AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2021-2024

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2021-2024

1. Mot målbilden för 2030

Undervisnings- och kulturministeriet och universitetet har med stöd av 48 § 1 mom. i universitetslagen (558/2009) avtalat om målen för universitetets verksamhet. De mål som uppställts i avtalet har härletts ur regeringsprogrammet, regeringens handlingsplan, visionen för högskoleutbildning och forskning 2030 samt universitetes strategi.

Högskolorna skapar förutsättningar för att stärka bildningen, hållbar tillväxt och välfärden samt Finlands konkurrenskraft. De tar fram ny kunskap och kompetens som utvecklar samhället.

Globaliseringen och den gränsöverskridande konkurrensen om kompetens och kompetenta personer samt vetenskapens och teknikens utveckling i kombination med förändringarna i arbetslivet föranleder ett behov av att omvärdera och omrikta verksamheten vid högskolorna. Utgångspunkterna för verksamheten är den nyaste tillgängliga kunskapen, hållbar utveckling, internationalism och globalt ansvar. Samhällets sammanhållning och en stark demokrati förutsätter att högskolornas påverkan är ansvarsfullt.

Högskolorna är aktiva i globala föregångarnätverk som hjälper till att lösa de utmaningar mänskligheten står inför. Mångsektoriella samarbeten och öppna verksamhetssätt är centrala tillgångar inom forskning, utbildning och innovationsverksamhet. Högskolorna deltar aktivt i utvecklandet av internationellt konkurrenskraftiga kompetenskluster och innovationsekosystem.

Höjandet av kompetens- och utbildningsnivån svarar på förändringarna i arbetet och gör det möjligt för studerande att specialisera sig på uppgifter som kräver en hög specialiseringsnivå. Högskolorna verkar studerandeorienterat och stöder kontinuerligt lärande i olika livssituationer. Högskolorna samarbetar på riksnivå för att bygga upp öppna, tillgängliga och flexibla studiemöjligheter. Förnyelsen av verksamhetssätten förbättrar högskoleutbildningens tillgänglighet, jämlikhet och jämställdhet. Innehållet i utbildningarna, inlärningsmiljöerna, handledningen av de studerande samt en aktiv dialog mellan högskolorna och arbetslivet bidrar till de studerandes placering i arbetslivet.

Ett välmående högskolesamfund är en resurs och en konkurrensfaktor för vårt land. Högskolorna styrs väl, satsar på välbefinnandet i arbetet och sörjer för en systematisk kompetensutveckling. Högskolorna tillhör de bästa arbets- och studieplatserna i Finland.

2. Högskolans strategiska val, profil och styrkeområden

2.1 Strategiska mål, val och profil

Hankens vision är att vara en internationellt erkänd forskningsdriven fristående handelshögskola som svarar på globala ekonomiska och samhälleliga utmaningar på ett innovativt och ansvarsfullt sätt.

Svenska handelshögskolan skapar ny kunskap och kunnande på det ekonomisk-merkantila utbildningsområdet och höjer nivån på det ekonomiska kunnandet såväl inom näringslivet som i samhället i stort. Hanken bär det riksomfattande ansvaret för den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila universitetsutbildningen. Hanken är en internationellt ackrediterad handelshögskola.

Hanken stöder utvecklingen mot målbilden genom sitt strategiska partnerskap med Handelshögskolan i Stockholm, samarbetet inom stödfunktioner och AI med yrkeshögskolan Arcada, och genom att utveckla existerande partnerskap och skapa nya nationella och internationella strategiska samarbetsformer. AI-forskning integreras mera allmänt inom undervisningen per 2022.

Hanken har som mål att vara koldioxidneutral år 2030.

Avtal, period 2021 - 2024 22.12.2020

Svenska handelshögskolan Sida 1(5)

2.2. Styrkeområden och nya, växande områden

Svenska handelshögskolan har följande styrkeområden: 1) Konkurrensanalys och servicestrategi, 2) Finansiering, redovisning och företagsstyrning, 3) Ansvarsfull organisering och 4) Att leda för tillväxt och välmående.

Hanken har också definierat tre växande utbildnings- och vetenskapsområden med hög potential. Dessa områden är 1) Digitalisering och hållbarhet inom immateriella rättigheter, 2) Humanitär och samhälleliglogistik och socialt ansvar och 3) Strategisk och företagarpraxis.

3. Åtgärder som stöder högskolans strategi och examensmål

Högskolorna och undervisnings- och kulturministeriet förbinder sig att verkställa visionen för högskoleutbildning och forskning 2030. Högskolornas digitala vision genomförs i enlighet med högskolornas gemensamma färdplan.

3.1 Åtgärder som stöder högskolans strategi

Stärka akademisk excellens

Hanken stöder forskningen med fokus på styrkeområden och växande områden, och rekryterar aktivt toppforskare både nationellt och internationellt. För att stärka kvantitativa färdigheter och big data grundar Hanken ett så kallat Quantum Lab. Samtidigt stärks utbildningen vid Helsinki GSE inom ämnet nationalekonomi. ▇▇▇▇▇▇▇ modell för högklassiga publikationer utvärderats och en reviderad modell har tagits i bruk år 2024.

Indikatorer och målnivåer:

- Andelen forskargrupper inom styrkeområdena med minst två publikationer inom Hankens högsta kategori för vetenskapliga referentgranskade publikationer Mål 2024: 3/4, (2019: 1/4, 2022: 2/4).

