna är begränsade och lätta att ändra.
INTERAKTION I ARBETET Interaktionen och samarbetet med andra parter i arbetet krä- ver i ringa grad initiativförmåga, och innehållet i arbetet består närmast i att ge och ta emot färdig information. Arbetet präglas av umgänge i det närmaste arbetslaget. Till denna grupp hör typiskt olika biträdande uppgifter såsom sjukhus- vård- och kontorsbi- träde.
SVÅRIGHETSGRUPP 2 (Löner sidan 64)
KOMPETENS OCH ÖVERVÄGANDEN De nödvändiga kunskaperna och färdigheterna fås till exempel genom en kort yrkesutbildning, läroavtalsutbildning på motsvarande nivå, utbildning på arbetsplatsen eller arbetserfarenhet. I arbetet finns allmänna anvisningar, och arbetssituationerna återkommer vanligen i likartad form.
ARBETETS VERKNINGAR OCH ANSVAR Arbetets verkningar sträcker sig utöver det egna arbetet dessutom till det närmaste arbetslaget eller kunder. Verkningarna är relativt be- gränsade och kan i allmänhet ändras genom skäliga medel.
INTERAKTION I ARBETET Interaktionen och samarbetet med andra parter i arbetet krä- ver i ringa grad initiativförmåga, och innehållet i arbetet består närmast i att ge och ta emot färdig information. Arbetet kan omfatta också personkontakter, som förutsätter förståelse för en annan persons ställning och i begränsad utsträckning med kunder eller intressentgrupper.
I den här gruppen ingår karaktäristiskt olika grundläggande arbetsuppgifter, såsom ar- bete som massör, instrumentskötare och mottagningsbiträde samt rutinarbeten på kon- tor.
SVÅRIGHETSGRUPP 3 (Löner sidan 64)
KOMPETENS OCH ÖVERVÄGANDEN De nödvändiga kunskaperna och färdigheterna fås till exempel genom yrkesexamen på andra stadiet, motsvarande tidigare examen eller läroavtalsutbildning på motsvarande nivå. Arbetet förutsätter självständiga val i förfa- ringssätten.
ARBETETS VERKNINGAR OCH ANSVAR Arbetets verkningar sträcker sig även längre än till det närmaste arbetslaget eller kunder. Verkningarna är mångahanda och ofta svåra att ändra.
INTERAKTION I ARBETET Interaktionen och samarbetet med andra parter i arbetet krä- ver initiativförmåga och har som syfte att säkerställa att allt fungerar och informationen förstås rätt. Innehållet i arbetet består till exempel av information, rådgivning eller an- skaffning av information från andra. Arbetet innefattar upprepade personkontakter, som förutsätter förståelse för en annan persons ställning eller situation eller interaktion med kunder eller intressentgrupper.
I den här gruppen ingår karaktäristiskt olika yrkesarbeten, såsom arbete som närvår- dare, vård- och mottagningsarbeten på motsvarande nivå samt yrkesarbeten på kontor.
SVÅRIGHETSGRUPP 4 (Löner sidan 64)
KOMPETENS OCH ÖVERVÄGANDEN De nödvändiga kunskaperna och färdigheterna fås till exempel genom yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen. Arbetet förutsätter självständig uppföljning av information från flera olika källor, bedömning av användbarheten och sammanjämkning.
ARBETETS VERKNINGAR OCH ANSVAR Arbetets verkningar sträcker sig även längre än till det närmaste arbetslaget eller flera kunder. Verkningarna är mångahanda och ofta svåra att ändra eller till och med bestående. Verkningarna kan avspegla sig också i organisat- ionens verksamhetsförutsättningar.
INTERAKTION I ARBETET Interaktionen och samarbetet med andra parter i arbetet be- står av utövande av aktiv påverkan på andra personer i eller utanför arbetslaget. Inne- hållet i arbetet består till exempel av att motivera, förhandla och ge anvisningar. Arbetet innefattar upprepade personkontakter, som förutsätter djup förståelse för en annan persons ställning eller situation eller interaktion med kunder eller intressentgrupper och upprätthållande av relationerna till dessa. Arbetet innefattar regelbundet problemhan- tering och deltagande i lösningen av problem.
I den här gruppen ingår karaktäristiskt olika krävande yrkesarbeten, såsom arbete som sjukskötare, vårdarbeten på motsvarande nivå och krävande kontorsarbeten.
SVÅRIGHETSGRUPP 5 (Löner sidan 64)
KOMPETENS OCH ÖVERVÄGANDEN De nödvändiga kunskaperna och färdigheterna fås till exempel genom yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen och arbet- serfarenhet. Arbetet förutsätter finnande av nya lösningsmodeller. Arbetet utförs själv- ständigt med grund i verksamhetsplanering eller expertställning.
ARBETETS VERKNINGAR OCH ANSVAR Arbetets verkningar sträcker sig till flera enheter, intressentgrupper, en bred kundkår eller är avgörande för utfallet för de tjänster som organisationen tillhandahåller. Verkningarna är långvariga, svåra att ändra och till och med bestående. Verkningarna avspeglar sig också i organisationens verksamhetsförut-
sättningar. Arbetet innefattar betydande chefsansvar eller expertansvar för ett special- område.
INTERAKTION I ARBETET Interaktionen och samarbetet med andra parter i arbetet be- står av utövande av aktiv påverkan på andra personer eller sammanjämkning av olika gruppers mål i eller utanför arbetslaget. Innehållet i arbetet består till exempel av att motivera, förhandla och utbilda. Arbetet innefattar upprepade krävande personkontak- ter, som förutsätter djup förståelse för en annan persons eller persongrupps ställning eller situation eller interaktion med kunder eller intressentgrupper samt knytande och upprätthållande av kontakter till dessa. Arbetet innefattar regelbundet hantering av om- fattande problem och deltagande i lösningen av sådana.
I den här gruppen ingår karaktäristiskt krävande expertuppgifter som förutsätter speci- alkompetens och krävande chefsuppgifter, såsom arbete som avdelningsskötare, biträ- dande avdelningsskötare och ansvarig skötare.
SVÅRIGHETSGRUPP 5b (Löner sidan 64)
I den här gruppen ingår karaktäristiskt de allra mest krävande chefsuppgifterna med un- derordnade och/eller betydande ekonomiskt ansvar eller resultatansvar, såsom de mest krävande arbetena som avdelningsskötare, ansvarig skötare och biträdande överskö- tare.
Tillämpning av svårighetsklassificeringen
3. Ett arbete hör till den lönegrupp som helhetsmässigt bäst motsvarar den kompetens som arbetsuppgiften förutsätter och andra krav i arbetet.
Uppgiftsrelaterad lön
4. Minimilönen i respektive lönegrupp utgörs av tabellönen för gruppen i fråga.
Om innehållet i en arbetsuppgift avviker från det sedvanliga uppgiftsinnehållet i en lönegrupp och den normala kravnivån för arbeten i lönegruppen, höjs lönebeloppet på basis av till exempel följande särskilda faktorer, om sådana ingår i arbetsuppgif- terna på den aktuella arbetsplatsen:
• särskild arbetserfarenhet som arbetet förutsätter
• partiellt chefsansvar som teamledare e.d.
• särskilt ekonomiskt ansvar
• exceptionellt krävande arbetsförhållanden
• särskilda färdigheter som arbetet förutsätter (t.ex. språkkunskaper, särskild ut- bildning)
• övriga särskilda faktorer och ansvar
De arbetsplatsspecifika tillämpningsprinciperna för särskilda faktorer gås igenom på arbetsplatsen i fråga. Om arbetsplatsen har en förtroendeman, gås principerna igenom med förtroendemannen. I tillämpningsprinciperna fastställs vilka särskilda faktorer på arbetsplatsen påverkar lönen och enligt vilken princip olika faktorers inverkan på lönen fastställs. Tillämpningsprinciperna ses över årligen.
Lönebestämning
5. För var och en uppgiftshelhet på en arbetsplats utarbetas en arbetsbeskrivning, varav framgår de uppgifter som behövs för inplaceringen i en lönegrupp och eventu- ella särskilda faktorer som höjer den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetsbeskrivningen kan göras upp på den blankettmall som har bifogats kollektivavtalet (bilaga 3), eller så kan man på arbetsplatsen utarbeta en egen blankett med motsvarande uppgifter.
Arbetstagaren i fråga fyller i arbetsbeskrivningen eller så gör arbetsgivaren upp en arbetsbeskrivningsmall, varefter arbetstagaren för in eventuella ändringar för sina egna uppgifters del. Arbetsgivaren och arbetstagaren går igenom arbetsbeskriv- ningen och undertecknar den. Arbetsgivaren godkänner den slutliga arbetsbeskriv- ningen.
Arbetsgivaren bedömer storleken på den uppgiftsrelaterade lönen utgående från ar- betsbeskrivningen, svårighetsklassificeringen i kollektivavtalet och de arbetsplatsre- laterade tillämpningsprinciperna. Arbetsgivaren och arbetstagaren går igenom grun- derna för hur lönen bestäms, och de antecknas på arbetsbeskrivningsblanketten. På arbetstagarens begäran ska grunderna gås igenom också med förtroendemannen.
Upprätthållande av lönesystemet och ändring av lönen på grundval av arbetets svårig- hetsgrad
6. Lönen på grundval av arbetets svårighetsgrad bestäms på nytt, om svårighetsgraden i en arbetstagares arbete ändras bestående. Den nya lönen betalas från det att ar- betet har förändrats.
Lönen bestäms på nytt även om svårighetsgraden i en arbetstagares arbete föränd- ras tillfälligt för en tid om minst fyra veckor. Detta gäller dock inte semestervikariat.
En arbetstagare har på begäran rätt att få arbetsbeskrivningens aktualitet kontrolle- rad minst en gång per år. En justering kan genomföras till exempel i samband med ett utvecklingssamtal eller motsvarande.
Individuell lönedel
7. Till en arbetstagare kan betalas en individuell lönedel på basis av goda arbetsinsat- ser eller andra individuella egenskaper. Till en arbetstagare betalas minst den års- bundna delen av den individuella lönedelen.
Grunden för den individuella lönedelen kan utgöras av till exempel arbetsresultat, arbetets flyt och effektivitet, samarbetsförmåga, flexibilitet, utvecklingsförmåga och
-vilja, omsorgsfullhet, arbetserfarenhet och social kompetens samt undantagsvis or- saker som hänför sig till tillgången på personal.
Betalningsgrunderna för den individuella lönedelen klargörs för personalen. Arbetsgi- varen och arbetstagaren i fråga går igenom grunderna för den individuella lönedelen.
Den individuella lönedelen kan sänkas om en arbetsuppgift förändras bestående. Härvid kan en arbetstagares lön dock inte sjunka. Den individuella lönedelen kan sän- kas av en orsak som beror på arbetstagaren endast undantagsvis, om det finns ett sakligt och vägande skäl till det.
På basis av den årsbundna garantin för den individuella lönedelen ska en arbetstaga- res individuella lönedel vid fulla fyra tjänsteår uppgå till minst sex procent av arbets- tagarens uppgiftsrelaterade lön och vid fulla sju tjänsteår till minst elva procent av arbetstagarens uppgiftsrelaterade lön.
Verkningar till följd av avsaknad av utbildning
8. Lönen för en arbetstagare som saknar den utbildning som en arbetsuppgift kräver får vara högst 10 procent lägre än minimilönen i den aktuella lönegruppen. Om en arbetstagare i anställningsförhållande inleder läroavtalsutbildning får arbetstaga- rens lön inte sjunka.
Resultatlön
9. Till en arbetstagare eller en arbetstagargrupp kan betalas resultatlön eller bonus på basis av arbetsresultatet. Om betalningsgrunderna och målgrupperna förhandlas lo- kalt.
Övergångsbestämmelser för lönesystemet Övergångsbestämmelser för nivåstruktureringen utifrån tjänsteår
10.En arbetstagare i ett anställningsförhållande som har börjat före 1.3.2008 och som skulle nå 10 eller 15 tjänsteårströskeln i det gamla lönesystemet före 1.11.2008 bi- behåller rätten till tjänsteårsförhöjningarna enligt den tabell som trädde i kraft 1.10.2007 fram till 1.11.2008.
Övergångsbestämmelser för det nya lönesystemet
11.Från och med 1.3.2008 bestäms en arbetstagares minimilön enligt den nya svårig- hetsklassificeringen och den därtill anslutna årsbundna garantin.
Om lönen enligt det nya lönesystemet för en arbetstagare 1.3.2008 skulle medföra en löneförhöjning på över 70 euro, kan en löneförhöjning som överstiger 70 euro be- talas senast från 1.11.2008 och en förhöjning som överstiger 130 euro senast 1.6.2009. Denna princip kan på motsvarande sätt tillämpas på minimilönerna för nya arbetstagare och arbetstagare som under denna period övergår till nya arbetsuppgif- ter.
Om införandet av det nya lönesystemet skulle leda till förhöjningar på sammanlagt i genomsnitt över 3,4 procent i lönerna för de arbetstagare som omfattas av kollektiv- avtalet i ett företag och detta skulle medföra väsentliga ekonomiska olägenheter för företaget, kan den andel som i genomsnitt överstiger 3,4 procent betalas senast från 31.1.2010.
12.Som tjänstgöringstid som räknas in i tjänsteåren betraktas tjänstgöring hos den egna arbetsgivaren och annan sådan tjänstgöring där arbetet har varit likartat och den or- dinarie arbetstiden har uppgått till i genomsnitt minst 19 timmar per vecka.
Protokollsanteckning:
Om en arbetstagare har tjänstgjort i flera anställningar under en och samma tid- punkt beaktas endast en anställning.
Tjänstgöringstider under samma tid beaktas om de sammalagt överstiger ovan nämnda 19 timmar per vecka, men ingen av dem överstiger 19 timmar per vecka var för sig.
Tjänstgöring i deltidsanställning, som på ovan nämnda sätt inte räknas in i tjänsteå- ren, beaktas i proportion till arbetstiden.
13.Som tid som räknas in i tjänsteåren räknas av studietid två år, om en arbetstagare har en akademisk examen eller tvåårig examen på institutnivå som arbetsgivaren förutsätter för arbetsuppgiften i fråga och ett år, om en arbetstagare har en tvåårig examen på skolnivå eller ettårig examen på institutnivå som arbetsgivaren förutsät- ter.
14.Vid bestämningen av tjänsteåren avdras dock tid under vilken en arbetstagare har haft avbrott i arbetet eller under vilken arbetet efter rekryteringen inte ännu har börjat, såvida arbetsgivaren inte har betalat lön för tiden i fråga.
15.Som avdrag räknas dock inte tid under vilken en persons arbete under en anställning har varit avbrutet på basis av orsaker enligt 2 kap. 7 § i semesterlagen. Som avdrag räknas inte heller tid med semester utan lön på högst 30 dagar under ett kalen- derår, om arbetstagaren i fråga har varit i arbete minst en månad under kalenderå- ret. Som avdrag räknas inte heller frånvaro på högst ett år med anledning av värn- plikt, vapenfri tjänst eller civiltjänst liksom inte heller frivillig värnplikt för kvinnor.