Stärka Hankens näringslivsrelationer

Näringslivskontakterna stärks genom ett bredare utbud av fortsatt lärande som riktas till både alumner och andra som behöver ekonomisk sakkunskap. Kopplingen mellan forskare och företagsledare stärks genomsystematisk sampublicering och stärkande av näringslivets närvaro vid Hanken. Hanken utvecklar och stöder en ny process Hanken CEO in residence initiative. Innovation och entreprenöriell anda främjas bland annat genom aktiv verksamhet inom Hanken Business Lab och Hankens kompetenscenter.

Indikatorer och målnivåer:

- Andelen alumner som återkommer till Hanken för fortbildning Mål 2024: 40%, (2019: 15%, 2022: 30%).

- Andelen huvudämnen med minst två samförfattade referentgranskade artiklar (publikationstyperna A och C) där en eller flera medförfattare representerar näringslivet Mål 2024: 6/8, (2019: 0/8, 2022: 5/8).

Stärka internationaliseringen

Internationaliseringen stärks genom att Hanken grundar kortare magisterprogram i samarbete med internationella partneruniversitet med målet att attrahera internationella toppstuderande till Finland. På kandidatnivå är internationellt utbyte obligatoriskt och internationella inslag integreras i Hankens alla program. En internationell Winter School med Lunds universitet etableras. Andelen internationell akademisk personal ska hållas på hög nivå.

Indikatorer och målnivåer:

- Andelen utexaminerade kandidater med en registrerad internationell utbildningserfarenhet på minst 3 månader Mål 2024: 99 %, (2019: 94 %, 2022: 99 %).

Avtal, period 2021 - 2024 22.12.2020

Svenska handelshögskolan Sida 2(5)

Förespråka samhällsansvar och hållbarhet

Samhällsansvar och hållbarhet främjas genom aktiva åtgärder såväl inom utbildningen och forskningen som inom infrastruktur och verksamhet. Personalens välmående prioriteras och Hanken skall också i fortsättningen vara en attraktiv arbetsgivare.

Indikatorer och målnivåer:

- Antal kurser som innehåller element av samhällsansvar i lärandemålen Mål 2024: 55, (2019: 45, 2022: 50).

- Andelen referentgranskade vetenskapliga publikationer (publikationstyperna A och C) i öppet tillgängliga eller hybrida publikationskanaler Mål 2024: 45 %, (2019: 28 %, 2022: 30 %).

Öka finansieringen från olika källor

För att stärka finansieringsbasen ser Hanken att blickarna borde gå utanför Finlands gränser. Stödet för externforskningsfinansiering skapar bättre förutsättningar för att erhålla internationell finansiering.

Indikatorer och målnivåer:

- Index för internationell kvalificerad extern forskningsfinansiering (tre års medeltal) (medeltalet 2016-2018 = index 100) Mål 2024: 140, (2019: 122; 2022: 130).

3.2 Examensmål

Målet är att antalet högskoleutbildade ska stiga till minst 50 procent av de unga vuxna före 2030. Med tanke på behovet av ny arbetskraft ska ökningen framför allt ta fasta på högskoleutbildade. År 2030 avläggs sammanlagt ca 49 000 yrkeshögskoleexamina och högre högskoleexamina vid universiteten. Genom att förbättra genomströmningen och genom att utöka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen både inom den finskspråkiga och den svenskspråkiga utbildningen och inom utbildningen på främmande språk svarar man på behovet av att höja utbildningsnivån, åtgärda anhopningen av sökande och på den bransch- och regionvisa bristen på kompetent arbetskraft. Högskolorna förutser arbetskrafts- och utbildningsbehoven i samarbete med olika intressentgrupper.

Högskolorna ökar avsevärt andelen personer som genuint ansöker om en första studieplats bland dem som antas till studier före utgången av avtalsperioden. Högskolorna effektiverar antagningen av överflyttande studerande så att den motsvarar efterfrågan.

Högskolorna intensifierar samarbetet med arbets- och näringslivet och förbättrar de studerandes arbetslivsfärdigheter på alla examensnivåer. Högskolorna främjar mobiliteten för dem som avlagt doktorsexamen samt placeringen av dem också i uppgifter utanför högskolorna. Högskolorna främjar i samråd med olika aktörer integrationen av utländska forskare, studerande och examinerade i Finland och på den finländska arbetsmarknaden.

Mål	Åren 2021 - 2024 i medeltal
Högre högskole-examina	337
Affärsekonomi, förvaltning och juridik	337
Mål enligt universitetet
Doktorsexamina	14
Lägre högskoleexamina	300

Antagningen stöder diversitet och Hankens studerande på kandidatnivån består av ungdomar från Finland med både svenska och finska som modersmål, samt studerande från de nordiska länderna. På magisternivån är målet en stark internationell antagning i kombination med de bästa sökande från Finland. Antagningsprocesserna stöder smidiga studiestigar och möjligheter till övergång från olika system och olika lärosäten.