16.Av en tjänstgöringsperiod räknas i tjänsteåren in endast fulla kalendermånader samt
oavbruten tjänstgöring på 30 dagar. Om en arbetstagare har haft återkommande korta visstidsanställningar, beaktas sådan tjänstgöring dock i proportion till arbetsti- den förutsatt att arbetstagaren företer ett sammandrag över anställningarna och deras längder.
17.Rätten till förhöjning med stöd av den årsbundna garantin börjar vid ingången av den kalendermånad som följer på den under vilken tjänstgöringstiden har fyllts.
18.Arbetsgivaren ska i början av anställningen då arbetsavtal ingås av arbetstagaren begära om uppgifter som eventuellt berättigar till årsbunden garant. Arbetstagaren ska då lämna behövliga uppgifter om sin arbetserfarenhet innan tillägget beviljas.
När anställningen fortlöper beviljas följande årsbundna garanti på initiativ av arbets- givaren.
Deltidsanställdas lön
19.Den kollektivavtalsenliga månadslönen för deltidsanställda arbetstagare fastställs i proportion till den ordinarie arbetstiden enligt 6 § och den kortare arbetstid som har avtalats i arbetsavtalet. Dock höjs den på detta sätt uträknade minimilönen för en deltidsanställd om arbetar mindre än i genomsnitt 19 timmar per vecka med fem procentenheter.
Uträkning av dag- och timlön
20.Lönen för en del av månad räknas ut om en anställning börjar eller slutar mitt under en lönebetalningsperiod samt i samband med frånvaro utan lön. Lönen för en del av månad räknas antingen som dag- eller timlön så att som divisor används antalet ar- betsdagar eller arbetstimmar enligt arbetsskiftsförteckningen eller den divisor som avses i 22 stycket. Som multiplikator används antalet arbetsdagar eller arbetstim- mar som berättigar till lön under den aktuella månaden.
21.I periodarbete enligt 6 § i detta avtal räknas lönen för del av månad avvikande från 20 stycket sålunda att daglönen fås genom att månadslönen divideras med talet 21,5. Daglönen multipliceras med antalet dagar som infaller mellan måndag och fre- dag under arbetsperioden.
Protokollsanteckning 1:
Frånvaro utan lön som kommer till kännedom efter det att en arbetsskiftsförteck- ning har offentliggjorts sänker lönen i enlighet med arbetstimmarna under frånva- rotiden. Timlönen räknas enligt 22 punkten.
22.Vid uträkning av timlönen som grund för mer-, övertids-, söndags-, kvälls- och natt- ersättningar samt ersättningar för lördagsarbete och dylika används som divisor för månadslönen talet 163 då arbetstiden utgörs av den maximala veckoarbetstiden vid normalarbetstidsform och i periodarbete. Om den ordinarie arbetstiden är någon
annan, används som divisor på motsvarande sätt det antal arbetstimmar som de facto i genomsnitt har använts för det ordinarie arbetet. Timlönedivisorn för kon- torsarbete är 160.
Tillägg vid frånvaro med lön
23.Vid frånvarotid med lön beaktas de tillägg som tillkommer för ordinarie arbetstid enligt bestämmelserna i 16 § 8 stycket i detta kollektivavtal.
Protokollsanteckning 1:
Om en arbetstagare är borta från arbetet en dag utan lön avdras den på ovan nämnda sätt räknade daglönen från arbetstagarens månadslön.
Om en arbetsdag tillfälligt blir ofullständig på en arbetstagares begäran eller i öv- rigt, avdras från månadslönen den på ovan nämnda sätt räknade timlönen för varje frånvarotimme.
Lön i tillfälliga anställningsförhållanden
24.Den timlön som används vid korta tillfälliga anställningsförhållanden på högst en vecka fås genom att lönen enligt 7 tjänsteår i vederbörande lönegrupp divideras med timlönedivisorn enligt kollektivavtalet och genom att till timlönen som separat tillägg lägga semesterersättningen enligt semesterlagen.
Dyrortsklassificering
25.Vid indelningen av orter i dyrortklasserna I respektive II iakttas den av statsrådet fastställda dyrortsklassificeringen som gäller 1.10.2007. Huvudstadsregionen bildar en egen klass.
Lönebetalning
▇▇.▇▇ lönen enligt avtal betalas in på en arbetstagares bankkonto ska betalningsor- dern sändas i så god tid att lönen kan räknas vara till arbetstagarens förfogande på förfallodagen.
§ 16 Semester
1. Semesterförmånerna fastställs enligt semesterlagen och bestämmelserna nedan.
2. Arbetstagaren har rätt till 2 vardagar semester för varje månad under kvalifikations- året.
3. Arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat minst ett år utan avbrott, eller som kan räkna sig till
godo 12 hela kvalifikationsmånader, har rätt till 2,5 vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad.
4. Om arbetstagaren har tjänstgöring som berättigar till fem tjänsteår, har han rätt till 2,5 vardagar semester för varje månad under kvalifikationsåret.
5. Om arbetstagaren har tjänstgöring som berättigar till 15 tjänsteår, har han rätt att få 3 vardagar semester för varje månad under kvalifikationsåret.
6. Om semesterrätten enligt denna paragraf är 30 dagar eller mera, förlängs se- mestern med sex dagar. Om semesterrätten enligt denna paragraf är 25-29 dagar, förlängs semestern med tre dagar.
Protokollsanteckning:
Om arbetstagaren eventuellt har förmånen att ha längre semester än vad som nämns i denna paragraf, minskas inte denna förmån på grund av detta kollektivav- tal.
7. Semestern ges i enlighet med semesterlagen. Den del av semestern som överstiger 24 semesterdagar ges dock efter semesterperioden före följande års semesterpe- riod vid av arbetsgivaren bestämd tidpunkt. Av den semester som avses i 5stycket ges dock den del av semestern som överstiger 30 semesterdagar vid av arbetsgiva- ren bestämd tidpunkt efter semesterperioden före följande års semesterperiod el- ler, med arbetstagarens samtycke, även vid annan tidpunkt inom det kalenderår då kvalifikationsåret utgår. Den semesterdel som avses i stycke 6 ges vid av arbetsgiva- ren bestämd tidpunkt under semesterperioden eller efter semesterperioden före följande års semesterperiod.
8. Arbetstagaren har rätt att få sin lön för semestertiden enligt semesterlagen. Dessu- tom har månadsavlönad arbetstagare i vars ordinarie arbetstid ingår söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid rätt att få till- lägg till semesterlönen och semesterersättningen som motsvarar ersättningen för ovan nämnda arbetstider. Det ersättningsbelopp som betalas för sådan arbetstids- ersättning beaktas i semesterlönen så, att lönen för en semesterdag som räknas på basis av den ordinarie månadslönen höjs med det procenttal som anger hur många procent av den egentliga, för ordinarie arbetstid betalda lönen, de arbetstidsersätt- ningar som betalts under kvalifikationsåret utgjort.
9. Den procentuella semesterlönen och semesterersättningen fastställs enligt se- mesterlagen. Om en arbetstagares semesterlön eller semesterersättning fastställs i procent och arbetstagaren har tjänat in mer än 24 semesterdagar, höjs den se- mesterersättning som betalas till arbetstagaren utöver nio procent med 0,44 pro- cent för varje semesterdag.
▇▇.▇▇ en arbetstagare deltidsarbetar och får partiell sjukdagpenning när arbetstaga- ren inleder sin semester, betalas semesterlönen sådan den skulle ha varit om perso- nen inte hade varit partiellt sjukskriven.
11.Semesterlönen betalas på den normala lönebetalningsdagen såvida en arbetstagare inte ber om att semesterlönen betalas enligt semesterlagen. Semesterlönen och se- mesterersättningen för arbetstagare med månadslön räknas så att som divisor an- vänds talet 25 och som multiplikator antalet semesterdagar, såvida inte enligt § 2 lokalt avtalas om att regeln om bestämning av lönen för en del av månaden kan an- vändas.
§ 17 Semesterpremie
1. Till arbetstagaren betalas i semesterpremie 50 % av semesterlönen för den semes- ter han enligt kollektivavtalet är berättigad till, dock inte av den semesterlön som avses i § 16 stycket 6 i kollektivavtalet. Semesterpremien räknas ut på basis av juli månads lön och betalas i samband med augusti månads lön, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar annorlunda.
2. För att arbetstagaren ska få semesterpremie förutsätts att han inleder sin semester vid meddelad eller överenskommen tidpunkt. Rätt till semesterpremie uppstår även om arbetstagaren omedelbart före eller efter semestern under pågående anställ- ningsförhållande varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke, av orsak som nämns i semesterlagens 7 § 2 kapitlet, eller av annan giltig orsak.
Protokollsanteckning:
Vid utbetalning av semesterpremie jämställs arbetstagarens frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet enligt 1 §, 3 kapitlet i arbetsavtalslagen med en situation där arbetstagaren är frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke. En förutsättning för semesterpremien är att arbetstagaren åter- vänder till arbetet i överensstämmelse med den förhandsanmälan som lagen förutsätter, eller med en senare, av giltig orsak gjord ändring i denna anmälan.
3. Till arbetstagare som går i ålders-, frontmanna-, eller invalidpension eller i förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas semesterpremie enligt ovan nämnda procent av hans semesterlön och semesterersättning.
4. Semesterpremie betalas till arbetstagare som gör sin värnplikt när han efter värn- plikten återvänt till arbetet i normal ordning. Den procent som används för att räkna ut semesterpremien bestäms i det kollektivavtal som tillämpades när värnplikten började, och semesterpremien räknas ut på basis av den semesterlön och semester- ersättning som arbetstagaren då fick. Denna bestämmelse gäller även vapenfri tjänst och civiltjänstgöring samt kvinnors frivilliga tjänstgöring.
5. Semesterpremie betalas också till arbetstagaren på basis av semester- ersättningen när anställningen upphör, förutsatt att den pågått oavbrutet över 1 vecka.
6. Semesterpremie betalas inte till en arbetstagare som omedelbart innan semestern börjar eller omedelbart efter semesterns slut har varit frånvarande utan giltig orsak, har låtit bli att iaktta uppsägningstid eller häver ett arbetsavtal för viss tid utan att iaktta uppsägningstid. Semesterpremie betalas inte heller om arbetsgivaren säger upp ett anställningsförhållande av någon annan av arbetstagaren beroende orsak än arbetsoförmåga. Semesterpremie betalas dock om avslutandet av anställningsför- hållandet anses vara lagstridigt.
§ 18 Dagtraktamente och ersättning för resekostnader
1. Dagtraktamente och ersättning för resekostnader betalas enligt det resereglemente som ingår som en del av detta avtal.
§ 19 Arbetstagarens sjukdom
1. Om arbetstagaren, när anställningsförhållandet fortgått 90 kalenderdagar, är ar- betsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall, och han inte uppsåtligen eller genom grovt vållande själv har förorsakat sin sjukdom eller olycksfallet, är han, för- utsatt att anställningsförhållandet fortsätter, berättigad att få sin lön av arbetsgiva- ren enligt följande:
• för 28 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott under tre år,
• för 35 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan avbrott över tre år men under fem år,
• för 42 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpand har pågått utan avbrott över fem år men under tio år,
• för 56 kalenderdagar, om anställningsförhållandet fortlöpande har pågått utan
avbrott över tio år.
Då arbetstagaren på nytt insjuknar i samma sjukdom inom sju dagar från återgången till arbetet räknas frånvaroperioderna samman när perioden med lön bestäms.
Protokollsanteckning 1:
Om arbetstagarens anställningsförhållande inte har varat den tid som avses i punkt 1, betalas till honom full lön för sjuktiden, dock för högst två veckor.
Protokollsanteckning 2:
Till arbetstagare som enligt lagen om smittsamma sjukdomar (i s.k. karantänfall)
har beordrats utebli från arbetet, betalas för frånvarotiden lön eller skillnaden mel- lan lönen och sjukförsäkringens dagpenning i enlighet med kollektivavtalets be- stämmelser om lön för frånvaro från arbetet på grund av sjukdom.
Protokollsanteckning 3:
När sjukledighet som baserar sig på läkarintyg börjat under en arbetsdag, betalas till arbetstagaren ordinarie daglön för dagen för insjuknandet.
2. Arbetsgivaren kan vid utbetalningen av sjuktidslön företagsvis tillämpa någotdera av följande två alternativ:
a) För den sjuktid som ingår i den i sjukförsäkringslagen nämnda karenstiden beta- las full lön, och för den efterföljande tiden skillnaden mellan daglönen och den dagpenning som utgår på basis av sjukförsäkringslagen. Om skillnaden betalas, för- utsätts att arbetsgivaren fått en utredning över den dagpenning som arbetstaga- ren kommer att få, eller som han redan fått.
b) Arbetsgivaren betalar lönen direkt till arbetstagaren, varvid arbetsgivaren ansö- ker om ersättning enligt sjukförsäkringslagen på sjukförsäkringsbyrån sedan han av arbetstagaren fått de utredningar som fordras för detta. Om dagpenningen är större än lönen tillfaller den överstigande delen arbetstagaren.
Protokollsanteckning:
Kollektivavtalsparterna rekommenderar alternativ b.
3. Om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad arbetstagaren enligt sjukför- säkringslagen skulle ha rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktid dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
4. Från lönen för sjuktid avdras vad arbetstagaren för samma arbetsoförmåga under samma tid får i dagpenning eller som motsvarande ersättning på basis av lag eller av arbetsgivaren helt eller delvis bekostad försäkring eller av arbetsgivaren understödd sjukkassa. Har lön för sjuktiden betalts innan någon av ovan nämnda har ersätt- ningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå beloppet av arbetstagaren, dock inte till större belopp än det arbetsgivaren betalt.
5. Arbetstagare som av ovan nämnda orsaker är förhindrad att arbeta är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren om detta samt om tidpunkten när hindret be- räknas upphöra.
6. Arbetstagaren ska på anmodan förete läkarintyg eller annan av arbetsgivaren god- känd utredning över sin arbetsoförmåga. Om arbetsgivaren anger den läkare som ska anlitas, betalar arbetsgivaren kostnaderna för läkarintyget. Arbetstagaren har i
fall av epidemi rätt att förete utredning över sin sjukdom även med av företagshäl- sovårdare eller hälsovårdare utfärdat intyg.
§ 20 Läkarkontroller
1. Arbetsgivaren drar inte av lönen för arbetstagarens ordinarie arbetstid i nedan- nämnda fall. En förutsättning för att dessa bestämmelser ska tillämpas, är att kon- trollerna och undersökningarna ordnats så, att onödig förlust av arbetstid undviks och att kontrollerna inte har kunnat skötas utom arbetstid, samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand. Om arbetstagaren får lön för sjuktid för den tid läkarkontrollen och nedan nämnda undersökningar sker, tillämpas bestämmelserna i denna paragraf inte.
Övriga än lagstadgade läkarkontroller
2. Arbetstagaren genomgår läkarkontroll som är nödvändig för konstaterande av sjuk- dom samt laboratorie- och röntgenundersökningar till vilka läkaren i samband med undersökningen remitterat honom. Detta gäller även arbetsoförmåga på grund av läkarkontroll samt av sjukdomssymptom föranledd observation eller undersökning på sjukhus.
Arbetstagaren besöker läkare på grund av tidigare konstaterad sjukdom. Detta gäller om:
• arbetstagaren är i behov av läkarkontroll om sjukdomen väsentligt förvärras
• kronisk sjukdom som förutsätter läkarbesök och det är fråga om undersökning av specialist på området i fråga för att fastställa vården
• för fastställande av vården, nödvändig av specialist utförd undersökning, varvid
hjälpmedel, t.ex. glasögon ordineras
• läkarkontroll som fordras för fastställande av vård av annan tidigare konstate- rad sjukdom om sådan läkartjänst inte är tillgänglig utom arbetstid,
• arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för behandling av cancer.
Läkarkontroller och övriga undersökningar i samband med graviditet
3. Gravid arbetstagare genomgår medicinska undersökningar före förlossningen.
Akut tandsjukdom
4. För den tid som åtgår till behandling av akut tandsjukdom, om tandsjukdomen före behandlingen orsakar sådan arbetsoförmåga som kräver behandling samma dag el- ler under samma arbetsskift. Härvid förutsätts att arbetsoförmågan och det akuta behovet av behandling påvisas med av tandläkare utfärdat intyg.
Lagstadgade läkarkontroller
5. Arbetstagaren genomgår sådan, i statsrådets beslut angående lagstadgad företags- hälsovård nämnd hälsokontroll, som godkänts i planen för företagshälsovården. Detta gäller även undersökningar enligt lagen om skydd för unga arbetstagare samt sådana undersökningar som förutsätts i lagen om smittsamma sjukdomar eller i an- nan lag, varvid arbetsgivaren skickar arbetstagaren på undersökningen, eller när den föranleds av att arbetstagaren förflyttas till andra arbetsuppgifter inom företaget.
Arbetstagare som skickas på i föregående stycke nämnda undersökningar, eller som vid dessa remitteras till efterkontroll, ersätts av arbetsgivaren för nödvändiga rese- kostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollen görs på annan ort, betalar ar- betsgivaren även dagtraktamente. Om undersökningen sker under arbetstagarens fritid, betalas i ersättning för de extra kostnaderna en summa som motsvarar mini- midagpenningen enligt sjukförsäkringslagen.
§ 21 Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdle- dighet
1. Arbetstagarens rätt till moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdle- dighet och partiell vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukför- säkringslagen.
2. Om arbetstagaren är frånvarande från arbetet utöver den lagstadgade moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten, räknas denna frånvarotid inte som likställd med arbetstid vid fastställande av sådana förmåner som är bundna till anställningsförhål- landets längd då inte annat stadgats i lag eller avtalats separat.
3. För moderskapsledighetstiden betalar arbetsgivaren full lön åt arbetstagaren för 72 vardagar, förutsatt att anställningen innan ledigheten börjar har pågått utan avbrott i minst tre månader. Om en arbetstagare börjar en ny moderskapsledighet under ledigheter utan lön, betalas inte lön fås sådana ledigheter utan lön, om inte något annat föranleds av lagstiftningen. Dock betalas vid utgången av en oavlönad ledig- het lön för moderskapsledighet, om någon del av ovan nämnda period med lön som vidtar vid moderskapsledighetens början återstår.
4. För faderskapsledigheten betalar arbetsgivaren full lön till arbetstagaren för de sex första vardagarna. Förutsättningarna för att lön för faderskapsledighet betalas är de samma som vad konstateras om förutsättningarna för lön för moderskapsledighet i punkt 3
§ 22 Tillfällig frånvaro
1. Vid plötslig sjukdom i arbetstagarens familj strävar man efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kortvarig tillfällig frånvaro utan lön. Arbetstagaren har rätt till från- varo utan lön av tvingande skäl i samband med brådskande familjeärende vid sådan sjukdom eller olycka då arbetstagarens direkta närvaro är nödvändig. Arbetstaga- rens semesterförmåner minskas inte på grund av sådan frånvaro.
2. När ett barn under tio år plötsligt insjuknar har arbetstagaren enligt 6 §, 4 kapitlet i arbetsavtalslagen rätt till tillfällig vårdledighet på högst fyra arbetsdagar. Till barnets vårdnadshavare betalas lön enligt bestämmelserna om lön för sjuktid för sådan till- fällig frånvaro som är nödvändig för att ordna vård eller för att vårda barnet. Samma rätt har också en sådan förälder till ett barn som inte bor tillsammans med barnet i samma hushåll.
Protokollsanteckning:
Längden av en sådan plötslig kortvarig frånvaro bestäms på basis av vad som är nödvändigt för att ordna vården eller för att själv vårda barnet. Frånvaro med lön får dock inte överstiga tre dagar.
För att lön ska betalas till annan än ensamförsörjare förutsätts att båda vårdnads- havarna förvärvsarbetar, och att den ena av vårdnadshavarna på grund av sitt för- värvsarbete och sin arbetstid inte har möjlighet att ordna vård eller vårda barnet.
Som ensamförsörjare betraktas även person som utan särskilt hemskillnads- eller skilsmässobeslut varaktigt flyttat från sin make/maka, samt person vars make/maka är de facto förhindrad att delta i barnets vård (t.ex. på grund av värn- plikt, reservövning, studier på annan ort, sjukhusvistelse, resa).
Utredning ska ges över frånvaron i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet om betalning av lön för sjuktid. På samma sätt ska intyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att vårda barnet.
Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte arbetstagarens semesterförmåner.
Ovan nämnda gäller även handikappade barn över tio år, om vårdarrangemang el- ler nödvändig vård så förutsätter och övriga ovanstående villkor uppfylls.
3. Arbetstagare vars barn lider av en svår sjukdom som avses i 10 kap. 2 § i sjukförsäk- ringslagen eller svårt handikapp har, efter att på förhand ha kommit överens med arbetsgivaren om frånvaron, rätt till oavlönad frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av barnet, rehabilitering eller vårdhandledning.
4. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till kortvarig tillfällig frånvaro till följd av nära anhörigs dödsfall. Arbetsgivaren ger möjlighet till kort tillfällig frånvaro
vid nära anhörigs begravning. Detta omfattar både jordfästningsakten och gravsätt- ningen. Med nära anhörig avses härvid make/ maka, föräldrar, mor- eller farföräld- rar, barn, syskon samt svärföräldrar. Sådan frånvaro minskar inte arbetstagarens se- mesterförmåner eller lön.
5. För arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad valnämnd eller -kommitté minskas inte se- mesterförmånerna på grund av att mötena för ovannämnda organ hålls under ar- betstagarens arbetstid. Om möte för ovannämnda organ hålls under arbetstagarens arbetstid, betalas till honom skillnaden mellan lönen och den av kommunen betalda ersättningen för inkomstbortfall om ersättningen för bortfallet eventuellt understi- ger lönebeloppet. Skillnaden betalas efter att arbetstagaren företett utredning över det belopp som kommunen betalat som ersättning för inkomstbortfall.
6. Arbetstagaren får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag, om bemärkelseda- gen infaller på hans arbetsdag.
7. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och registrering av parför- hållande.
8. När arbetstagaren deltar i uppbåd minskas inte hans lön.
9. Arbetstagare får som invald representant delta i FTFC:s, Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TNS rf:s, Tjänstemannaförbundets för Specialbranscher rf:s, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund rf:s och Tehy rf:s kongresser, för- bunds-, års- eller fullmäktige- eller styrelsemöten som hålls under arbetstid. För så- dan frånvarotid minskas inte arbetstagarens löne- eller semesterförmåner. Kollek- tivavtalsparterna rekommenderar, att arbetstagare på ovan nämnt sätt får delta i nämnda organisationers arbetslöshetskassors möten.
§ 23 Grupplivförsäkring
1. Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna en- ligt den gällande överenskommelsen mellan centralorganisationerna.
§ 24 Arbetskläder
1. Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren i arbetet ska använda vissa be- stämda arbetskläder, sköter arbetsgivaren klädanskaffningen och -vården. Beträf- fande klädvården för annat än med skyddsdräkt jämförbart plagg kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala på annat sätt. Om arbetstagaren själv bekostar klädvården, betalar arbetsgivaren i ersättning för detta 10 euro i månaden.
§ 25 Förtroendeman
1. Förbunden har separat avtalat om förtroendemännen i förtroendemannaavtalet.
§ 26 Sammankomster på arbetsplatsen och personalens inbördes information
1. Beträffande personalens inbördes informationsverksamhet iakttas vad som har av- talats mellan centralorganisationerna.
2. I Hälso- och socialvårdens Förhandlingsorganisation registrerade medlemsför- eningar, underföreningar till dessa och avdelningar på arbetsplatserna, fackklubbar eller motsvarande har möjlighet att utom arbetstid (innan arbetstiden börjar, under matpausen eller omedelbart efter arbetstiden, samt på separat överenskommelse under annan fritid) ordna sammankomster i frågor som gäller anställningsförhållan- dena på arbetsplatsen på följande villkor:
• Man kommer överens om mötet med arbetsgivaren om möjligt tre dagar före det planerade mötet
• Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbetsplatsen eller i dess närhet, som han förfogar över och som är lämplig för ändamålet. Om en sådan inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att nå en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötesplats ska man fästa uppmärksamhet på att bestäm- melserna för arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan följas, och att mötet inte stör affärsverksamheten.
• Den organisation som reserverat lokalen och arrangerat mötet ansvarar för
ordningen på mötet och för möteslokalens snygghet. Någon av organisation- ens förtroendevalda skall närvara vid mötet.
• Arrangörerna har rätt att till mötet kalla representanter för den förhandlings- organisation som är part i detta avtal, dess underföreningar samt vederbö- rande centralorganisation.
3. Arbetstagarförbundet och i 1 stycket i denna paragraf nämnda föreningar och un- derföreningar får sätta upp sina kungörelser och meddelanden på arbetsplatsen på en för ändamålet uppsatt anslagstavla så som centralorganisationerna avtalat.
§ 27 Inkassering av fackförbunds medlemsavgifter
1. På arbetstagarens begäran avtalar arbetsgivaren om att inkassera medlemsavgiften för sådant fackförbund som är bundet till detta kollektivavtal. För detta används en för ändamålet separat fastställd inkasseringsblankett.
2. Inkasseringsförfarandet:
• arbetsgivaren innehåller den medlemsavgift som han fått uppgift om från arbets- tagarens lön,
• arbetsgivaren betalar enligt direktiv per inkasseringsmånad de influtna medlems- avgifterna på konto som uppgetts för ändamålet,
• arbetsgivaren lämnar före utgången av januari följande år till fackförbundet en re-
dovisning över de inkasserade medlemsavgifterna för föregående år. Om inkasse- ring av medlemsavgifterna sker oftare än fyra gånger i året, redovisar arbetsgiva- ren dessutom senast den 15 augusti för de medlemsavgifter som inkasserats före utgången av juni,
• arbetsgivaren meddelar arbetstagaren om de inkasserade medlemsavgifterna i lö-
nespecifikationen eller på annat liknande sätt,
• arbetsgivaren ger arbetstagaren ett intyg över inkasseringen av medlemsavgif- terna för respektive års beskattning.
§ 28 Utbildning
1. I utbildningen följs utbildningsavtalet mellan förbunden.
§ 29 Centralorganisationsavtal
1. Som en del av detta kollektivavtal följs följande centralorganisationsavtal:
• Det allmänna avtalet
• Samarbetsavtalet
• Rehabiliteringsrekommendationen
• Rekommendationen om alkohol och droger
• Avtalet om arbetsplatsbespisning
• Protokollet om plikt
Protokollsanteckning:
Med kontaktman avses i avtalen mellan Servicearbetsgivarnas och FTFC:s förtroen- deman och med teknisk funktionär avses arbetstagare.
2. Om centralorganisationerna under gällande avtalsperiod ändrar ovan nämnda avtal eller förtroendemanna- och utbildningsavtalet, tillämpas ändringarna fr.o.m. den dag de undertecknade parterna avtalat om att ändringarna ska fogas till detta kol- lektivavtal.
§ 30 Fredsplikt
1. Alla stridsåtgärder som riktas mot detta avtal i dess helhet eller mot någon av dess enskilda bestämmelser är förbjudna oberoende av åtgärdernas art eller karaktär.
§ 31 Gällande förmåner
1. Undertecknandet av detta kollektivavtal får inte medföra en försämring av arbetsta- garens gällande förmåner.
§ 32 Avgörande av meningsskiljaktigheter
1. Arbetsgivaren eller en representant för denna och en arbetstagare eller förtroende- mannen ska först förhandla sinsemellan om meningsskiljaktigheter beträffande till- lämpningen och tolkningen av detta avtal eller brott mot det.
2. Om samförstånd inte nås vid lokala förhandlingar, ska om möjligt en promemoria göras upp över de punkter om vilka oenighet råder och över parternas ståndpunkter och motiveringar. Promemorian görs upp och undertecknas i två exemplar, ett för vardera parten. När promemorian färdigställts kan endera parten lämna ärendet för avtalsparternas, dvs. förbundens avgörande.
3. Man försöker inleda förhandlingarna både på företags- och förbundsnivå inom två veckor samt föra dem sakligt och utan onödigt dröjsmål.
4. Om avtalsparterna inte når samförstånd vid förhandlingarna, kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
§ 33 Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller 1.2.2017–31.1.2018 och därefter ett år i sänder, om det inte sen- ast en månad före avtalstidens utgång skriftligen sagts upp av någondera parten.
2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.
3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal har trätt i kraft, eller tills för- handlingarna mellan avtalsparterna har förklarats avslutade av endera parten.
Helsingfors den 3 juni 2016 FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KOLLEKTIVAVTALET FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
Utifrån konkurrenskraftsavtalet har de undertecknade avtalat om följande:
1. Avtalets giltighet
Den nya kollektivavtalsperioden börjar 1.2.2017 och slutar 31.1.2018.
2. Löner
Arbetstagarnas individuella löner och tabellöner som var gällande 31.1.2017 ändras inte genom denna avtalslösning.
3. Förlängning av arbetstiden
Den årliga ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet förlängs med i genomsnitt högst 24 tim- mar utan att den årliga inkomstnivån ändras.
För en arbetstagare med månadslön som arbetar heltid förlängs den genomsnittliga arbetstiden per vecka med 30 minuter.
För en arbetstagare med månadslön som arbetar deltid förlängs arbetstiden per vecka i samma förhållande som deltiden förhåller sig till den fulla arbetstiden. Med deltidsarbete avses en ar- betstid som är mindre än den maximala ordinarie arbetstiden som fastställs i kollektivavtalet.
4. Textändringar
4.1. Arbetstid 6 §
Ordinarie arbetstid vid normalarbetstidsform
2. En arbetstagarens ordinarie arbetstid per dygn är högst nio timmar såvida enligt § 2 inte avta- las om arbetsskift på högst 13 timmar. Arbetstiden per vecka är högst 38 timmar 45 minuter.
Ordinarie arbetstid i kontorsarbete
4. I kontorsarbete uppgår den ordinarie arbetstiden per dygn till högst 8,5 timmar, såvida enligt
§ 2 inte avtalas om arbetsskift på högst 13 timmar. Arbetstiden per vecka är högst 38 timmar.
Enligt 3 stycket i denna paragraf kan den ordinarie arbetstiden per vecka också ordnas i utjäm- ningsperioder så att den i genomsnitt är av ovan nämnda längd.