Hanken har nära relationer till näringslivet och de utexaminerade erbjuds kontakter till företag och organisationer för att

Avtal, period 2021 - 2024 22.12.2020

Svenska handelshögskolan Sida 3(5)

stöda en smidig övergång till arbetslivet. Särskild fokus läggs vid att integrerainternationella studerande på magisternivån och doktorander, så att de efter utexaminering har möjlighet att vara framgångsrika på arbetsmarknaden i Finland. Hanken bär också ett ansvar för att skapa stödandestrukturer för högutbildade invandrare som önskar hitta sin plats inom näringslivet och organisationer i Finland. Under avtalsperioden satsar Hanken på åtgärder som främjar genomströmning och ökar andelen som utexamineras inom målsatt tid.

4. Finansiering

Undervisnings - och kulturministeriet beviljar universitetet med stöd av 49 § i universitetslagen (558/2009), 5, 6 och 7 § i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) och undervisnings - och kulturministeriets förordning om beräkningskriterierna för universitetens basfinansiering (119/2019) basfinansiering till ett belopp av sammanlagt 20 141 000 euro från moment 29.40.50 som följer:

Totalt 15 467 000 euro för basfinansiering som bestäms på kalkylerade grunder.

Den strategibaserade finansieringen riktas till universitetet till ett belopp av sammanlagt 3 474 000 euro år 2021 och 3 530 000 euro/år 2022-2024.

- Strategifinansieringen som fördelas till verksamhet enligt Svenska handelshögskolans strategi är 2 006 000 euro år 2021 och1 900 000 euro/år 2022-2024, med beaktande av universitetets strategi och de åtgärder för strukturell utveckling som nämns i punkt 3.1 i avtalet.

- Av finansieringen anvisas i enlighet med programdelen för den strategibaserade finansieringen (bilaga):

a) För höjning av utbildnings- och kompetensnivån 408 000 euro 2021 och 570 000 euro/år 2022-2024. Till universitetet anvisas dessutom i februari 2021 genom ett separat beslut 162 000 euro av budgetanslaget för 2020 för åren 2021-2022.

b) För främjande av högskolornas internationalisering samt utbildningsrelaterad invandring och integrering 1 060 000 euro årligen för perioden 2021-2024.

c) För finansiering av högskolornas digitala servicemiljöer (3 673 000 euro årligen för perioden 2021-2024), som för universitetens del anvisats till Aalto-universitetet, som ansvarar för samordningen mellan universiteten.

I universitetens statliga finansiering ingår år 2021 därtill 1 200 000 euro för den andel som den mervärdesskatt som ingår i utbildningstjänster enligt 39 och 40 § i mervärdesskattelagen (1501/1993) och i anskaffningar och lokalhyror i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör av de kostnader som universiteten orsakas.

Finansieringen som beviljats får inte användas för att stödja näringslivsverksamhet.

5. Uppföljning

Ministeriet följer högskolornas verksamhet, likviditet och soliditet genom bokslut, statistisk uppföljning och högskolebesök i anslutning till styrningen.

Universitetet rapporterar om sin verksamhet i bokslutet och i den verksamhetsberättelse som ingår i det samt på det sätt som årligen avtalas om genomförandet av avtalets mål och de centrala åtgärderna för genomförandet av universitetets strategi. Universitetet ska också motivera eventuella avvikelser i genomförandet av överenskomna mål eller i åtgärdernas tajmning. Redovisning för hur finansieringen använts rapporteras enligt regelverket för högskolornas ekonomiförvaltning. Universitetet informerar på ett proaktivt sätt ministeriet om strukturella reformer som har betydande konsekvenser för personalen.

Under avtalsperioden säkerställer ministeriet att universitetet inlett eller framskridit med åtgärder enligt avtalet. I eventuella problemsituationer för ministeriet en preciserande diskussion med universitetet för att justera nivån på den tidigare beslutade strategifinansieringen.

Avtal, period 2021 - 2024 22.12.2020

Svenska handelshögskolan Sida 4(5)

Underskrifter

Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.

▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇▇▇▇

Överdirektör Styrelseordförande

▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇

Undervisningsråd Rektor

Bilagor

Bilaga 1 Den strategibaserade finansieringsandelen som stöder statsrådets högskole- och vetenskapspolitiska mål 2021- 2024

Bilaga 2 Högskolornas internationaliseringprogram 2021-2024, Svenska handelshögskolan

Avtal, period 2021 - 2024 22.12.2020

Svenska handelshögskolan Sida 5(5)

Den strategibaserade finansieringsandelen som stöder‌

BILAGA 1

statsrådets högskole- och vetenskapspolitiska mål 2021-2024

Med de åtgärder som inleds med stöd av högskolornas strategibaserade programfinansiering, förverkligas målen i statsminister ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ regeringsprogram i högskoleutbildningens och forskningens vision år 2030 samt mål för bärande av Finlands globala ansvar och för att vara en internationellt attraktiv plats att studera, forska och investera. Under avtalsperioden 2021-2024 riktas statsrådets strategibaserade finansiering för stödande av högskole- och vetenskapspolitiska mål till att a) höja utbildnings- och kompetensnivån, b) utveckla högskolornas digitala servicemiljö samt c) främja högskolornas internationalisering, utbildningsbaserad invandring och integration (Talent Boost).