Ordinarie arbetstid i periodarbete
5. En arbetstagares ordinarie arbetstid uppgår under en tre veckors period till högst 116 timmar 15 minuter. Ett arbetsskifts längd är högst tio timmar och ett nattskifts längd högst tolv timmar, såvida det enligt 2 § inte avtalas om arbetsskift på högst 15 timmar. Då har arbetstagaren rätt till en andra vilopaus enligt 7 § 4 stycket.
7. I periodarbete som kan likställas med treskiftsarbete är den ordinarie arbetstiden högst 115 timmar 30 minuter under tre veckor och 231 timmar under sex veckor. Detta gäller arbete med 3 - 7 nattskift under en tre veckors period, eller 5 - 13 nattskift under sex veckor. Med nattskift avses i detta fall ett arbetsskift på minst 8 timmar, varav minst 7 timmar infaller klockan 22.00–
07.00. Denna bestämmelse tillämpas inte under söckenhelgsperioder. Om arbetstiden under en arbetstidsperiod överstiger ovan nämnda timantal, betalas för utförd tid enkel timlön, till den del det inte är fråga om övertidsarbete enligt detta avtal. Då används som divisor för månadslö- nen talet 162. Utjämningsperioder kan användas enligt 6 stycket.
Avbruten period
Avbrottsdagar förkortar arbetstiden under en arbetstidsperiod med den genomsnittliga arbetsti- den per dag (7 h 45 min., när arbetstiden är 38 h 45 min. per vecka). Tabellen nedan förklarar saken.
HUR ÖVERTIDSERSÄTTNINGEN RÄKNAS UT UNDER EN TRE VECKORS ARBETSTIDSPERIOD
ARBETSTIDEN ÄR 116 h 15 min. UNDER TRE VECKOR
Beräkningsdagar | 116 h 15 min. 50 % övertids- tröskel | 131 h 15 min. 100 % över- tidströskel |
1 | 7 h 45 min. | 8 h 45 min. |
2 | 15 h 30 min. | 17 h 30 min. |
3 | 23 h 15 min. | 26 h 15 min. |
4 | 31 h | 35 h |
5 | 38 h 45 min. | 43 h 45 min. |
6 | 46 h 30 min. | 52 h 30 min. |
7 | 54 h 15 min. | 61 h 15 min. |
8 | 62 h | 70 h |
9 | 69 h 45 min. | 78 h 45 min. |
10 | 77 h 30 min. | 87 h 30 min. |
11 | 85 h 15 min. | 96 h 15 min. |
12 | 93 h | 105 h |
13 | 100 h 45 min. | 113 h 45 min. |
14 | 108 h 30 min. | 122 h 30 min. |
15 | 116 h 15 min. | 131 h 15 min. |
Ifall perioden avbryts på grund av att anställningen upphör, på grund av permittering eller annan frånvaro som fortgår till en oavlönad periods slut, räknas de faktiska arbetstimmarna under den ofullständiga perioden och för samma tid timantalet enligt den genomsnittliga arbetstiden per dag (7 h 45 min.). För de timmar som överstiger den genomsnittliga arbetstiden betalas över- tidsersättning enligt § 10, 5 stycket.
§ 8 Söckenhelger
3. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordinarie arbetstiden under en vecka eller arbetsperiod vid normal arbetstidsform och i periodarbete med 7 timmar 45 minuter, i kon- torsarbete med 7 timmar 36 minuter och i deltidsarbete med det genomsnittliga antalet arbets- timmar per dag.
Varje söckenhelg utanför avbrottsdagar sänker övertidströskeln för 50 % och 100 % med det ge- nomsnittliga timantalet per dag.
5. För de 15 första arbetstimmarna som överstiger den ordinarie arbetstiden betalas lönen höjd med 50 % och för de därpå följande timmarna lön höjd med 100 %.
Om övertidsarbete under en tre veckors period som ingår i en utjämningsperiod som är längre än tre veckor utförs så att arbetstiden under perioden överstiger 131 timmar 15 minuter, ska lö- nen för de arbetstimmar som ingår i perioden på tre veckor och som överstiger detta antal beta- las höjd med 100 %.
Övertidströskeln för 50 % under en längre utjämningsperiod räknas genom att arbetstiden under tre veckor (116 h 15 min.) multipliceras med antalet tre veckors perioder som ingår i perioden. Från det timantal som har fåtts på detta sätt avdras utgående från principen i 6 § 8 stycket tim- marna under söckenhelger och avbrottsdagar enligt detta avtal. Vid uträkningen kan också ta- bellen för tre veckor användas.
Övertidströskeln för 100 % räknas genom att antalet tre veckors perioder under en period multi- pliceras med timantalet 131 timmar 15 minuter. Från det timantal som har fåtts på så sätt av- dras i enlighet med ovan nämnda planeringsanvisningar timmarna för söckenhelger och av- brottsdagar.
4.3 Bilaga 4. Arbetstidsbank för hälsovårdsbranschen
2. Delfaktorer i arbetstidsbanken Delfaktorer i arbetstidsbanken kan vara:
• Mertids- eller övertidsarbete och förhöjningsdelen för övertid
• Ersättning för lördags-, söndags-, kvälls- och nattarbete
• Ersättning för beredskapstid
Ledigheterna sparas i arbetstidsbanken i form av timmar och minuter och ledighet ges i timmar eller arbetsdagar (5/vecka) så, att en hel ledig dag är arbetstagarens genomsnittliga veckoar- betstid/5, dvs. för arbetstagare som har normal- eller periodarbetstid är arbetstiden 7 timmar 45 minuter och i kontorsarbete 7 timmar 36 minuter.
4.4 Förtroendemannaavtal Förtroendemannaavtal 2 §
1. Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av avtalstexten, den huvudför- troendeman, vice huvudförtroendeman, förtroendeman och vice förtroendeman som i enlighet
med 2, 3 och 4 stycket i denna paragraf valts av de organiserade arbetstagare som är bundna av kollektivavtalet.
Förtroendemannaavtal 4 §
4. Om skötseln av uppgifterna som förtroendeman/huvudförtroendeman försvåras av det egentliga arbete den person som valts till förtroendeman/huvudförtroendeman utför, ska åt ho- nom ordnas annat arbete med beaktande av förhållandena i företaget och verksamhetsenheten samt förtroendemannens yrkesskicklighet. Ett sådant arrangemang får inte leda till att hans in- komster sänks.
Förtroendemannaavtal 4 §
10. Bestämmelserna i punkt 1–9 ska också tillämpas på en förtroendemanna-/huvudförtroende- mannakandidat som vederbörligen ställts upp och som arbetsgivaren underrättats om skriftli- gen. Kandidatskyddet börjar dock tidigast tre månader innan mandattiden för den förtroende- man eller huvudförtroendeman som ska väljas inleds och upphör för de andras vidkommande, med undantag för den person som blir vald till förtroendeman eller huvudförtroendeman, när valresultatet fastställts av arrangören. Bestämmelserna ska tillämpas även på arbetstagare som fungerat som förtroendeman eller huvudförtroendeman i sex månader efter att förtroende- manna-/huvudförtroendemannauppdraget upphört.
Förtroendemannaavtal 6 §
2. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat överenskommet sätt få följande upp- gifter om företagets arbetstagare:
a) arbetstagarens efter- och förnamn samt arbetsplats
b) datum då nya arbetstagare inleder sina anställningsförhållanden
c) uppgifter om arbetstagare som sägs upp, permitteras och överförs till deltid
c) uppgifter om anlitandet av studerande, praktikanter och hyrd arbetskraft
e) uppgifter om tidsbundna anställningsförhållanden, anställningsförhållandets avtalade längd samt grunden för att avtalet är tidsbundet
f) svårighetsgrupp eller motsvarande, till vilken arbetstagare eller det arbete han utför hör
g) antalet heltids- och deltidsanställda, även arbetstagare som kallas till arbete och annan tillfäl- lig personal
Förtroendemannen har rätt att få ovan nämnda uppgifter två gånger per år och kvartalsvis i fråga om nya arbetstagare.
Punkt 3 i 6 § i förtroendemannaavtalet stryks. En ny punk 3 i 6 § i förtroendemannaavtalet:
3. Förtroendemannen har rätt att skriftligen få alla nödvändiga uppgifter i anslutning till för- handlingar om lokala avtal i god tid innan förhandlingarna inleds samt rätt att få de tilläggsupp- gifter han ber om.
Förtroendemannaavtal 7 §
2. Huvudförtroendemannen beviljas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetsuppgifterna.
Huvudförtroendemannen är helt befriad från sitt arbete om antalet arbetstagare som han repre- senterar är minst 800, om inte arbetsgivaren och huvudförtroendemannen tillsammans kommer överens om något annat.
Huvudförtroendemannens tidsanvändning är minst lika stor som förtroendemannens. Utöver antalet arbetstagare som huvudförtroendemannen företräder ska man dessutom beakta verk- samhetsområdets omfattning och möjligheten att bedriva en verklig förhandlingsverksamhet. Om förtroendemannen även är huvudförtroendeman och/eller arbetarskyddsfullmäktig, ska detta ses som en faktor som ökar befrielsen från arbetet.
4. Befrielse från arbetet ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
4.5 Utbildningsavtal 3 §
B. Ersättningar
1. I A 1 punkten avsedda och av avtalsparterna godkända kurser får delta huvudförtroendemän, förtroendemän, arbetarskyddsfullmäktige, ersättare, medlemmar i arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsombud och även andra av arbetstagarna valda personer som deltar i samarbets- förfarandet eller ett företags förvaltning i egenskap av representanter för personalen avtalspar- terna utan förlust av lön för ordinarie arbetstid. Förtroendemän ersätts dock för inkomstbortfall för högst en månad och de andra för högst två veckor. Förutsättning för ersättning av inkomst- bortfall är vidare, att kursen ansluter sig till deltagarens samarbetsuppdrag i företaget. En utbild- ningsdag räknas som arbetstid motsvarande högst arbetstagarens genomsnittliga dagliga arbets- tid.
4.6 Lokala avtal 2 §
7. Som en förutsättning för lokala avtal rekommenderas att den undertecknade organisation- ens förtroendeman har deltagit i åtminstone grund- och fortsättningskurs för förtroendemän.
4.7 Överlevnadsklausul i kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen Överlevnadsklausul i kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen
De undertecknade organisationerna är ense om att om ett företag har except- ionella ekonomiska svårigheter och kan säga upp arbetstagare med stöd av 7:3 § i arbetsavtalslagen, kan man lokalt avtala om att frångå kollektivavtalet i fråga om de arbetsvillkor som särskilt nämns nedan.
Avtalsparter
Avtalsparterna är arbetsgivaren och den undertecknade organisationens förtro- endeman. Ett avtal med förtroendemannen får tillämpas på alla arbetstagare, ifall man inte avtalar om avgränsningar eller andra villkor i fråga om tillämp- ningsområdet. Det rekommenderas att den undertecknade organisationens för- troendeman getts möjlighet att delta i grund- och fortsättningskurs för förtroen- demän.
Förutsättningar för ett avtal
Man kan lokalt avtala om att tillämpa överlevnadsklausulen om arbetsgivaren har hamnat i ekonomiska svårigheter som inte kunde förutses och som skulle leda till en minskning av arbetskraften. De ekonomiska svårigheterna ska gälla hela företaget. Avtalet kan endast ingås av mycket vägande och exceptionella skäl i situationer där det är nödvändigt för att trygga arbetsgivarens verksam- hetsförutsättningar och arbetsplatserna.
Tillsammans i lokala förhandlingar konstaterar man behovet av åtgärder och deras omfattning, samt hur de tillsammans med övriga åtgärder gör att företaget kan överleva krisen. Att skaffa sig en konkurrensfördel i förhållande till andra företag i branschen får inte ligga till grund för avtalet, och avtalet får inte heller grunda sig enbart på budgetar, såvida det inte redan föreligger en grund.
En arbetstagare som ingått ett avtal kan inte permitteras, överföras till deltid el- ler sägas upp av ekonomiska eller produktionsrelaterade orsaker medan avtalet är i kraft och inte heller inom två månader efter att det löpt ut. Om arbetsgiva- ren handlar i strid med ovan nämnda bestämmelse, hävs avtalet omedelbart och arbetsgivaren ersätter den avtalade inbesparingen för den ifrågavarande arbets- tagaren.
När man avtalar om överlevnadsklausulen kan man också förhandla om kompen- sation för försämrade arbetsvillkor om företagets ekonomiska situation förbätt- ras.
Man kan avtala om att frångå kollektivavtalet i fråga om följande ekonomiska förmåner
1. Avtalet kan gälla semesterpremiens storlek, byte mot ledighet och/eller betal- ningstidpunkten.
2. Ersättning för söndags-, lördags-, natt- och kvällsarbete samt ersättning för beredskap och utryckning kan minskas med högst hälften.
Avtalets form och varaktighet
Avtalet ingås skriftligen. Avtalet kan ingås för högst ett år åt gången.
Avtalet kan sägas upp under pågående avtalsperiod med två månaders uppsäg- ningstid om det sker en betydande förbättring i företagets ekonomiska situation jämfört med den tidpunkt då avtalet ingicks.
Annat
Innan förhandlingar inleds ska förtroendemannen skriftligen ges alla nödvändiga uppgifter och uppgifterna ska kompletteras vid behov under förhandlingens gång.
Förtroendemannen bör hålla de uppgifter konfidentiella, som han enligt ovanstående erhåller för att kunna sköta sina uppgifter.
Förtroendemannen har rätt att anlita experter i förhandlingarna. Samma tyst- nadsplikt gäller experter som förtroendemannen.
Avtalet ska sändas till de undertecknade organisationerna för kännedom. Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.
5. Förtroendemännens befrielse från arbetet
De undertecknade avtalar om att de utreder möjligheten att ändra differentieringen av tabellen gällande förtroendemän så att den bättre motsvarar dagsläget i fråga om företagens storlek och antalet arbetstagare som företräds.
6. Avtalet förfaller
Om arbetsmarknadens centralorganisationer konstaterar att inget konkurrenskraftsavtal nås, förfaller detta kollektivavtal automatiskt utan särskilt meddelande.
Helsingfors den 3 juni 2016
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
RESEREGLEMENTE FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
§ 1 Allmänt
1. För resa på uppdrag av arbetsgivaren betalas till arbetstagaren ersättning för resekost- nader, dagtraktamente, måltidsersättning, ersättning för logi, nattersättning och dag- traktamente för deltagande i kurs.
2. Som resekostnader räknas extra utgifter som arbetstagaren haft på grund av arbets- resa.
§ 2 Ersättningar för arbetsresa
1. Arbetstagarens resa från bostaden till arbetsplatsen och tillbaka, dvs. arbetsresan, be- rättigar inte till ersättningar enligt detta resereglemente annat än i det fall som nämns i 2 stycket i denna paragraf.
2. Om arbetstagarens arbetsplats tillfälligt flyttas så att kostnaderna för hans arbetsresa från den stadigvarande bostaden till den nya arbetsplatsen är avse- värt högre än för resan till den ordinarie arbetsplatsen, ersätts hans rese- kostnader till den del de övers- tiger hans ordinarie resekostnader under en tid om högst sex månader.