Tabell 1. Högskolornas programfinansiering 2021-2024, reservation milj. euro /år

	Yrkeshögskolor	Universitet
Höjning av utbildnings- och kompetensnivån	6	40
Internationaliseringsprogram för högskolor	6,2	40
Utveckling av högskolornas digitala servicemiljö (+ en statsunderstödsansökan av engångsnatur, 20 milj. euro)	0,8	3,6
Sammanlagt	13	83,6

Utbildningsutökningar i programmet för höjning av utbildnings- och kompetensnivån, åren 2021 och 2022

Bakgrund

Högskolorna lämnade in sina förslag för förverkligande av utbildningsutökningar den 8 maj 2020 (UKM:s anvisning den 2 april 2020). Det fanns en möjlighet att göra ändringar i dessa förslag i samband med fördelning av tilläggsnybörjarplatser för 2020. Utöver detta ombads skilt att universitet med medicinska fakultet skulle på nytt överväga utökningar även inom detta område. För yrkeshögskolornas del översteg förslagens eurobelopp det anslag som var reserverat för yrkeshögskolornas tilläggsnybörjarplatser.

Utbildnings- och kulturministeriet beslutade den 31 augusti 2020 om utbildningsutökningar för åren 2021-2022 utgående från examensbenämningar, men uppföljningen sker på utbildningsområdesnivå1 i enlighet med bilagan i statens finansieringsbeslut för år 2021 (se högskolespecifik sammanfattning i tabellerna 2 och 3). Grunderna för finansieringen definierades i UKM:s anvisning den 2 april 2020. När det gäller yrkeshögskolor riktas tilläggsnybörjarplatser primärt

1Med utbildningsområden avses i detta fall högskolornas styrområden 1) det pedagogiska området, 2) konst- och kultur 3) det humanistiska området, 4) de samhälleliga områdena, 5) handel, administration och juridik, 6) de naturvetenskapliga områdena, 7) databehandling och kommunikation, 8) de tekniska områdena, 9) lant- och skogsbruk, 10) det medicinska området, 11) hälsovård och välfärd, 12) tjänstebranschen.

2

till utbildningar inom hälsa och välfärd, informationsbehandling och datakommunikation samt teknik. När det gäller universitet riktas tilläggsnybörjarplatser bredare till olika utbildningsområden.

Ökningar av antalet nybörjarplatser verkställs inom den första cykeln vid val av nya studenter till finsk- och svenskspråkiga högskoleutbildningar. Varje högskola bestämmer själv vilken antagningsmetod de använder för att fylla platserna. Överflyttande studenter räknas inte med i antalet.

Tabell 2. Tilläggsnybörjarplatser vid universitet år 2021-2022 och tilläggsfinansiering för 2021-2024 som baserar sig på antalet dessa tilläggsnybörjarplatser (det förutsätts att ökningen genomförs som planerat)

	Tilläggsnybörjar- platser 2021 sammanlagt	Tilläggsnybörjar- platser 2022 sammanlagt	Finansiering (euro), 2021-2024 sammanlagt
Aalto-universitetet	272	396	20 040 000
Helsingfors universitet	130	124	7 428 000
Östra Finlands universitet	272	272	16 008 000
Jyväskylä universitet	268	131	11 970 000
Lapplands universitet	108	78	5 340 000
Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet	100	100	6 000 000
Uleåborgs universitet	350	361	21 450 000
Svenska handelshögskolan	38	38	2 280 000
Konstuniversitetet	14	14	840 000
Tammerfors universitet	225	240	13 830 000
Åbo universitet	320	320	19 320 000
Vasa universitet	22	22	1 320 000
Åbo Akademi	41	0	1 170 000
Sammanlagt	2 160	2 071	126 246 0002

2Därtill riktas det under 2021-2024 enligt avtalade årsrater sammanlagt 4,2 miljoner euro till Uleåborgs universitet för att säkerställa en högklassig uppstart av en ny utbildning i psykologi samt på motsvarande sätt 3 miljoner euro till Östra Finlands universitet för att påbörja en utbildning i logopedi.

3

Tabell 3. Tilläggsnybörjarplatser vid yrkeshögskolor år 2021-2022 och tilläggsfinansiering för 2021-2024 som baserar sig på antalet dessa tilläggsnybörjarplatser (det förutsätts att ökningen genomförs som planerat)

	Tilläggsnybörjar- platser 2021 sammanlagt	Tilläggsnybörjar- platser 2022 sammanlagt	Finansiering (euro), 2021-2024 sammanlagt
Centria yrkeshögskola	25	20	975 000
Yrkeshögskolan Diakonia	30	30	1 260 000
Yrkeshögskolan Haaga-Helia	30	30	1 260 000
Humanistiska yrkeshögskolan	20	20	840 000
Tavastlands yrkeshögskola	15	10	525 000
Jyväskylä yrkeshögskola	45	35	1 740 000
Sydöstra Finlands yrkeshögskola	70	30	2 100 000
Kajana yrkeshögskola	10	10	360 000
Karelia yrkeshögskola	30	15	975 000
Yrkeshögskolan LAB	50	45	2 160 000
Lapplands yrkeshögskola	35	35	1 500 000
Laurea yrkeshögskola	95	93	3 948 000
Yrkeshögskolan Metropolia	115	82	4 257 000
Yrkeshögskolan i Uleåborg	30	80	2 520 000
Satakunda yrkeshögskola	43	48	1 986 000
Savonia yrkeshögskola	20	25	1 005 000
Seinäjoki yrkeshögskola	30	15	945 000
Tammerfors yrkeshögskola	90	35	2 625 000
Åbo yrkeshögskola	85	80	3 705 000
Vasa yrkeshögskola	40	0	900 000
Yrkeshögskolan Arcada	20	15	840 000
Yrkeshögskolan Novia	27	15	882 000
Sammanlagt	955	768	37 308 000