§ 3 Reseklass
1. Resekostnaderna ersätts enligt den förmånligaste reseklassen.
2. Arbetsresan ska företas på så kort tid och till så låga sammanlagda kostnader som det med hänsyn till resan och arbetstagarens arbetsuppgifter är möjligt. När man beräknar de totala kostnaderna ska, utom resekostnadsersättningen och dagtraktamentet, även en eventuell inbesparing av arbetstid beroende på fortskaffningsmedel beaktas.
3. För arbetsresa betalas inte ersättning utöver det som skulle betalas om resan skett på i punkt 1 avsett, för arbetsgivaren förmånligast möjliga sätt, om arbetsgivaren och ar- betstagaren inte kommit överens om annat.
§ 4 Egentliga resekostnader
1. Till arbetstagaren betalas ersättning för färdbiljetter samt för de plats- och sovvagnsbil- jetter, fraktavgifter samt övriga härmed jämförbara oundvikliga avgifter som hänför sig till själva resan och vilka arbetstagaren betalt. Som sådana avgifter räknas dock inte andra än nedan uppräknade parkeringsavgifter.
2. Avgift för bilparkering vid flygfält ersätts enligt verifikat, dock för högst tre dagar per arbetsresa.
3. Om arbetstagaren varit tvungen att betala olika avgifter för transport av sådana arbets- redskap eller övriga föremål som han har varit tvungen att medföra, ersätts det betalda beloppet.
§ 5 Resesätt och resklass
1. Ersättning för resekostnaderna betalas enligt följande principer:
Resesätt
Tåg | Platsavgift |
Båt | Platsavgift |
Flyg | Platsavgift |
Tåg buss eller annat fordon | Platsavgift |
Hyrd bil | ▇▇▇▇▇▇ transportavgift, dock högst enligt den officiella taxan |
Hyrd motorbåt | Betald avgift, dock högst enligt vad som kan anses skäligt |
Annat fordon | 10 cent per kilometer eller högre avgift som arbetstagaren betalt och som kan anses skälig. |
§ 6 Kilometerersättning
1. För arbetsresa som företas med arbetstagarens eget fordon eller sådant som han förfo- gar över betalas ersättning för resekostnader enligt följande:
För resa med bil för de 5 000 första kilometrarna 41 cent per kilometer, samt för de föl- jande kilometrarna 37 cent per kilometer. Om skötseln av arbetsuppgifterna förutsätter att en släpvagn är kopplad till bilen, betalas ovan nämnda kilometerersättningar för- höjda med 7 cent. Om arbetstagaren i sin bil varit tvungen att transportera maskiner el- ler apparatur till en vikt som överstiger 80 kilo, eller som är stora till omfånget, betalas kilometerersättningen förhöjd med 3 cent.
2. Om arbetstagaren på arbetsgivarens order eller med hans samtycke transporterar andra personer i sin bil, betalas utöver ovan nämnda ersättning dessutom 3 cent per
kilometer för varje medpassagerare.
§ 7 Resedygn
1. Ett resedygn, som används som grund när dagtraktamentet fastställs är en tidsperiod på högst 24 timmar som börjar då arbetstagaren lämnar sin arbetsplats eller bostad, och som slutar då han återvänder till arbetsplatsen eller till bostaden.
Protokollsanteckning:
Arbetsresan anses inte avslutad om arbetstagaren återvänder till arbetsplatsen endast för att återlämna eller byta ut arbetsredskap, eller för att utföra en kort ar- betsuppgift, förutsatt att han därefter omedelbart fortsätter sin arbetsresa.
2. Dagtraktamente kan betalas då arbetsresan sträcker sig längre än 15 km från arbetsta- garens bostad eller arbetsplats. Avståndet mäts enligt allmänna färdvägar från bosta- den eller arbetsplatsen beroende på var resan börjat och avslutats.
§ 8 Partiellt och fullt dagtraktamente
1. Partiellt dagtraktamente betalas då arbetsresan har varat över sex timmar.
2. Fullt dagtraktamente betalas då arbetsresan har varat över tio timmar.
3. När arbetsresan varat längre än ett resedygn och det sista hela resedygnet överskrids med mera än två timmar, berättigar det nya partiella resedygnet till ett nytt dagtrakta- mente; för detta betalas partiellt dagtraktamente om den överstigande tiden är högst tio timmar, och fullt dagtraktamente om den överstigande tiden är mera än tio timmar.
§ 9 Dagtraktamentets belopp
1. Dagtraktamente betalas:
• som partiellt dagtraktamente, 19 euro, för varje resedygn som berättigar till dag- traktamente när resetiden överstiger de i § 8 punkterna 1 och 3 nämnda minimiti- derna, samt
• som fullt dagtraktamente, 41 euro för varje resedygn som berättigar till dagtrakta- mente när resetiden överstiger de i § 8 punkterna 2 och 3 nämnda minimitiderna.
• Om arbetstagaren under något av resedygnen har fått kostnadsfri mat eller om maten ingått i biljettpriset, betalas endast 50 % av dagtraktamentet för detta dygn.
Protokollsanteckning:
Fullt dagtraktamente sänks om arbetstagaren under ett resedygn har fått två fria
måltider. Partiellt dagtraktamente sänks om arbetstagaren har fått en fri måltid.
§ 10 Måltidsersättning
1. Om arbetsresan inte berättigar till dagtraktamente, men arbetstagaren på egen bekost- nad ätit på annan än sin ordinarie matservering minst tio kilometer från arbetsplatsen eller bostaden, och resan har varat över sex timmar, betalas till honom i måltidsersätt- ning 10,25 euro.
§ 11 Ersättning för logi
1. Ersättning för logi betalas utöver dagtraktamentet enligt hotellräkning eller annat gil- tigt verifikat som bifogas reseräkningen, dock högst till ett fastställt maximibelopp. Om måltidsförmåner ingår i hotellavgiften betalas ersättning endast för den del som gäller rumspriset.
2. För att ersättning för logi skall betalas förutsätts att arbetstagaren varit på övernatt- ningsorten minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och 07.00.
§ 12 Logiersättningens belopp
1. Maximibeloppen för de ovan i § 11 nämnda logiersättningarna är, om inte arbetsgiva- ren och arbetstagaren kommit överens om annat:
• Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 141 euro per dygn
• Övriga kommuner 100 euro per dygn
§ 13 Nattresepeng
1. Nattresepeng betalas för sådant resedygn som berättigar till dag- traktamente, under vilket över 12 timmar använts för arbetsresan och minst fyra timmar av den tiden infal- lit mellan kl. 21.00 och 07.00, utom då ar- betstagaren fått logiersättning eller separat ersättning för sovplats på tåg eller hyttplats i fartyg, eller om han inte heller i övrigt har utgifter för övernattningen på grund av att arbetsgivaren ordnat kostnadsfri logi som kan anses fylla rimliga krav. Nattresepengen är 12 euro per resedygn.
§ 14 Ersättningar för utbildningstid
1. Om arbetstagaren av sin arbetsgivare skickas på kurs eller utbildning för att förkovra yrkeskunskaperna, betalas till honom ersättning för resekostnaderna, dagtraktamente
och logi för kurstiden enligt detta resereglemente.
Protokollsanteckning:
Beträffande tillämpningen av denna paragraf är det ovidkommande om deltagan- det i utbildningen skett på arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ.
2. Dagtraktamentet för deltagande i kurs fastställs enligt följande:
• för kurs som varar 1-21 dagar är kursdagpenningen lika stor som fullt dagtrakta- mente eller partiellt dagtraktamente eller måltidsersättningen
• för dagarna 22-28 betalas en kursdagpenning som är 70 % av fullt eller partiellt dagtraktamente eller måltidsersättningen
• för därpå följande dagar, dock för högst ett års utbildning, betalas en kursdagpen- ning som är 55 % av fullt eller partiellt dagtraktamente eller av måltidsersätt- ningen.
• Om arbetsgivaren för kursdeltagarna ordnat fria måltider och kostnadsfri logi som kan anses fylla rimliga krav, betalas ingen kursdagpenning.
• Om arbetstagaren själv ordnar logi, betalas nattresepeng enligt vad som ovan an- givits.
§ 15 Ersättning av kostnader för arbetsresor utomlands
1. Beträffande ersättning för resekostnader, dagtraktamente och hotellersättning tilläm- pas bestämmelserna i § 1–7 och § 11 punkt 2.
§ 16 Dagtraktamente för utlandsresa
1. Arbetstagaren har rätt till det dagtraktamente som har avtalats för det land eller terri- torium där han befinner sig då hans resedygn löper ut. Om resedygnet löper ut medan han befinner sig ombord på fartyg eller flygplan, bestäms dagtraktamentet enligt dag- traktamentet för det land eller område varifrån fartyget eller flyget senast avgått, eller vid avresa från Finland enligt dagtraktamentet för det land eller område till vilket han först anländer.
2. Om det sista fulla resedygnet överskrids med mer än två timmar, har arbetstagaren rätt att för detta dygn i dagtraktamente få 35 % av dagtraktamentet för det sista hela rese- dygnet utomlands, och om det överskrids med mera än tolv timmar, har arbetstagaren rätt till 65 % av dagtraktamentet för det sista hela utomlands avslutade resedygnet. Om ovan nämnda hela resedygn avslutats i hemlandet bestäms arbetstagarens dagtrakta- mente för därpå följande resedygn enligt ersättningar för hemlandet.
§ 17 Nedsatt dagtraktamente och hotellersättning vid utlandsresa
1. Om arbetstagaren under något resedygn haft tillgång till måltid som ingått i priset för hotellrummet, eller måltid som arbetsgivaren i övrigt separat bekostat, betalas dagtrak- tamentet nedsatt med 50 procent för både lunch och middag och med 25 procent för lunch eller middag.
2. Hotellersättning betalas mot räkning. Ersättningen omfattar grundpriset för rummet, eventuell skatt och fasta serviceavgifter. Hotellräkningen ska företes i samband med reseräkningen.
3. För att hotellersättning ska betalas förutsätts att arbetstagaren varit på orten där hotel- let finns under minst fyra timmar mellan kl. 21.00 och 07.00, och att han kommit över- ens med arbetsgivaren om hotellet.
§ 18 Utlandsdagtraktamentets belopp
1. Utlandsdagtraktamentets belopp per resedygn och för varje land eller territorium fast- ställs enligt maximibeloppen i skattestyrelsens vid respektive tidpunkt gällande beslut om uppskattning av kostnader för arbetets utförande vid förskottsinnehållning.
§ 19 Ersättning för diverse kostnader
1. Som kostnader till följd av arbetsresa ersätts dessutom:
1) flygfältsskatt,
2) för researrangemangen nödvändiga kostnader för telefon och telegram,
3) pass- (1 år) och visumavgifter samt avgifter för nödvändiga vaccinationer,
4) premien för resgodsförsäkring till ett försäkringsbelopp om högst 1 600 euro och en premie om högst 50 euro för resenärförsäkring,
5) övriga med ovan nämnda jämförbara obligatoriska avgifter.
§ 20 Reseförskott
1. Resande har rätt att lyfta förskott för en arbetsresa.
§ 21 Reseräkning
1. Reseräkning ska uppgöras enligt arbetsgivarens anvisningar. Till reseräkningen ska fo- gas behövliga verifikat.
2. Reseräkningen ska företes utan dröjsmål efter avslutad arbetsresa.
3. Resekostnadsersättningarna betalas utan onödigt dröjsmål.
§ 22 Sammanjämkning
1. Har företaget ett eget resereglemente, kan det tillämpas om det ger arbetstagaren minst samma förmåner som detta resereglemente.
§ 23 Giltighetstid
1. Detta resereglemente gäller som en del av kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen från och med 1.2.2017.
2. När skattestyrelsen ger ett nytt beslut om uppskattning av kostnaderna för arbetets ut- förande vid förskottsinnehållning, avtalar parterna om motsvarande ändringar i detta resereglemente i fråga om kilometerersättning, dagtraktamente, måltidsersättning och logiersättning, och ändringarna träder då i kraft från samma tidpunkt.
Helsingfors den 3 juni 2016
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
AVTAL OM UTVECKLANDE AV PENSIONSSYSTEMEN INOM HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
1. Ur det kollektivavtal för hälsovårdsbranschen som löpte ut 31.10.1994 samt ur sammanlänk- ningsprotokollet och separatprotokollen angående de personer som tidigare omfattades av funktionärskollektivavtalet slopas bestämmelserna om att minimilönen kan sänkas med fyra procent eller en löneklass om arbetstagaren omfattas av tilläggspensionssystemet som i hu- vuddrag motsvarar systemen inom kommun- och statssektorn.
I stället införs följande bestämmelse:
”Om arbetstagaren omfattades av bestämmelserna om tilläggspensionsförmåner i det kollek- tivavtal om gällde till 31.10.1994 eller i de till avtalet bifogade sammanlänknings- protokollet och separatprotokollen, kan arbetstagaren välja om han vill avstå från förmånen eller ha den kvar under följande förutsättningar:
I enlighet med stadgandena i 11 § i lagen om arbetspensioner betalar arbetstagaren högst hälf- ten av den summa med vilken motsvarande pensions- försäkringspremie enligt lagens minimi- villkor stiger när arbetsgivaren bekostar en bättre frivillig tilläggspension än vad minimivillkoren för APL förutsätter. Som tilläggsförmån betraktas inte pensionsskydd som ordnats avvikande från stadgandena i 1 § i lagen om arbetspensioner beträffande APL:s minimivillkor. Arbetstaga- rens andel av avgiften, som räknas ut på premien av hans egen tilläggspension, kan dock inte
vara större än två och en halv procent av den lön som är grund för pensionsavgiften.”
Protokollsanteckning 1:
Den valmöjlighet och andel av avgiften som nämns ovan har arbetstagaren inte i fråga om det tilläggspensionssystem som statskontoret handhar och som bekostas med medel ur statsbudgeten.
Protokollsanteckning 2:
Arbetstagarens valmöjlighet och andel av avgiften gäller inte heller andra tilläggspens- ioner som statskontoret handhar. Kollektivavtalsparterna försöker medverka till att änd- ringarna ovan inom lagens ram kan genomföras också i fråga om pensionssystem i dessa inrättningar.
2. Arbetsgivaren och försäkringsbolaget sköter om att arbetstagaren får tillräckligt med informat- ion då han skall avgöra om han vill stanna inom tilläggspensionssystemet eller inte.
3. Ändringarna i detta avtal kan införas från början av den månad, då det är tekniskt möjligt i för- säkringsbolaget.
4. Med dessa bestämmelser försämras inte gällande tilläggspensionssystem.
5. Kollektivavtalsparterna tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att under avtalsperioden följa upp hur avtalet verkställs. Arbetsgruppen skall, om så inte annars sker, dessutom reda ut möj- ligheterna att förenhetliga arbetstagarnas avgifter för tilläggspensionen i olika försäkringssy- stem med undantag för det system som nämns i protokollsanteckning 1 i 1 stycket.
6. Avtalet har samma kraft och bindande verkan som det idag undertecknade kollektivavtalet för hälsovårdbranschen.
ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN rf
UTBILDNINGSAVTAL
§ 1 Facklig fortbildning, kompletterande utbildning och omskolning
1. Då arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesutbildning eller skickar honom på med hans yrke förknippad utbildning, ersätts de av utbildningen föranledda kostnaderna och inkomstbort- fallet för ordinarie arbetstid. Om utbildningen sker utom arbetstid ersätts därav föranledda direkta kostnader. Innan arbetstagaren anmäler sig till en kurs konstateras om det är fråga om i denna paragraf nämnd utbildning.