Finansieringsbehovet för utökningen av nybörjarplatser för åren 2021-2022 täcks i sin helhet under avtalsperioden 2021-2024 oberoende av utbildningens längd. Programfinansieringen för höjning av utbildnings- och kompetensnivån betalas enligt den faktiska ökningen av antalet studieplatser i fyra delar under åren 2021-2024. År 2021 och 2022 kontrolleras det i Studieinfo-tjänsten att utökningen har förvekligats på utbildningsområdesnivå enligt planerna. Vid behov minskas årsrater för att motsvara högskolornas faktiska områdesspecifika utökning. Om det under åren 2021-2022 har gjorts andra utökningar av examensutbildningar som finansierats av undervisnings- och kulturministeriet, beaktas dessa inte vid granskning av antalet tilläggsnybörjarplatser.

Vid beräkningen av jämförelsetalet för åren 2017-2019, med vilket den faktiska ökningen för 2021- 2022 jämförs, beaktas nybörjarplatser som finansierats med särskild finansiering rapporterade av högskolor. Till jämförelsetalen beräknas inte heller överflyttande studenter eller återinförda studierätter. För att jämförelsetalet med säkerhet ska stämma överens, ska det i fortsättningen begäras en kommentar om dem av högskolor.

4

Tabell 4. Beräkning av anslagen som riktas på basen av antalet tilläggsnybörjarplatser

År 2021	Maximibeloppet för finansieringen som behövs för utbildningsutökningar enligt planerade tilläggsnybörjarplatser för åren 2021-2022 är känt. Finansieringen till universiteten år 2021 är 1/4 av finansieringsbehovet. Av detta belopp dras det av den i universitetslagen stadgade behovsprövade finansieringen på 8,96 milj. euro som i tilläggsbudgetens anslag 2020 riktas till nybörjarplatser för 2021-2022. Finansieringen av tilläggsnybörjarplatser för 2021-2022 betalas till yrkeshögskolorna framtungt. Av tilläggsbudgetens anslag 2020 riktas 13,568 milj. euro till yrkeshögskolornas nybörjarplatser för 2021-2022 år 2021. Dessutom används den i programfinansieringen för 2021 gjorda reservationen på 6 milj. euro för finansiering av tilläggsnybörjarplatser år 2021-2022 (52 % av det planerade finansieringsbehovet i stället för 25 %).
År 2022	Antalet faktiska tilläggsnybörjarplatser år 2021 kontrolleras (enligt ansökningsanvisningen, en kontrollrunda görs på hösten 2021). Finansieringsbehovet beräknas på nytt utgående från antalet faktiska tilläggsnybörjarplatser år 2021 och planerade tilläggsnybörjarplatser för 2022. Av detta avdras det tidigare betalda beloppet. Finansieringen för 2022 är 1/3 av resterande helhet.
År 2023	Antalet faktiska tilläggsnybörjarplatser år 2022 kontrolleras (enligt ansökningsanvisningen, en kontrollrunda görs på hösten). Finansieringsbehovet beräknas på nytt utgående från antalet faktiska tilläggsutbildningsplatser 2021-2022. Av detta avdras det tidigare betalda beloppet. Finansieringen för 2023 är 1/2 av resterande helhet.
År 2024	Motsvarande eurobelopp som år 2023.

När det gäller yrkeshögskolor behövs programfinansieringsreservationen i sin helhet för de redan beslutade ökningarna i antalet nybörjarplatser. Den del av universitetens programfinansieringsreservation som berör höjning av utbildnings- och kompetensnivån och som inte har riktats till något särskilt - sammanlagt 26,554 miljoner euro för 2021-2024 - lämnas till avtalsperiodens slut för att riktas till bl. a. utökning av utbildningar som svarar på arbetskraftsbehovet. Universiteten kan erbjudas en möjlighet att specificera sitt förslag för 2022 alternativt kan det göras en tilläggsutökning för år 2023. Det är möjligt att även yrkeshögskolorna får rörelseutrymme under 2022-2024 eftersom finansieringen i sista hand baserar sig på förverkliganden.

Programfinansieringen inkluderas i årliga statsfinansieringsbeslut. I februari 2021 görs det ett separat finansieringsbeslut om tilläggsbudgetens 2020 behovsprövade anslag som riktas till nybörjarplatser för 2021-2022.

Utveckling av högskolornas digitala servicemiljö

Utgångspunkten för utvecklingen av högskolornas digitala servicemiljö är Finlands universitetsrektorers råd Unifi rf:s och Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf:s digivision som förverkligar visionen för högskoleutbildningen och forskningen.

5

Av den strategibaserade programfinansieringen riktas 3,673 milj. euro på universitetssektorn och 0,8 milj. euro på yrkeshögskolesektorn till utveckling av digital servicemiljö som gynnar alla högskolorna gemensamt. Den strategibaserade finansieringen riktas via koordinerande högskolor till digivisionens projektkontors bruk. Som koordinatorer fungerar Aalto-universitetet (på universitetssidan) och yrkeshögskolan Metropolia (på yrkeshögskolesidan).

Internationaliseringsprogram för högskolor

Främjande av högskolornas internationalisering och utbildningsbaserad invandring och integration (Talent Boost)

Med internationaliseringsprogrammet inom strategibaserad finansiering förverkligas regeringsprogrammets högskole- och vetenskapspolitiska internationaliseringsriktlinjer. Genom Talent Boost -programmet förstärks Finlands globala attraktivitet och varumärke som ett land med hög utbildningsnivå och skapas verksamhetsmodeller för att kunna integrera internationella studenter och forskare i Finland.

Talent Boost -servicelöftet består av högskolespecifika åtgärder med vilka högskolan förstärker integrationen av internationella studenter och forskare i det finska samhället och den finska arbetsmarknaden. För att kunna uppfylla högskolornas servicelöfte behövs också ett starkt lokalt samarbete mellan städer, offentliga aktörer och det lokala näringslivet. Finansieringsgrunden för högskolornas Talent Boost -servicelöfte är tre finansieringsklasser som baserar sig på internationella studenters genomsnittliga examensmängd under en period på tre år (yrkeshögskolor: yrkeshögskoleexamen, universitet: BA, MA, PhD), som beskriver högskolans internationella attraktionskraft och förmåga att styra och betjäna internationella studerande så att deras studier har lett till en examen.

Talent Boost -åtgärderna omfattar även åtgärder som stöder internationella experters och studenters integration och som är i vissa högskolornas specialansvar, t. ex. en roll som SIMHE-högskola (Supporting Immigrants in Higher Education in Finland, SIMHE) eller TalentHub som koordinerar internationella kompetenstjänster inom sitt område. I samarbete mellan flera högskolor utvecklas det dessutom åtgärdshelheter som betjänar hela högskolefältet, till exempel S2-utbildningsutbud eller digitala stigstudiehelheter som är gemensamma för några utbildningsområden.

Som en del av Talent Boost -åtgärderna utvecklas även ett nationellt Finland-stipendium för att kunna locka de bästa magisterstudenterna och doktoranderna att studera vid finska universitet. Som tilldelningsprincipen för finansieringen, som riktas på basen av Finland Scholarship -stipendiet (60

% av helheten) riktat till universitetsstudenter på magisternivå, finns tre finansieringsklasser som baserar sig på det genomsnittliga antalet under en period på tre år av internationella studenter på magister- eller doktorandnivå som kommer utanför EU/EES. Som finansieringsprincipen för Finland Fellowship -stipendiet avsett för doktorandstudenter finns två finansieringsklasser som baserar sig på det genomsnittliga antalet under en period på tre år av internationella studenter på magister- eller doktorandnivå som kommer utanför EU/EES.

6

Tabell 5. Allokering av internationaliseringsprogrammets Talent Boost -andel för universitet 2021—2024, euro/år

	TALENT BOOST
	Servicelöftet (klasserna I-III)	Gemensamma TB- aktiviteter: Talent Hub	Gemensamma TB- aktiviteter SIMHE- verksamhetsmodeller	Gemensamma TB- aktiviteter: Behörighetsgivande utb. läkare + tandläkare	Gemensamma TB- aktiviteter: S2 utbud Uni+YH	Gemensamma TB- aktiviteter: Områdesvisa stigutbildningar	Finland-stipendiet: MA, klasserna I-III	Suomi-stipendiet PhD, klasserna I-II	UNIVERSITETET SAMMANLAGT
AYO	1 200 000				1 750 000	1 505 000	800 000	350 000	5 605 000
HY	1 200 000		375 000	400 000	1 750 000		300 000	200 000	4 225 000
ISY	▇▇▇ ▇▇▇	▇▇▇ 000		400 000			800 000	350 000	2 800 000
JY	▇▇▇ ▇▇▇	▇▇▇ 000	375 000				300 000	200 000	2 125 000
LY	500 000	450 000					200 000	200 000	1 350 000
LTY	800 000						300 000	200 000	1 300 000
OY	▇▇▇ ▇▇▇	▇▇▇ 000					300 000	200 000	1 750 000
SHH	500 000						200 000	200 000	900 000
TaiYO	500 000						200 000	200 000	900 000
TaY	1 200 000			200 000			800 000	350 000	2 550 000
TY	800 000		375 000	200 000			300 000	200 000	1 875 000
VY	500 000	450 000	375 000				200 000	200 000	1 725 000
ÅA	500 000						200 000	200 000	900 000
TOTALT	10 100 000	2 250 000	1 500 000	1 200 000	3 500 000	1 505 000	4 900 000	3 050 000	28 005 000

Tabell 6. Allokering av internationaliseringsprogrammets Talent Boost -andel för yrkeshögskolor 2021—2024, euro/år