2. Från arbetsgivarens och arbetstagarens synpunkt är det viktigt att yrkesskickligheten bibe- hålls och utvecklas i enlighet med de föränderliga krav arbetslivet ställer. Genom flexibla helhetslösningar borde var och en ges möjlighet att upprätthålla sin kunskap och utveckla sig i sitt yrke.
3. Arbetsgivaren bär ansvaret för att det arrangeras möjlighet till god förkovran av yrkeskun- skapen när arbetsuppgifterna ändras samt till utveckling med hjälp av en planmässig perso- nalutbildning. Parterna är ense om att en dylik utbildning skall planeras genom lokalt sam- arbete enligt det förfarande samarbetslagen föreskriver. Arbetstagarna har också person- ligt ansvar för att upprätthålla yrkesskickligheten. Parterna konstaterar som rekommendat- ion att i enlighet med statsrådets principbeslut i genomsnitt minst tre dagar används för utbildning av personalen i branschen med beaktande av bland annat personalens arbets- uppgifter och utbildning samt den aktuella utvecklingsfasen för funktionerna på arbetsplat- sen i fråga. Med hänsyn till kravet på lika behandling av alla anställda ska arbetsgivaren också ge visstidsanställda som varit anställda en längre tid möjlighet att delta i fortbildning.
§ 2 Gemensam utbildning
1. Med gemensam utbildning avses utbildning gemensam för arbetsplatsens parter angående samarbete och dess målområden.
2. I samarbetsavtalet förutsatt utbildning arrangeras av
• arbetsmarknadens centralorganisationer eller deras medlemsförbund gemensamt,
• i samarbetsavtalet förutsatta samarbetsorgan för centralförbund eller deras med- lemsförbund såsom Arbetarskydds- centralen eller dess branschkommittéer.
• arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt på arbetsplatsen eller annat ställe.
3. Gemensam utbildning ges i allmänhet på de enskilda arbetsplatserna, ifall arbetsplatsens storlek medger det. Detta är ett ändamålsenligt sätt, eftersom de lokala förhållandena då beaktas bäst.
4. Grundkurser i arbetarskyddssamarbete och med beaktande av arbetarskyddssamarbetet nödvändiga specialkurser är här avsedd gemensam utbildning. I grundkurserna kan enligt detta avtal delta medlemmar i arbetarskyddskommissionen, arbetarskyddsfullmäktig, vice fullmäktig och arbetarskyddsombud samt i specialkurserna arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsombud, som till uppgift har något specialområde.
5. Avtal om deltagande i gemensam utbildning ingås lokalt med beaktande av utbildningens karaktär i ifrågavarande samarbetsorgan eller om sådant saknas, mellan arbetsgivaren och förtroendemannen.
6. Ersättning till den medlem i samarbetsorgan som deltar i utbildningen och till i avtalen för- utsatt företrädare för arbetstagare betalas enligt bestämmelserna i § 1.
7. Bestämmelserna om gemensam utbildning tillämpas också på utbildning som gäller medin- flytandesystem. Arbetsgivaren och den berörda personen kan också avtala om deltagande i utbildning.
§ 3 Fackföreningsutbildning
A. Anställningens fortbestånd och anmälningstider
1. Arbetstagare ges möjlighet att delta i en högst en månad lång kurs som anvisats av Hälso- vårdsbranschens Förhandlingsorganisation eller dess medlemsorganisationer, utan att an- ställningen avbryts, ifall deltagandet i kursen kan ske utan att företaget förorsakas känn- bara olägenheter. I nekande fall meddelas förtroendemannen minst tio dagar innan kursen börjar varför beviljande av ledighet skulle föranleda kännbar olägenhet.
2. Anmälan om avsikt att delta i en kurs ska göras så tidigt som möjligt. Om kursen varar högst en vecka, ska anmälan göras minst tre veckor innan kursen börjar, och om det är fråga om längre kurser, ska anmälan göras minst sex veckor innan kursen börjar.
3. Målet är att fackföreningsrörelsens arbetarskyddsutbildning riktar in sig speciellt på arbe- tarskyddsfullmäktige.
4. Ifall arbetstagaren i ovan nämnda ordning deltagit i av Aktivii-Instituutti arrangerad s.k. tre månaders kurs, avbryts inte hans anställning.
B. Ersättningar
1. I A 1 punkten avsedda och av avtalsparterna godkända kurser får delta huvudförtroende- män, förtroendemän, arbetarskyddsfullmäktige, ersättare, medlemmar i arbetarskydds- kommissionen, arbetarskyddsombud och även andra av arbetstagarna valda personer som deltar i samarbetsförfarandet eller ett företags förvaltning i egenskap av representanter för personalen avtalsparterna utan förlust av lön för ordinarie arbetstid. Förtroendemän
ersätts dock för inkomstbortfall för högst en månad och de andra för högst två veckor. För- utsättning för ersättning av inkomstbortfall är vidare, att kursen ansluter sig till deltaga- rens samarbetsuppdrag i företaget. En utbildningsdag räknas som arbetstid motsvarande högst arbetstagarens genomsnittliga dagliga arbetstid.
2. Avtalades att ordföranden för en fackavdelning eller motsvarande lokalförening har rätt att delta i fackföreningsutbildning på samma villkor som förtroendemannen, förutsatt att de arbetar i ett företag som har minst 30 arbetstagare i branschen i fråga, och att berörda fackavdelning eller motsvarande har minst 30 medlemmar.
3. En vice förtroendeman har samma rättigheter som förtroendemannen att delta i förtroen- demannakurser utan inkomstbortfall förutsatt att detta kan ske utan olägenhet för företa- gets verksamhet, dock inte samtidigt som förtroendemannen.
4. Förtroendemännen och ovan avsedd ordförande ersätts för inkomstbortfall för en månad då de deltar i av Aktiivi-Instituutti arrangerade tre månaders kurser, förutsatt att de, när kursen är slut, återvänder till sin arbetsplats.
C. Fackföreningsutbildningens omfattning
1. För verkställande av i avtalet avsedd fackföreningsutbildning finns en utbildningsarbets- grupp, till vilken vardera parten utnämner två representanter.
2. Utbildningsarbetsgruppen godkänner antalet ovan i punkt 2 avsedda, till ersättning berätti- gade kurser för ett kalenderår i sänder. Kurser kan vid behov godkännas även under kalen- deråret.
3. Utbildningsarbetsgruppen har rätt att följa med undervisningen på en kurs den godkänt.
4. Förbunden informerar om de kurser utbildningsarbetsgruppen godkänt för följande år om möjligt senast två månader innan den första kursen börjar.
§ 4 Sociala förmåner
1. Deltagande i fackföreningsutbildning nämnd i § 3 minskar inte semester-, pensions- eller andra därmed jämförbara förmåner.
5 § Giltighetstid
1. Avtalet gäller som en del av kollektivavtalet för hälsovårdsbranschen.
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
FÖRTROENDEMANNAAVTAL
Inledning
1. Förtroendemannasystemet är en del av kollektivavtalssystemet, och avsikten är att främja verkställandet och tillämpningen av de avtal parterna slutit. Avtalet är till för att meningsskiljaktigheterna, beroende på tolkningen och tillämpningen av de avtal som arbetsgivaren och arbetstagaren slutit, ändamålsenligt och snabbt skall avgöras. Viktigt är även att arbetstagarna och arbetsgivarna behandlar frågor som hänför sig till anställ- ningsförhållandena samt att arbetsfreden upprätthålls och främjas på det sätt kollek- tivavtalssystemet förutsätter.
2. Ett ändamålsenligt ordnat och skött lokalt förhandlingsförfarande minskar friktionsfak- torerna mellan företaget och arbetstagarna samt arbetstagarna emellan och kan sålunda avsevärt bidra till att företagets mål nås och att arbetstagarnas säkerhet och trivsel ökar. Lokalt förhandlingsförfarande kan bli en nyttig, ömsesidigt fungerande in- formationskanal i personalfrågor och sålunda verka som en del av företagets informat- ions- och medinflytandesystem.
3. För att nå ovan nämnda mål har undertecknade organisationer kommit överens om föl- jande förtroendemannaavtal:
§ 1 Avtalets omfattning och bindande verkan
1. Detta förtroendemannaavtal binder de arbetsgivare och arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet.
§ 2 Förtroendeman
1. Med förtroendeman avses i detta avtal, om inte annat framgår av avtalstexten, den hu- vudförtroendeman, vice huvudförtroendeman, förtroendeman och vice förtroendeman som i enlighet med 2, 3 och 4 stycket i denna paragraf valts av de organiserade arbets- tagare som är bundna av kollektivavtalet.
2. Med huvudförtroendeman avses en förtroendeman för ett enskilt företag i kollektivav- talsbranschen och som har flera förtroendemän per verksamhetsenhet.
3. Av företaget anställda, under samma kollektivavtal lydande organiserade arbetstagare i det förbund eller den förening som är part i kollektivavtalet väljer förtroendeman för företaget.
4. I ett stort eller regionalt decentraliserat företag kan i detta avtal avsedda förtroende- män väljas för dess självständiga regionala eller operativa enheter. För varje företag
kommer man överens om förtroendemännens antal och verksamhetsområde med be- aktande av arbetstagarnas antal, företagets omfattning, antalet kontor och avstånden mellan dem, arbetsplatsens natur och den egentliga förtroendemannens möjligheter att träffa arbetstagarna. Därutöver beaktas företagets samarbetssystem. Företagen kommer överens om antalet förtroendemän och deras verksamhetsområde.
5. Om man på företagets olika arbetsställen valt flera förtroendemän, kan man inom före- taget komma överens om att någon förtroendeman företräder arbetstagarna när lo- kala förhandlingar med arbetsgivaren förs i de fall frågan gäller alla de olika arbetsstäl- lena i företaget. I sådana fall meddelas arbetsgivaren vilken förtroendeman som sköter sådana uppgifter.
6. Om förbunden inte avtalar om annat, kan man för den i 1 stycket nämnda huvudförtro- endemannen och de i 2, 3 och 4 stycket nämnda förtroendemännen välja en vice för- troendeman, som när förtroendemannen är förhindrad i stället för honom sköter upp- gifterna och som under denna tid har samman rättigheter och skyldigheter som förtro- endemannen.
7. Ovan i 4 stycket nämnda parter kan, när det med tanke på det lokala förhandlingsförfa- randet och förtroendemannasystemet är ändamålsenligt, branschvis avtala om val av förtroendemän för företagets avdelningar (för- troendeman för den enskilda avdel- ningen). Då ska man i avtalet fastställa valet av förtroendeman, den rättsliga ställ- ningen, verksamhetsfriheten, uppgifterna, ersättning för inkomstbortfall och resekost- nader samt avtalsvillkoren för förhandlingsordningen, om de avviker från detta avtal.
8. I detta avtal avsedd förtroendeman bör vara anställd i företaget eller på arbetsstället i fråga, och arbeta inom tillämpningsområdet för vederbörande kollektivavtal och vara medlem i den arbetstagarorganisation som är bunden av detta kollektivavtal samt vara förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen.
9. När verksamheten i företaget eller i dess verksamhetsenhet väsentligt minskar eller ökar, eller när rörelsen överlåts, fusioneras eller bolagiseras eller annan därmed jäm- förbar organisationsändring företas, ska förtroendemannaorganisationen ändras i en- lighet med principerna i detta avtal så att den motsvarar företagets eller dess verksam- hetsenhets förändrade storlek och struktur.
10.Förtroendemannen har rätt att på begäran av arbetsgivaren få skriftlig uppgift om vem som företräder arbetsgivaren i fråga om den personalgrupp han företräder.
§ 3 Val av förtroendeman
1. Valet av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla organiserade arbetsta- gare ska beredas tillfälle att delta i valet. Anordnandet och förrättandet av valet får dock inte verka störande på arbetet. Överenskommelse om platsen och tiden för valet
ska träffas med arbetsgivaren minst 14 dygn innan valet förrättas. Förtroendemannen, eller då han är förhindrad, vice förtroendemannen, om sådan finns, sköter närmast om valförrättningen. Den tid som åtgår till valförrättningen räknas som tid använd för för- troendemannauppgifter.
2. Angående den valda förtroendemannen och hans eventuella vice för- troendeman samt om hans avgång eller avskedande bör förtroendemannen skriftligt meddela ar- betsgivaren enligt de befogenheter organisationen ger.
3. Man ska dessutom meddela när den vice förtroendeman som valts för huvudförtroen- demannen verkar som huvudförtroendemannens vikarie.
§ 4 Förtroendemannens anställningsförhållande
1. För framgångsrik skötsel av förtroendemannens uppgifter har som villkor i detta avtal avtalats om de frågor som hänför sig till förtroendemannens anställningsförhållande och som avviker från de övriga arbetstagarnas anställningsvillkor. I övrigt är förtroen- demannen i sitt arbetsförhållande i samma ställning som de andra arbetstagarna. För- troendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens ordningsbestämmelser.
2. Förtroendemannens möjligheter att utveckla sig och avancera i sitt yrke får inte för- sämras på grund av förtroendemannauppgiften.
3. Arbetstagare som fungerar som förtroendeman får, då han handhar detta uppdrag el- ler med anledning därav, inte förflyttas till sämre avlönat arbete än det som han hade då han blev vald till förtroendeman. Han får inte heller förflyttas till mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete motsvarande hans yrkesskicklighet. Han får inte heller avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppgiften.
4. Om skötseln av uppgifterna som förtroendeman/huvudförtroendeman försvåras av det egentliga arbete den person som valts till förtroendeman/huvudförtroendeman utför, ska åt honom ordnas annat arbete med beaktande av förhållandena i företaget och verksamhetsenheten samt förtroendemannens yrkesskicklighet. Ett sådant arrange- mang får inte leda till att hans inkomster sänks.
5. Förtjänstutvecklingen för en huvudförtroendeman som är helt befriad från sitt arbete, ska motsvara förtjänstutvecklingen i företaget.
6. Om företagets personal minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produkt- ionsorsaker, ska man iaktta en sådan ordning att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd. Om man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsva- rar ▇▇▇▇ ▇▇▇▇ eller kompetens, kan man avvika från denna bestämmelse. Om förtroen- demannen anser, att han sagts upp eller permitterats i strid med bestämmelserna ovan, har han rätt att kräva att organisationerna reder ut frågan.
7. I övrigt sägs en förtroendemans arbetsavtal inte upp utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av arbetstagarna enligt 10 § 1 mom., kapitel 7 i arbetsav- talslagen. Samtycket reds ut av den arbetstagarorganisation som är part i kollektivavta- let.
8. Förtroendemans arbetsavtal får hävas på grund av brott mot ordningsbestämmelserna endast om förtroendemannen i fråga upprepade gånger och väsentligt samt trots var- ning försummat uppfylla sina arbetsskyldigheter. Förtroendemannens anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens med stöd av de hävningsgrunder som finns i ar- betsavtalslagens 1 §, kapitel 8 utan iakttagande av den uppsägningstid som gäller för hävning av anställning.