	TALENT BOOST
	Servicelöftet (klasserna I-III)	Gemensamma TB- aktiviteter: Talent Hub	Gemensamma TB- aktiviteter: SIMHE- verksamhetsmod eller	Gemensamma TB- aktiviteter: Funktionellt 2- språkig examenspilot, sjukskötare	Gemensamma TB- aktiviteter: Områdesvisa stigutbildningar	Gemensamma TB- aktiviteter: S2 utbud Uni+YH	YH SAMMANLAGT
Tavastlands yrkeshögskola	150 000						150 000
Karelia yrkeshögskola	100 000		55 000				155 000
Yrkeshögskolan i Uleåborg	150 000		55 000				205 000
Seinäjoki yrkeshögskola	100 000	40 000					140 000
Kajana yrkeshögskola	100 000				155 000		255 000
Jyväskylä yrkeshögskola	180 000						180 000
Satakunda yrkeshögskola	100 000						100 000
Åbo yrkeshögskola	150 000						150 000
Yrkeshögskolan Arcada	150 000		55 000				205 000
Centria yrkeshögskola	150 000	40 000					190 000
Savonia yrkeshögskola	100 000	40 000	55 000				195 000
Yrkeshögskolan Diakonia	100 000						100 000
Vasa yrkeshögskola	100 000						100 000
Yrkeshögskolan Laurea	150 000					100 000	250 000
Tammerfors yrkeshögskola	150 000		55 000	140 000			345 000
Humanistiska yrkeshögskola	100 000						100 000
Yrkeshögskolan Haaga-Helia	180 000					100 000	280 000
YrkeshögskolanMetropolia	180 000		55 000	140 000		100 000	475 000
Yrkeshögskolan Novia	100 000						100 000
Lapplands yrkeshögskola	150 000						150 000
Sydöstra Finlands yrkeshögs	180 000						180 000
Yrkeshögskolan LAB	180 000				155 000		335 000
Totalt	3 000 000	120 000	330 000	280 000	310 000	300 000	4 340 000

7

Globalpiloter

Syftet med globalprogrammet är ny slags åtgärder som leder till att Finlands partnerskap och varumärke som ett land med en hög utbildningsnivå och kompetens förstärks globalt. Globalprogrammet stöder även förverkligandet av högskolornas egna strategiska mål som starkt betonar internationalitet och kvalitet. Målet med globalprogrammet är att främja skapandet av ett utbud av gemensamma, omfattande kunskapshelheter som sammanför högskolornas verksamhet och som kan riktas till vissa TFK-länder och -områden och starta gemensamma kampanjer för att rekrytera studenter och forskare och för forsknings- och TKI-samarbete.

Som piloter i globalprogrammet startas följande internationella samarbetsprojekt och nätverk vars mål och deltagarhögskolor har beskrivits närmare i respektive koordinationshögskolas avtalsbilaga gällande internationaliseringsprogrammet:

Universitet

• Samarbete med Indian Institutes of Technology (IITs) (koordineras av Aalto-universitetet)

• Globalt innovationsnätverk för lärande och undervisning

o Afrika och Kina (koordineras av Helsingfors universitet)

o Indien (koordineras av Jyväskylä universitet)

• Finland-Africa Platform for Innovation (SDG 9) (koordineras av Åbo universitet)

• Finnish and Southern African Higher Education Institutions Network for Health and Well- being -nätverk (koordineras av Tammerfors universitet)

• Finland-China Network in Food and Health Sciences -nätverk (koordineras av Åbo universitet)

• Plattform för hållbar utveckling och ansvarighet (Case Platform) (koordineras av Aalto- universitetet)

• USA-piloten: Flaggskeppsteman som spetsar för samarbetsplattformar med Michigan och Maine (koordineras av Helsingfors universitet och Aalto-universitetet)

Tabell 7. Allokering av internationaliseringsprogrammets globalpiloter -andel för universitet 2021—2024, euro/år

GLOBALPILOTER
								USA-pilot:
					Afrika-pilot:	Afrika/Asien:	Kina-pilot:	Flaggskepps-
			Afrika- och Kina-	Afrika-pilot:	Finnish and	Uni-YH-plattform	Finland-China	forskningsområde
		Indien-pilot:	piloter:	Finland-Africa	Southern African	för främjande av	Network in Food	n I Michigan,
	Indien-pilot:	Lärande och	Lärande och	Platform for	HEIs Network for	hållbar utveckling	and Health	Maine och Silicon
	IIT MoU (Aalto)	undervisning (JU)	undervisning (HU)	Innovation (ÅU)	Health and Well-	och globalt ansvar	Sciences (ÅU)	Valley (HU, Aalto)	UNIVERSITET
	2M€	1M€	3M€	1M€	being (TAU) 1M€	(Aalto) 1M€	1 M€	2M€	SAMMANLAGT
AYO	700 000	100 000	200 000	75 000		400 000		450 000	1 925 000
HY	250 000	100 000	1 000 000			60 000	85 000	350 000	1 845 000
ISY	100 000		200 000	75 000	75 000	60 000	85 000	100 000	695 000
JY	100 000	400 000	200 000	75 000	75 000	60 000	85 000	100 000	1 095 000
LY	100 000		200 000		75 000			100 000	475 000
LTY	100 000			75 000		60 000		100 000	335 000
OY	250 000	100 000	200 000	75 000	75 000	60 000	85 000	200 000	1 045 000
SHH						60 000		100 000	160 000
TaiYO			200 000	75 000	75 000	60 000			410 000
TaY	100 000	100 000	200 000		400 000	60 000	85 000	100 000	1 045 000
TY	100 000	100 000	200 000	400 000	75 000	60 000	400 000	200 000	1 535 000
VY	100 000	100 000	200 000	75 000	75 000	60 000	85 000	100 000	795 000
ÅA	100 000		200 000	75 000	75 000		85 000	100 000	635 000
TOTALT	2 000 000	1 000 000	3 000 000	1 000 000	1 000 000	1 000 000	995 000	2 000 000	11 995 000

8

Yrkeshögskolor

• Yrkeshögskolornas Kina-nätverk (koordineras av Haag-Helia, Metropolia, Laurea)

• Deltagning som parter i Globalt innovationsnätverk för lärande och undervisning

Syftet är att yrkeshögskolorna deltar som parter i de ovan nämnda globalnätverken som universiteten koordinerar.

Tabell 8. Allokering av internationaliseringsprogrammets globalpiloter -andel för yrkeshögskolor 2021—2024, euro/år

	GLOBALPILOTER
		Kina-pilot:
	Afrika- och Kina-piloter:	Yrkeshögskolornas
	Lärande och	Kina-nätverk
	undervisning	(koord. 3YH, 0,4M€)	Avrundning	YH
	(0,4 M€)	(1,46 M€)	(82 000 €)	SAMMANLAGT
Tavastlands yrkeshögskola	50 000	62 000	4 000	116 000
Karelia yrkeshögskola	30 000	62 000	3 000	95 000
Yrkeshögskolan i Uleåborg	50 000	62 000	4 000	116 000
Seinäjoki yrkeshögskola		62 000	3 000	65 000
Kajana yrkeshögskola		62 000	4 000	66 000
Jyväskylä yrkeshögskola	50 000	62 000	4 000	116 000
Satakunda yrkeshögskola		62 000	2 000	64 000
Åbo yrkeshögskola	30 000	62 000	3 000	95 000
Yrkeshögskolan Arcada		0	3 000	3 000
Centria yrkeshögskola		62 000	3 000	65 000
Savonia yrkeshögskola		62 000	3 000	65 000
Yrkeshögskolan Diakonia		0	1 000	1 000
Vasa yrkeshögskola		62 000	2 000	64 000
Yrkeshögskolan Laurea	30 000	135 000	6 000	171 000
Tammerfors yrkeshögskola	50 000	62 000	6 000	118 000
Humanistiska yrkeshögskolan		62 000	2 000	64 000
Yrkeshögskolan Haaga-Helia	50 000	136 000	6 000	192 000
YrkeshögskolanMetropolia	30 000	135 000	9 000	174 000
Yrkeshögskolan Novia	30 000	62 000	3 000	95 000
Lapplands yrkeshögskola		62 000	3 000	65 000
Sydöstra Finlands yrkeshögskola		62 000	3 000	65 000
Yrkeshögskolan LAB		62 000	5 000	67 000
				0
TOTALT	400 000	1 460 000	82 000	1 942 000

Bilaga 2

Högskolornas internationaliseringsprogram 2021-2024

Svenska handelshögskolan TALENT BOOST –SERVICELÖFTE

Talent Boost -servicelöftet består av åtgärder med vilka högskolan förstärker internationella studenters och forskares integration i det finska samhället och den finska arbetsmarknaden. En av Talent Boost - verksamhetens form i högskolorna är SIMHE-verksamhet (Supporting Immigrants in Higher Education in Finland, SIMHE). För att kunna uppfylla servicelöftet behövs också ett starkt regionalt samarbete mellan städer, offentliga aktörer och det regionala näringslivet. Talent Boost -servicelöftet stöder åtgärderna i globalprogramdelen av strategibaserad finansiering.

Svenska handelshögskolans servicelöfte

Vi förstärker internationella studenters kontakter till arbetslivet så att deras förutsättningar för att få ett arbete i Finland stärks.

• Vi lägger till internationella studenters sysselsättningsmål som en del av vår helhet av företags- och arbetslivssamarbete t. ex. genom att erbjuda näringslivet stöd för att förstärka arbetsgemenskapens internationaliseringsfärdigheter och rekrytering av internationella praktikanter samt genom att tillägga en internationell students praktik- och/eller examensarbetsperiod som en del av olika företagssamarbetspaket samt möjliggör möten mellan internationella studenter och aktörer i arbetslivet.

• Vi inkluderar en praktikperiod i alla studieprogram på främmande språk.

• Vi förbättrar våra tjänster och utvecklar nya stödformer som främjar internationella studenters möjligheter att hitta en praktik- eller arbetsplats.

o Vi förstärker universitetets HIT-program och andra stödåtgärder för internationella studenter.

• Vi tar i bruk tillvägagångssätt och tjänster för styrning och rådgivning utvecklade i SIMHE-högskolor för att stödja högutbildade invandrare eller invandrare som söker till högskoleutbildningar.

Finland-stipendium

Universitetet tar i bruk Finland-stipendiet för att locka de bästa examens- och forskarstudenter.

• Finland-stipendiet är ett marknadsföringsverktyg som baserar sig på gemensam praxis med syfte att öka högskolornas globala attraktion. Finland-stipendiet kopplas till kampanjer och pilotåtgärder som påbörjas i högskolornas globalprogram.

1

• Universitetet riktar Finland-stipendierna till de bästa studenterna utanför EU och EES (magisterprogram och doktorandutbildning). I Finland-stipendiatprogrammet inkluderas tjänsthelheter för att stödja stipendiaternas arbetslivsförbindelser samt för alumniverksamheter.

GLOBAL VERKSAMHET

Hanken är med som partner i följande piloter i globalprogrammet:

• USA-piloten, i synnerhet Silicon Valley (koordineras av Helsingfors universitet och Aalto- universitetet)

• Den globala söderns pilot - Plattform för hållbar utveckling och ansvarighet (Case Platform) (koordineras av Aalto-universitetet)

2