9. När grunderna för hävning av förtroendemans anställning bedöms, får han inte försät- tas i sämre ställning än de övriga arbetstagarna.
10.Bestämmelserna i punkt 1–9 ska också tillämpas på en förtroendemanna-/huvudförtro- endemannakandidat som vederbörligen ställts upp och som arbetsgivaren underrättats om skriftligen. Kandidatskyddet börjar dock tidigast tre månader innan mandattiden för den förtroendeman eller huvudförtroendeman som ska väljas inleds och upphör för de andras vidkommande, med undantag för den person som blir vald till förtroende- man eller huvudförtroendeman, när valresultatet fastställts av arrangören. Bestämmel- serna ska tillämpas även på arbetstagare som fungerat som förtroendeman eller huvud- förtroendeman i sex månader efter att förtroendemanna-/huvudförtroendemannaupp- draget upphört.
11.Förtroendeman meddelas om anställningens upphörande minst en månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden börjar. I det meddelande om anställningens upphörande som ges förtroendemannen, antecknas orsaken till uppsägningen. Arbets- givaren meddelar även arbetstagarförbundet om det meddelande som getts förtroen- demannen.
▇▇.▇▇ förtroendemannens arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren i skadestånd till förtroendemannen betala minst 10 månaders och högst 30 månaders lön. Skadeståndet skall bestämmas enligt samma grunder som stadgats i arbetsavtals- lagens 2 §, kapitel 12. Som en faktor som höjer skadeståndet ska man beakta, att rät- tigheterna i detta avtal har kränkts.
13.Påtryckningar får inte utövas på arbetstagare som fungerar som för- troendeman, och han får inte heller avskedas. Om arbetsavtalet för den i avtalet avsedda förtroende- mannen eller arbetarskyddsfullmäktigen hävs och denna person bestrider hävningen, betalar arbetsgivaren till förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen ett belopp som motsvarar en månadslön, om talan i saken väcks inom fyra veckor efter det arbets- avtalet hävdes.
14.Bestämmelserna i punkterna 1-5, 7-9 och 11-12 gäller även arbetarskyddsfullmäktig.
Bestämmelser om arbetarskyddsfullmäktig finns dessutom i 3 § i 5 kapitlet i samarbets- lagen.
§ 5 Förtroendemannens uppgifter
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att fungera som företrädare för de organi- serade arbetstagare som är bundna av vederbörande kollektivavtal i frågor som gäller tillämpningen av kollektivavtalet.
2. Förtroendemannen representerar ovan nämnda arbetstagare i frågor som gäller till- lämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor som ansluter sig till relat- ionerna mellan arbetsgivare och arbetstagare och företagets utveckling.
3. Förtroendemannens uppgift är även att upprätthålla och utveckla för- handlings- och samarbetsverksamheten mellan företaget och personalen.
§ 6 Förtroendemannens rätt att få information
1. Om oklarheter eller meningsskiljaktigheter uppstår om arbetstagarnas lön eller andra frågor med anledning av anställningen, ska förtroendemannen få alla uppgifter som kan inverka på det fall som orsakat meningsskiljaktigheterna.
2. Förtroendemannen har rätt att skriftligt eller på annat överenskommet sätt få följande uppgifter om företagets arbetstagare:
a) arbetstagarens efter- och förnamn samt arbetsplats
b) datum då nya arbetstagare inleder sina anställningsförhållanden
c) uppgifter om arbetstagare som sägs upp, permitteras och överförs till deltid
c) uppgifter om anlitandet av studerande, praktikanter och hyrd arbetskraft
e) uppgifter om tidsbundna anställningsförhållanden, anställningsförhållandets avtalade längd samt grunden för att avtalet är tidsbundet
f) svårighetsgrupp eller motsvarande, till vilken arbetstagare eller det arbete han utför hör
g) antalet heltids- och deltidsanställda, även arbetstagare som kallas till arbete och annan tillfällig per- sonal
Förtroendemannen har rätt att få ovan nämnda uppgifter två gånger per år och kvartalsvis i fråga om nya arbetstagare.
3. Förtroendemannen har rätt att skriftligen få alla nödvändiga uppgifter i anslutning till
förhandlingar om lokala avtal i god tid innan förhandlingarna inleds samt rätt att få de tilläggsuppgifter han ber om.
4. På förtroendemannens begäran ges en utredning över vilka uppgifter som insamlas vid anställning av personal.
5. Till en ny förtroendeman lämnas på dennes begäran en utredning av lönesystemet på arbetsplatsen.
6. Om företaget med stöd av 2 § ovan har flera förtroendemän, avtalar förbunden sinse- mellan om de principer enligt vilka uppgifterna delas mellan de olika förtroendemän- nen.
7. Förtroendemannen har samma rätt som i lagstiftningen avsedd förtroendeman att ta del av den förteckning som uppgörs över nöd- och söndagsarbete, övertidsarbete och den förhöjda lön som betalas för sådant arbete.
8. Förtroendemannen bör hålla de uppgifter konfidentiella, som han enligt ovanstående erhåller för att kunna sköta sina uppgifter.
§ 7 Befrielse från arbete
1. Förtroendemannen beviljas tillräcklig befrielse från arbetet för skötseln av förtroende- mannauppgifterna. Vid bedömning av befrielsen beaktas antalet arbetstagare förtroen- demannen företräder, företagets samarbetssystem, samarbetets omfattning samt de förändringar företagsverksamheten förorsakar personalens ställning. Om inte skäl till andra bedömningar föreligger, beviljas förtroendemannen befrielse beroende på anta- let arbetstagare han företräder enligt följande:
Antal arbetstagare | Befrielse, timmar/3 veckor |
5–29 | 3–6 |
30–49 | 7–9 |
50–99 | 10–11 |
100–199 | 12–13 |
200–299 | 14–15 |
300 eller flera | 16–17 |
2. Huvudförtroendemannen beviljas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetsuppgifterna.
Huvudförtroendemannen är helt befriad från sitt arbete om antalet arbetstagare som han representerar är minst 800, om inte arbetsgivaren och huvudförtroendemannen tillsammans kommer överens om något annat.
Huvudförtroendemannens tidsanvändning är minst lika stor som förtroendemannens. Utöver antalet arbetstagare som huvudförtroendemannen företräder ska man dessu- tom beakta verksamhetsområdets omfattning och möjligheten att bedriva en verklig förhandlingsverksamhet. Om förtroendemannen även är huvudförtroendeman och/el- ler arbetarskyddsfullmäktig, ska detta ses som en faktor som ökar befrielsen från arbe- tet.
3. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om när ovan nämnda befrielse från arbetet ges. Härvid skall man beakta företagets funktionella förutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna sköts på ett ändamålsenligt sätt.
4. Befrielse från arbetet ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
§ 8 Ersättning av inkomstbortfall
1. Arbetsgivaren ersätter den inkomst, som förtroendemannen förlorar under arbetstiden antingen under lokala förhandlingar med arbetsgivarens företrädare eller när han fun- gerar i andra uppgifter som han kommit överens om med arbetsgivaren.
2. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för förtroendemannaupp- gifter utförda utom arbetstid på basis av antalet arbetstagare på arbetsplatsen som omfattas av kollektivavtalet (fr.o.m. 1.1.2016), enligt följande:
Företrädda arbetstagare | euro/mån |
5–50 | 56,50 |
51–100 | 61,50 |
101–150 | 71,50 |
151–200 | 81,50 |
201–299 | 106,50 |
300 eller flera | 121,50 |
3. Till huvudförtroendemannen betalas på motsvarande sätt på basis av antalet arbetsta- gare som inom hans verksamhetsområde lyder under kollektivavtalet enligt följande:
Företrädda arbetstagare | euro/mån |
5–100 | 71 |
101–150 | 86 |
151–200 | 96 |
201–299 | 116 |
300 eller flera | 126 |
Protokollsanteckning:
Förtroendemannaersättning betalas även i de fall, när förtroendemannen i prakti- ken inte har förtroendemannauppgifter utom arbetstid.
4. Ersättning betalas inte till vice förtroendeman. När vice förtroendeman sköter förtro- endemans uppgifter under minst en månad, betalas ersättning dock till honom i stället för till förtroendemannen.
5. Om förtroendemannen utför uppgifter som han kommit överens om med arbetsgiva- ren utom den ordinarie arbetstiden, betalas för på detta sätt förlorad tid ersättning för övertidsarbete eller så kommer man förbundsvis eller mellan arbetsgivaren och förtro- endemannen överens om annan tilläggsersättning.
6. Om förtroendemannen blir tvungen att resa för att sköta de uppgifter han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas ersättning för resekostnader i enlighet med det system som tillämpas i företaget.
7. Till en arbetarskyddsfullmäktig betalas för skötseln av arbetarskyddsuppgifterna ersätt- ning med stöd av det ordinarie antalet arbetstagare på arbetsplatsen enligt följande:
Företrädda arbetstagare | euro/mån |
30–100 | 41 |
101–200 | 51 |
201–299 | 66 |
300 eller flera | 81 |
§ 9 Förvarings- och arbetsutrymmen
1. Förtroendemannen har rätt att få förvaringsplats för de handlingar och kontors- material han behöver för sina uppgifter. Förtroendemän för enskilda företag och reg- ionala verksamhetsenheter har rätt att vid behov utan ersättning använda sådant ändamålsenligt arbetsutrymme som kan anvisas honom, ifall arbetsgivaren förfogar över sådant utrymme, när han ska sköta de förtroendemannauppgifter han kommit överens om med arbetsgivaren. Förtroendemannen har rätt att använda det kontors- material som finns i nämnda arbetsutrymme för att sköta förtroendemanna- uppgif- terna (bl.a. ADB-utrustning och programvara som allmänt används i företaget samt In- ternetförbindelse och e-post).
§ 10 Förtroendemannautbildning
1. Om förtroendemans deltagande i utbildning har avtalats i ett separat utbildningsavtal.
2. Sedan huvudförtroendemannens förtroendemannauppgifter upphört skall han och ar- betsgivaren gemensamt reda ut om arbetstagarens yrkesskicklighet för samma eller motsvarande arbetsuppgifter förutsätter yrkesutbildning. Arbetsgivaren ordnar den ut- bildning utredningen förutsätter. När innehållet i utbildningen avgörs, fästs uppmärk- samhet på hur omfattande arbetsbefrielsen var, hur länge personen fungerade som förtroendeman och de förändringar som skett i arbetsmetoderna under denna tid.
§ 11 Förhandlingsordning
1. I frågor som gäller arbetets utförande och tekniska arrangemang bör arbetstagaren omedelbart vända sig till arbetsledningen.
2. Meningsskiljaktigheter om lönen och andra arbetsvillkor bör utredas lokalt mellan ar- betsgivaren eller hans företrädare och förtroendemannen eller arbetstagaren själv.
3. Lokala förhandlingar ska inledas och föras utan oskäligt dröjsmål.
4. Om inte samförstånd nås i lokala förhandlingar, ska om möjligt en promemoria göras upp över meningsskiljaktigheterna och parternas ståndpunkt jämte motiveringar, om endera parten begär det. Promemorian görs upp och undertecknas i två exemplar, ett för vardera parten.
5. Om man inte i lokala förhandlingar i företaget uppnår enighet i den uppkomna me- ningsskiljaktigheten, iakttas den förhandlingsordning som fastställts i kollektivavtalet.
6. Om meningsskiljaktigheten gäller anställningens upphörande för i detta avtal avsedd förtroendeman, skall lokala förhandlingar och förhandlingar mellan förbunden dessu- tom inledas och föras utan dröjsmål sedan grunden för upphörandet har bestridits.
§ 12 Giltighetstid
1. Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
Bilaga 1
LÖNETABELLER
Lönetabell från 1.1.2016
Helsingforsreg- ionen | DKL I | |
SG 1 | 1762,08 | 1726,11 |
SG 2 | 1880,02 | 1867,10 |
SG 3 | 2047,70 | 1996,14 |
SG 4 | 2370,86 | 2292,44 |
SG 5 | 2552,26 | 2474,77 |
SG 5b | 2954,86 | 2851,26 |
Bilaga 2 TILLÄMPNINGSANVISNING FÖR LÖNESYSTEMET INOM HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
I denna tillämpningsanvisning ges arbetsplatsparterna som komplettering till kollektivavtalstex- ten tillämningsanvisningar om införandet, tillämpningen och upprätthållandet av lönesystemet inom hälsovårdsbranschen.
Tillämpningsprinciperna i fråga om de särskilda faktorerna i den uppgiftsrelaterade lönedelen genomgås med personalen och förtroendemannen.
Grunderna för betalning av individuell lönedel klargörs för personalen och förtroendemannen.
Undertecknarorganisationerna anser det vara viktigt, att förhandlingsparterna tillsammans överväger kriterierna för de särskilda faktorerna i den uppgiftsrelaterade lönen och för den in- dividuella lönedelen.
Lön utifrån arbetets svårighetsgrad
Lönen enligt lönesystemet utgående från arbetets svårighetsgrad består av lönen enligt svårig- hetsklassificeringen och uppgiftsrelaterade särskilda faktorer som inverkar på arbetets svårig- hetsgrad.
Svårighetsklassificeringen och de viktigaste uppgiftsrelaterade särskilda faktorerna anges i kol- lektivavtalet. Lokalt ska fastställas vilka särskilda faktorer som ingår i arbetena på arbetsplatsen i fråga och hur de särskilda faktorerna påverkar lönen. Arbetets svårighetsgrad bedöms med hjälp av en skriftlig arbetsbeskrivningsblankett.
SVÅRIGHETSKLASSIFICERING OCH TILLÄMPNING AV DENNA
Vid fastställandet av en lönegrupp bedöms arbetsuppgiften, inte arbetstagaren i fråga. Genom bedömningen väljs den lönegrupp som helhetsmässigt bäst svarar mot innehållet i arbetet och den kompetens och de övriga färdigheter som krävs i detta.
Inplaceringen i lönegrupper sker med stöd av tre olika helheter med svårighetsfaktorer: 1) kom- petens och överväganden, 2) arbetets verkningar och ansvar samt 3) interaktivitet i arbetet.
1. I fråga om kompetensen och övervägandena bedöms den kompetens som en arbets- uppgift förutsätter, hur självständigt arbetet är och hur krävande övervägningssituat- ioner arbetet innehåller.
Ett arbete är desto mer krävande ju djupare, mer omfattande och mer mångsidig utbild- ning och/eller genom arbetserfarenhet förvärvad kompetens som utförandet av arbetet
förutsätter. Med utbildning avses såväl yrkesutbildning som fortbildning och komplette- rande utbildning. I fråga om övervägandena är ett arbete på motsvarande sätt desto mer krävande ju mer självständiga val med avseende på förfaringssätten och ju mindre direkta anvisningar arbetet kräver.
2. I fråga om arbetets verkningar och ansvar bedöms ansvaret i arbetet samt omfatt- ningen och beständigheten hos arbetets verkningar.
Ett arbete är desto mer krävande ju mer omfattande arbetet inverkar på organisation- ens externa och/eller interna verksamhetsförutsättningar och på kunder eller intres- sentgrupper. På motsvarande sätt är ett arbete desto mer krävande ju mer omfattande och bestående beslut och avgöranden som arbetsuppgiften innefattar och ju svårare det är att ändra eller återkalla verkningarna, följderna och resultaten av arbetet.
3. I fråga om interaktiviteten bedöms både interaktivitetens omfattning och dess djup. Ett arbete är desto med krävande ju mer interaktivitet och samarbete på arbetsplatsen in- ternt eller med parter utanför organisationen arbetet innehåller. På motsvarande sätt är ett arbete desto mer krävande ju mer initiativkraft och aktivitet interaktiviteten för- utsätter och ju mer utmanande eller målinriktad interaktiviteten är.
Ett arbete bedöms separat för varje helhet med svårighetsfaktorer. Därefter görs en helhetsbe- dömning av vilken lönegrupp (1–5) som bäst motsvarar arbetet. Ett arbete kan således som hel- het höra till en viss lönegrupp, även om innehållet i arbetet avviker från enskilda delfaktorer i den aktuella lönegruppen. I slutet av lönegrupperna har som stöd för bedömningen beskrivits arbetsuppgifter som typiskt hör till respektive grupp.
Uppgiftsrelaterad lön
Miniminivån för den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utifrån tabellönerna för lönegrupperna. Avsikten med det nya lönesystemet är att styra arbetsplatserna så att de i de uppgiftsrelate- rade lönerna beaktar också eventuella särskilda faktorer som hänför sig till arbetstagarnas en- skilda arbetsuppgifter och som avviker från de sedvanliga uppgiftsinnehållen i en lönegrupp. I kollektivavtalet uppräknas de särskilda faktorer vilka man åtminstone ska utreda huruvida såd- ana finns bland arbetsuppgifterna på en arbetsplats. Lokalt kan också andra särskilda faktorer tillämpas.
På arbetsplatsen ska först fastställas vilka särskilda faktorer som ingår i arbetsuppgifterna för arbetstagarna på arbetsplatsen. Det är fråga om sådana i en arbetsuppgift ingående delfaktorer som ökar arbetets svårighetsgrad och som inte kan anses ingå i det normala arbetet i en lö- negrupp eller kompenseras i form av minimilönen i lönegruppen. För det andra ska fastställas på vilket sätt (t.ex. som tillägg i procent eller eurobelopp) de särskilda faktorerna beaktas i de uppgiftsrelaterade lönerna.
Dessa tillämpningsprinciper som hänför sig till särskilda faktorer ska på arbetsplatsen gås ige- nom med förtroendemannen. Tillämpningsprinciperna ses över minst en gång per år.
Lönebestämning
Grunden för bestämningen av den uppgiftsrelaterade lönen utgörs av en arbetsbeskrivnings- blankett, där det konkreta innehållet i en arbetstagares arbetsuppgift beskrivs sålunda att upp- giften kan placeras i en viss lönegrupp och det går att bedöma huruvida det i uppgiften före- kommer särskilda faktorer som inverkar på lönen.
Vid arbetsbeskrivningen kan blankettmallen i kollektivavtalet eller en arbetsplats egen blankett med motsvarande uppgifter användas. Arbetstagaren i fråga fyller i arbetsbeskrivningsblanket- ten eller så kan man på arbetsplatsen för respektive uppgiftshelhet (t.ex. en sjukskötares upp- gifter) göra upp en allmän arbetsbeskrivning, som arbetstagaren kan komplettera eller ändra till den del arbetstagarens arbete avviker från den allmänna beskrivningen. Den av arbetstaga- ren ifyllda blanketten eller den av arbetstagaren kompletterade allmänna arbetsbeskrivningen gås först igenom med den överordnade; i sista hand godkänns en arbetsbeskrivning av arbetsgi- varen. Efter att ha gått igenom arbetsbeskrivningen undertecknar parterna blanketten.
När arbetsbeskrivningarna har fyllts i och gåtts igenom bedömer arbetsgivaren till vilken lö- negrupp ett arbete hör. Likaså bedöms huruvida i arbetet förekommer särskilda faktorer som ökar arbetets svårighetsgrad och hur de särskilda faktorerna inverkar på lönen. Samma lö- negrupp kan innefatta arbeten av olika svårighetsgrad. I vissa situationer kan det vara svårt att avgöra den rätta lönegruppen. ▇▇▇▇▇▇ ska beaktas att en del arbeten i fråga om svårighetsgra- den placerar sig mellan olika lönegrupper, varvid i arbetet betalas merlön på basis av någon sär- skild faktor eller några särskilda faktorer.
Slutresultatet av bedömningen gås igenom av arbetsgivaren och arbetstagaren och antecknas i arbetsbeskrivningsblanketten. Grunderna ska gås igenom också med förtroendemannen, om arbetstagaren i fråga så önskar.
ARBETSBESKRIVNINGSBLANKETT
Läs igenom hela blanketten innan du fyller i den.)
Arbetsgivare (arbetsplats) Uppgiftsbeteckning
1. Huvudsakliga uppgiftshelheter i arbetet
• De väsentligaste och viktigaste uppgiftshelheterna Olika arbetsskeden behöver inte beskrivas.
2. Övriga arbetsområden
• Till exempel vikariat, arbetsgrupper, projekt, andra meruppgifter
3. Kompetens och överväganden i arbetet
• Hurdan utbildning och/eller arbetserfarenhet kräver arbetet?
• Vilka andra kunskaper och färdigheter förutsätter arbetet?
• Hurdana övervägnings- och valsituationer innehåller arbetet?
• Styrs arbetet genom på förhand fastställda anvisningar, förfaringssätt eller etable- rade modeller? Hurdana?
4. Arbetets verkningar och ansvar
• Beskriv beslutsprocessen samt karaktären och omfattningen av ansvaret i arbetet.
• Hur långt i arbetslaget eller utanför detta sträcker sig verkningarna och följderna av arbetet?
• Hur lätt kan verkningarna och följderna av arbetet ändras?
• Hur inverkar arbetet på andras arbete och på utfallet av verksamhetsmålen på ar- betsplatsen?
5. Interaktion i arbetet
• Hurdan form av interaktion och samarbete med parter inom eller utanför organi- sationen innefattar arbetet och med hurdana parter?
• Vilka är målen för interaktionen i arbetet (spridning eller mottagning av informat-
ion, motivering, förankring osv.)?
6. ▇▇▇▇▇
• ▇▇▇▇▇ andra faktorer inverkar eventuellt på arbetets svårighetsgrad?
Vi har gått igenom arbetsbeskrivningen.
/ /
_
Arbetstagarens underskrift Arbetsgivarens underskrift
Grunder för lönebestämningen (lönegrupp och eventuella särskilda faktorers inverkan på lö- nen):
ARBETSTIDSBANK FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
1. Syftet med arbetstidsbanken och ibruktagande
För att främja arbetstagarnas välbefinnande i arbetet och en sammanjämkning av arbetet och fritiden samt för att möjliggöra operativt förnuftiga och resultatmässiga arbetstidsarrange- mang kan man avtala om ett arbetstidsbanksystem med stöd av punkterna nedan.
Arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren avtalar skriftligt om arbetstidsbanksystemet. Avtalet gäller tills vidare eller för viss tid.
2. Delfaktorer i arbetstidsbanken Delfaktorer i arbetstidsbanken kan vara:
• Mertids- eller övertidsarbete och förhöjningsdelen för övertid
• Ersättning för lördags-, söndags-, kvälls- och nattarbete
• Ersättning för beredskapstid
Ledigheterna sparas i arbetstidsbanken i form av timmar och minuter och ledighet ges i tim- mar eller arbetsdagar (5/vecka) så, att en hel ledig dag är arbetstagarens genomsnittliga veck- oarbetstid/5, dvs. för arbetstagare som har normal- eller periodarbetstid är arbetstiden 7 tim- mar 45 minuter och i kontorsarbete 7 timmar 36 minuter.
Exempel:
1) En dygnsövertidstimme, för vilken betalas grundtimlön höjd med 50 procent är 1 timme och 30 minuter när den överförs till arbetstidsbanken.
2) Kvällstillägg, 15 procent av grundtimlönen, som betalas för kvällsarbete utfört un- der ordinarie arbetstid är då det överförs till arbetstidsbanken 9 minuter för en timme.
Man ska komma överens med chefen om de delfaktorer som överförs till arbetstidsbanken senast när man avtalar om att dessa utförs. Arbetstagaren har rätt att spara högst 150 timmar i arbetstidsbanken.
3. Ledighet som tas från sparad arbetstid i arbetstidsbanken
Då man tar i bruk arbetstidsbank är det bra om arbetsgivaren och arbetstagaren preliminärt avtalar om när man har för avsikt att använda de sparade arbetstimmarna. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om vid vilken tidpunkt ledigheten hålls. Ifall man inte kan nå enighet om när ledigheten hålls, ska arbetstagaren meddela om när ledigheten hålls minst två månader innan den börjar.
Utgångspunkten i systemet med arbetstidsbank är att arbetsgemenskapens operativa och ar- betstagarens personliga behov kan sammanjämkas så bra som möjligt.
4. Administration och bokföring
De arbetstimmar som sparas i arbetstidsbanken införs i arbetstidsbokföringen, och arbetsta- garen har på begäran rätt att få uppgifter om den.
5. Arbetstidsbankens inverkan på andra anställningsvillkor
Ledighet uttagen från arbetstidsbanken ändrar inte på de övriga villkor som iakttas i anställ- ningen. Ledighet från arbetstidsbanken behandlas i arbetstidsbokföringen som tid i arbete.
6. Arbetstagarens insjuknande under ledighet uttagen från arbetstidsbanken
Om arbetstagaren insjuknar innan den avtalade ledigheten från arbetstidsbanken har börjat, flyttas den ledighet som planerats för sjukfrånvarotiden till en senare tidpunkt som man avta- lar om. Om arbetstagaren insjuknar under ledigheten får den del av arbetstidsbankledigheten som överskrider en dag av tiden för arbetsförmågan inte räknas som ledighet från arbetstids- banken, ifall man inte har avtalat om en kortare ledighet. Den ledighet som inte hålls flyttas fram till en senare tidpunkt som man avtalar om. Om sjukfrånvaron upphör innan den avta- lade ledigheten upphör, fortsätter ledigheten i enlighet med vad som har avtalats. Arbetstaga- ren ska meddela arbetsgivaren om sitt insjuknande omedelbart då arbetsoförmågan börjar.
Intyg över arbetsoförmågan ges till arbetsgivaren i enlighet med praxis på arbetsplatsen.
7. Lön som betalas för arbetstidsbanksledighet
För ledighet som tas från arbetstidsbanken betalas till arbetstagaren lön enligt den ordinarie individuella månadslönen.
Under arbetstidsbanksledigheten ges natura förmåner oförminskade.
8. Avslutande av avtalet om arbetstidsbank
När anställningen upphör eller när man säger upp avtalet om arbetstidsbanken, ersätts de timmar i arbetstidsbanken som inte har tagits ut i pengar, ifall man inte avtalar om att de tas ut som ledighet innan anställningen avslutas eller innan avtalet om arbetstidsbank upphör. Den ersättning som ska betalas för ledigheten bestäms enligt de lönegrunder som gäller då anställningen upphör.
När man så avtalar har arbetstagaren rätt att få och arbetsgivaren rätt att ge de timmar som sparats i arbetstidsbanken i pengar också när arbetsuppgifterna eller lönegrunderna väsentligt ändras.
Ett tills vidare gällande avtal om arbetstidsbank kan sägas upp med iakttagande av två måna- ders uppsägningstid.
Ett tidsbundet avtal som varat över ett år kan sägas upp som ett tills vidare gällande avtal. Helsingfors den 24 november 2011
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF
Bilaga 5
ÖVERLEVNADSKLAUSUL I KOLLEKTIVAVTALET FÖR HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN
De undertecknade organisationerna är ense om att om ett företag har exceptionella ekonomiska svårigheter och kan säga upp arbetstagare med stöd av 7:3 § i arbetsavtalslagen, kan man lokalt av- tala om att frångå kollektivavtalet i fråga om de arbetsvillkor som särskilt nämns nedan.
Avtalsparter
Avtalsparterna är arbetsgivaren och den undertecknade organisationens förtroendeman. Ett avtal med förtroendemannen får tillämpas på alla arbetstagare, ifall man inte avtalar om avgränsningar eller andra villkor i fråga om tillämpningsområdet. Det rekommenderas att den undertecknade or- ganisationens förtroendeman getts möjlighet att delta i grund- och fortsättningskurs för förtroende- män.
Förutsättningar för ett avtal
Man kan lokalt avtala om att tillämpa överlevnadsklausulen om arbetsgivaren har hamnat i ekono- miska svårigheter som inte kunde förutses och som skulle leda till en minskning av arbetskraften. De ekonomiska svårigheterna ska gälla hela företaget. Avtalet kan endast ingås av mycket vägande och exceptionella skäl i situationer där det är nödvändigt för att trygga arbetsgivarens verksamhetsförut- sättningar och arbetsplatserna.
Tillsammans i lokala förhandlingar konstaterar man behovet av åtgärder och deras omfattning, samt hur de tillsammans med övriga åtgärder gör att företaget kan överleva krisen. Att skaffa sig en kon- kurrensfördel i förhållande till andra företag i branschen får inte ligga till grund för avtalet, och avta- let får inte heller grunda sig enbart på budgetar, såvida det inte redan föreligger en grund.
En arbetstagare som ingått ett avtal kan inte permitteras, överföras till deltid eller sägas upp av eko- nomiska eller produktionsrelaterade orsaker medan avtalet är i kraft och inte heller inom två måna- der efter att det löpt ut. Om arbetsgivaren handlar i strid med ovan nämnda bestämmelse, hävs av- talet omedelbart och arbetsgivaren ersätter den avtalade inbesparingen för den ifrågavarande ar- betstagaren.
När man avtalar om överlevnadsklausulen kan man också förhandla om kompensation för försäm- rade arbetsvillkor om företagets ekonomiska situation förbättras.
Man kan avtala om att frångå kollektivavtalet i fråga om följande ekonomiska förmåner
1. Avtalet kan gälla semesterpremiens storlek, byte mot ledighet och/eller betalningstidpunkten.
2. Ersättning för söndags-, lördags-, natt- och kvällsarbete samt ersättning för beredskap och utryck- ning kan minskas med högst hälften.
Avtalets form och varaktighet
Avtalet ingås skriftligen. Avtalet kan ingås för högst ett år åt gången.
Avtalet kan sägas upp under pågående avtalsperiod med två månaders uppsägningstid om det sker en betydande förbättring i företagets ekonomiska situation jämfört med den tidpunkt då avtalet ingicks.
Annat
Innan förhandlingar inleds ska förtroendemannen skriftligen ges alla nödvändiga uppgifter och upp- gifterna ska kompletteras vid behov under förhandlingens gång.
Förtroendemannen bör hålla de uppgifter konfidentiella, som han enligt ovanstående erhåller för att kunna sköta sina uppgifter.
Förtroendemannen har rätt att anlita experter i förhandlingarna. Samma tystnadsplikt gäller exper- ter som förtroendemannen.
Avtalet ska sändas till de undertecknade organisationerna för kännedom.
Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan organisationerna.
Helsingfors den 3 juni 2016
FÖRBUNDET FÖR HÄLSOSERVICE rf
HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHANDLINGSORGANISATION TSN RF