Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn och bestämmelser för de enskilda läroanstalterna
Kollektivavtal för den privata undervisningssektorn och bestämmelser för de enskilda läroanstalterna
Underteckningsprotokoll för förnyelse av kollektivavtalet för den privata undervis- ningsbranschen
De organisationer som undertecknat kollektivavtalet för den privata undervisningssektorn har den 2 mars 2018 godkänt förlikningsförsla- get som förlikningsmannen ▇▇▇▇▇ ▇▇▇▇▇▇ gav samma datum. Enligt för- likningsförslaget har kollektivavtalet om arbetsvillkor och löner för de arbetstagare som är anställda vid privata läroanstalter och studiecen- traler vilka är medlemmar i Bildningsarbetsgivarna rf förnyats enligt föl- jande:
1. GILTIGHETSTID
Detta avtal är i kraft 1.3.2018–31.3.2021. 1.4.2020–1.3.2021 är ett optionsår. Om löneförhöjningarna för optionsåret avtalas före 31.2.2020.
2. LÖNEFÖRHÖJNINGAR
Under avtalsperioden görs två förhöjningar som är lika för undervis- ningspersonalen, å ena sidan, och den administrativa och stödperso- nalen å andra.
1.5.2018 | Allmän förhöjning på 1,2 % av individuella löner och |
tabelllöner, samt en lokal pott på 0,3 % | |
1.5.2019 | Allmän förhöjning på 1,1 % av individuella löner och |
tabellöner, samt en lokal pott på 0,4 % |
Den lokala potten beräknas utifrån läroanstaltens lönesumma för mars separat för de båda personalgrupperna.
Arbetsgivaren fördelar den lokala potten på ett sätt som stöder belö- ning för personliga prestationer separat för de båda personalgrup- perna.
Innan potten fördelas ska arbetsgivaren tillsammans med förtroende- mannen förhandla om grunderna för användningen av potten.
3. TEXTÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET
Textändringarna har införts direkt i kollektivavtalet. Ändrar text anges med fet stil.
4. ARVODET TILL FÖRTROENDEMÄN OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG
Ersättningen till förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktig höjs från 1.3.2018 med 4 %.
5. ARBETSGRUPPER
Under avtalsperioden arbetar följande arbetsgrupper:
a. Arbetsgrupp som behandlar undervisningspersonalens nya ar- betstidsmodeller
Arbetsgruppen fortsätter att förena yrkesläroanstalternas bilagor utgående från ett årsarbetstidssystem så att läroanstalterna kan ta i bruk årsarbetstidssystemet tidigast 1.1.2019. Dessutom utre- der arbetsgruppen möjligheter för att utveckla arbetstidssystem för andra läroanstalter.
b. Arbetsgrupp för lärarnas lönesystem
Arbetsgruppen fortsätter arbeta med att utveckla totalrevide- ringen av lönebestämmelserna med målet att i alla läroanstalter övergå till ett lönesystem baserat på uppgiftens svårighetsgrad och arbetsprestationen.
Revideringens centrala principer är:
Att systemet är rättvist och sporrande så att det tar i beak- tande uppgiftens svårighetsgrad, är tydligt, transparent och belönar goda arbetsprestationer samt även tar i beak- tande hur läroanstalternas finansiering bildas.
Kriterierna för en bra arbetsprestation bör ligga nära det egna arbetet, det vill säga arbetstagaren ska ha en verklig möjlighet att tillgodose kriterierna. För att bedöma arbets- prestationen behövs tillräckligt med alternativa kriterier som kan tillämpas beroende på läroanstaltens situation och utvecklingsbehov.
Revideringen genomförs så att ingens lön sjunker enbart på grund av en omställning av systemet.
I det nya systemet finns det en tillräcklig lång övergångs- period för att genomföra ändringarna.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.3.2019.
c. Arbetsgrupp som behandlar specialbestämmelser för yrkeshögs- kolor inom teknik och trafik.
För avtalsperioden inrättas en arbetsgrupp som har i uppgift att utreda möjligheten att avskaffa tillämpningsanvisningen i para-
graf 2 i avsnitt D i kapitel 7 i kollektivavtalet, vilken gäller place- ringen av den bundna arbetstiden för lärare inom teknik och trafik och den obundna arbetstidens andel av den årliga arbetstiden.
Målet är att få bestämmelserna att motsvara de övriga yrkeshög- skolelärarnas motsvarande arbetsvillkor. Dessutom utreder ar- betsgruppen möjligheten att avskaffa bestämmelsen i paragraf 8 i avsnitt D i kapitel 7 i kollektivavtalet om tillgångstillägg som till- lämpas på lärare inom teknik och trafik. Utifrån utredningen ger arbetsgruppen förslag till avskaffning av tillämpningsanvisningen samt av tillgångstillägget så att det nya systemet är i kraft 1.4.2020.
d. Arbetsgrupp för utvecklande av arbetstids- och lönesystem för administrativ personal och stödpersonal
Arbetsgruppens uppgift är att utveckla lönesystemet och lönebe- stämmelserna för den administrativa personalen och stödperso- nalen enligt behov så att ändringarna kan tas i bruk 1.8.2019.
Revideringens centrala principer är:
Att systemet är rättvist och sporrande så att det tar i beak- tande uppgiftens svårighetsgrad, är tydligt, transparent och belönar goda arbetsprestationer samt även tar i beak- tande hur läroanstalternas finansiering bildas.
Kriterierna för en bra arbetsprestation bör ligga nära det egna arbetet, det vill säga arbetstagaren ska ha en verklig möjlighet att tillgodose kriterierna. För att bedöma arbets- prestationen behövs tillräckligt med alternativa kriterier som kan tillämpas beroende på läroanstaltens situation och utvecklingsbehov.
Revideringen genomförs så att ingens lön sjunker enbart på grund av en omställning av systemet.
I det nya systemet finns det en tillräcklig lång övergångs- period för att genomföra ändringarna.
Arbetsgruppen ska därtill se över kollektivavtalets arbetstidssy- stem och enligt behov förbereda förslag för utveckling av kollek- tivavtalsbestämmelserna gällande arbetstidsbanken.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart till 31.3.2019.
e. Arbetsgrupp som behandlar den administrativa och stödpersona- lens varierande arbetstid och avvikande anställningsförhållanden
I arbetsgruppen granskas förekomsten av varierande arbetstid och andra avvikande arbetsavtal på nationell nivå enligt läroan- staltstyp, uppgiftsbeteckning och kön. Dessutom utreder man de huvudsakliga orsakerna till dessa arbetsavtal.
Arbetsgruppens arbete ska vara klart 31.10.2018.
f. Statistikarbetsgrupp
Parterna tillsätter en statistikarbetsgrupp för avtalsperioden, med uppgift att värdera och utveckla läroanstalternas lönestatistikfö- ring och utnyttjande av statistikuppgifterna.
g. Samarbetsarbetsgrupp för samarbets- och arbetarskyddsfrågor
Arbetsgruppen utreder hur samarbetet och arbetarskyddssamar- betet fungerar samt hur kvalitén, produktiviteten och välbefinnan- det i arbetslivet kan förbättras genom att utveckla arbetet och ar- betsförhållandena. Därtill förbereder arbetsgruppen en gemen- sam utbildning om lokala avtal och följer med utvecklingsarbetet i det nationella Arbetsliv 2020-programmet.
Arbetsgruppen främjar att läroanstalterna har tillräckligt med in- formation och beredskap att upprätta eventuella handlingspro- gram för att stödja de anställdas arbetshälsa och ork i arbetet samt förlänga deras arbetskarriärer. Åtgärderna kan riktas mot såväl utveckling av arbete och arbetsförhållanden som stöd för individens arbetsförmåga i enlighet med Arbetsliv 2020 eller mot ett valbart delområde som stöder arbetshälsan vid läroanstalten. Avtalsparterna stöder, följer upp och bedömer främjandet av ar- betshälsan. Som en del av främjandet av arbetshälsan rekom- menderar avtalsparterna att man överväger att alla i arbetsenhet- erna skaffar sig kortet Välbefinnande i arbetet.
6. PRINCIPEN OM KONTINUERLIGT FÖRHANDLINGSFÖRFARANDE
Parterna tillämpar principen om kontinuerliga förhandlingar under av- talsperioden så att de förhandlar om behov av ändringar av avtalet som uppstår på den andra partens förslag.
7. AVTALETS IKRAFTTRÄDANDE
Ändringar och tillägg i kollektivavtalet jämte därtill hörande andra be- stämmelser träder i kraft 1.3.2018.
Helsingfors, 2.3.2018 BILDNINGSARBETSGIVARNA RF
UNDERVISNINGSSEKTORNS FACKORGANISATION OAJ RF
OFFENTLIGA OCH PRIVATA SEKTORNS FUNKTIONÄRSFÖRBUND JYTY RF
FÖRBUNDET FÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH VÄLFÄRDSOMRÅDENA JHL rf
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig 1
3 § Hur anställningen inleds 1
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering 2
6 § Resekostnader och dagtraktamenten 4
7 § Arbets- och skyddskläder 4
10 § Sammankomster på arbetsplatsen 4
11 § Centralorganisationsavtal 5
12 § Innehållning av medlemsavgifter 5
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt 5
4 § Utjämningssystem för arbetstiden 8
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod 8
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser 8
7 § Lediga dagar och söckenhelger 9
8 § Arbetstid under exkursioner, läger- eller kursresor 9
9 § Mertids- och övertidsarbete 9
10 § Kvälls- och nattarbete 10
13 § Utryckningspenning och beredskap 11
3 § Semesterns längd och intjäning 14
4 § Full semesterkvalifikationsmånad 15
6 § Semesterlön till månadsavlönade 15
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras 16
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön 16
9 § Hur semesterersättningen räknas ut 16
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön 17
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal 17
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss tid 17
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga 17
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL 27
3 § Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad samtuppgiftsbunden lönedel 28
8 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad 30
10 § Vikariat och extra uppgifter 31
12 § Tillägg för språkkunskap 31
13 § Förtroendemannaersättning 32
14 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig 32
15 § Administrativ personal och stödpersonal - löner 33
16 § Svårighetsgruppering i lönesystemet för administrativ personal och stödpersonal 34
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID 36
3 § Hur en lärd grad likställs med examen 37
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet 37
8 § Tillägg för språkkunskap 39
9 § Tillägg för doktorsexamen 40
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme 40
12 § Arvode för förhörsarrangemang 40
13 § Hur övertimarvodet räknas ut 40
15 § Timlärare i huvudsyssla 43
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbetstid 45
18 § Undervisningspersonalens arbetstid 46
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning 47
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig 48
KAPITEL 7 BESTÄMMELSER FÖR DE ENSKILDA LÄROANSTALTERNA 49
SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA 49
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola 49
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium 69
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING 76
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid 80
Bilaga 5 Medborgar- och arbetarinstitut 85
Bilaga 6 Studiecentraler samt timlärare vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut 89
Bilaga 7 Idrottsinstitut 95
Bilaga 8 Musikläroanstalter 101
Bilaga 9 Bildkonstskola och multiprofessionell konstutbildning 109
SEKTION C YRKESLÄROANSTALTER 113
Gemensamma bestämmelser 113
Bilaga 10 Vissa yrkesläroanstalter 117
Bilaga 11 Handelsläroanstalter 125
Bilaga 12 Social- och hälsovårdsläroanstalt 130
Bilaga 13 Skogsbruks- och trähushållningsläroanstalt 132
SEKTION D YRKESHÖGSKOLOR 136
Bilaga 14 Yrkeshögskolor 136
KAPITEL 8 ÖVRIGA AVTAL 141
AVTAL OM LOKALA AVTAL 141
UTBYTE AV SEMESTERPREMIEN MOT LEDIG TID 144
FÖRTROENDEMANNAAVTAL 146
UTBILDNINGSAVTAL 153
AVTAL OM ARBETSTIDSBANK 155
Avtalsmodell för ibruktagande av arbetstidsbank 158
LÖNER, TILLÄGG OCH ARVODEN FÖR DEN PRIVATA UNDERVISNINGSBRANSCHEN 159
KOLLEKTIVAVTAL mellan Bildningsarbetsgivarna rf, Undervisningssektorns fackor- ganisation rf, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund JYTY rf samt För- bundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 § Avtalets omfattning
Med detta avtal fastställs arbetsvillkoren för arbetstagare anställda i pri- vata läroanstalter och studiecentraler vilka är medlemmar i Bildningsar- betsgivarna rf.
Avtalet gäller inte:
a. läroanstaltens ledning såsom verkställande direktören och motsva- rande tjänstemän, vilka företräder arbetsgivaren när löner och ar- betsvillkor fastställs för de arbetstagare som berörs av detta kollek- tivavtal.
Tillämpningsanvisning:
Med detta avses sådana personer i företagets ledning, vars hu- vudsakliga uppgift är att företräda arbetsgivaren och som har en självständig och ansvarsfull ställning i organisationen.
b. tillfälliga föreläsare i undervisningsarbetet.
2 § Arbetets ledning och fördelning samt rätten att organisera sig
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt anställa och av- skeda arbetstagare.
2. Organisationsrätten är ömsesidigt okränkbar.
3 § Hur anställningen inleds
Arbetsavtal och uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren
1. Ett arbetsavtal ska ingås skriftligen med beaktande av bestämmelserna i 1 kap. 3 § och 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.
2. Avtal för viss tid kan slutas på de grunder som nämns i gällande ar- betsavtalslag. Om ett arbetsavtal har ingåtts för viss tid på andra än ovan nämnda grunder eller upprepade gånger efter varandra utan grun- dad anledning, ska arbetsavtalet anses gälla tills vidare.
3. Arbetsgivarens företrädare informerar en nyanställd arbetstagare om or- ganisations- och förhandlingsförhållandena inom branschen och uppger vem som är förtroendemän samt var de är anträffbara. Förtroendeman- nen har rätt att granska de skriftliga avtalen för de arbetstagare som hör till den berörda organisationen.
1
Prövotid
4. I fråga om prövotid tillämpas bestämmelserna i gällande arbetsav- talslag. Bestämmelserna om prövotid är inte en del av kollektivavta- let.
4 § Avslutande av anställningsförhållande och permittering Arbetsavtal för viss tid
1. Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan uppsägning när den avtalade tiden löper ut eller det avtalade arbetet blir färdigt. Om längden på arbetsperioden för ett arbetsavtal på viss tid inte är bestämt enligt ka- lendertid, ska arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om att anställ- ningsförhållandet upphör genast då han erhåller denna information.
Uppsägningstid och förfarande vid uppsägning
2. Om inte annat avtalats i det här kollektivavtalet, tillämpas när arbetsgiva- ren säger upp arbetsavtalet följande uppsägningstider, vilka är beroende av hur länge anställningen oavbrutet fortgått:
– 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst ett år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över ett år men högst 4 år
– 2 månader om anställningsförhållandet fortgått över 4 år men högst 8 år
– 4 månader om anställningsförhållandet fortgått över 8 år men högst 12 år
– 6 månader om anställningsförhållandet fortgått över 12 år.
När en arbetstagare säger upp ett arbetsavtal är uppsägningstiden föl- jande, om inte annat avtalats i kollektivavtalet:
– 14 dagar om anställningsförhållandet har fortgått högst fem år
– 1 månad om anställningsförhållandet fortgått över 5 år Uppsägningstiden inleds dagen efter uppsägningen.
3. Vid uppsägning av anställningsförhållande iakttas förfarandet i arbetsav- talslagen och samarbetslagen.
4. När arbetsgivaren säger upp en arbetstagare ska det ske bevisligen, om så fordras skriftligen, varvid orsaken till uppsägningen ska anges.
Underlåtenhet att iaktta uppsägningstid
5. Om en arbetstagare som anställts tills vidare slutar utan att iaktta upp- sägningstiden är han skyldig att till arbetsgivaren betala ett belopp mot- svarande lönen för den tid uppsägningstiden inte följts. Detta gäller inte fall, när arbetstagaren enligt lag och detta avtal har rätt att häva arbets- avtalet eller annars avsluta anställningen utan uppsägningstid.
Permittering
6. En arbetstagare som har anställts tills vidare kan permitteras med iaktta- gande av 14 dagars anmälningstid.
7. Grunderna och förfarandet för permittering bestäms enligt arbetsavtalsla- gen och samarbetslagen.
5 § Lön Lönebetalning
1. Om lönegrunder, lön och löneutbetalning har avtalats i kapitlen om lön och i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
2. Lönen betalas till det bankkonto som arbetstagaren anvisar, så att den kan lyftas på förfallodagen. Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl.
Om arbetstagarens lön förfaller till betalning en sådan dag då bankerna håller stängt, anses närmast föregående vardag
som förfallodag.
Sådana tillägg som bestäms enligt det arbete som utförts under beräk- ningsperioden betalas senast före utgången av den kalendermånad som följer på beräkningsperioden.
3. Om arbetstagaren när han inleder sin anställning har tjänstgöringstid som berättigar till erfarenhetstillägg, beviljas erfarenhetstillägget genast från anställningsförhållandets början. Nya erfarenhetstillägg betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft.
Daglön och lön till deltidsanställda
4. Vid beräkning av dagslön utifrån månadslönen används antalet kalender- dagar i respektive månad som divisor.
5. Lönen till en deltidsanställd fastställs i proportionen mellan den avtalade arbetstiden och den maximala arbetstiden.
6 § Resekostnader och dagtraktamenten
En arbetstagare som reser på uppdrag av arbetsgivaren ersätts för rese- kostnaderna med tillämpning av skattestyrelsens gällande beslut om ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ resekostnadsersättningar.
Arbetsresan ska göras med det förmånligaste till buds stående färdmedlet och färdsättet.
7 § Arbets- och skyddskläder
Om arbetsgivaren eller arbetet förutsätter att arbetstagaren i sitt arbete använder en viss dräkt eller skyddskläder eller skodon, anskaffar och vårdar arbetsgivaren dem.
8 § Förtroendeman
På förtroendemannen tillämpas förtroendemannaavtalet i kapitel 8.
9 § Utbildning
Beträffande personalutbildning, gemensam utbildning och fackförenings- utbildning tillämpas utbildningsavtalet i kapitel 8.
10 § Sammankomster på arbetsplatsen
En registrerad underförening till ett förbund som är part i detta kollektiv- avtal och denna underförenings avdelningar, fackklubbar eller motsva- rande på arbetsplatsen har möjlighet att utanför arbetstiden (innan ar- betstiden inleds, under måltidsrasterna eller omedelbart efter avslutad ar- betstid liksom enligt särskild överenskommelse även under veckovilan) ordna möten för att behandla frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a. Man ska komma överens med arbetsgivaren om möte på arbetsplatsen eller i denna paragraf avsedd annan plats, om möjligt tre dagar före mötet.
b. Arbetsgivaren anvisar en mötesplats, antingen på arbetsplatsen el- ler i dess närhet, som han förfogar över och som är lämplig för än- damålet. Om sådan plats inte finns, ska man vid behov förhandla om saken för att finna en ändamålsenlig lösning. Vid val av mötes- plats ska man bl.a. beakta att bestämmelserna om arbetarskydd, arbetshygien och brandsäkerhet kan iakttas och att mötet inte stör affärsverksamheten eller produktionen.
c. Den organisation som reserverat möteslokalen och arrangerar mö- tet ansvarar för ordningen samt för att lokalen hålls snygg. Organi- sationens förtroendeperson ska närvara vid mötet.
d. Mötesarrangörerna har rätt att kalla till mötet representanter för för- bundet som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för den aktuella centralorganisationen.
Meddelanden och tillkännagivanden från arbetstagarförbundet och en i 1 momentet nämnd underförening får sättas upp på en för ändamålet upp- satt anslagstavla på arbetsplatsen.
11 § Centralorganisationsavtal
1. Som en del av kollektivavtalet iakttas följande gällande centralorganisat- ionsavtal:
– Rekommendation rörande förebyggande av missbruksproblem, handläggning av missbruksfrågor och vårdhänvisning på arbetsplat- serna
– Grupplivförsäkringsavtalet
2. Om dessa avtal ändras, avtalas separat om ändringarnas ikraftträdande.
12 § Innehållning av medlemsavgifter
Arbetsgivaren innehåller med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter för detta kollektivavtals undertecknarorganisationer från lönen och redo- visar dem på förbundets konto enligt anvisningarna.
Arbetstagaren får vid årets slut för beskattningen ett intyg över den inne- hållna summan.
13 § Avgörande av meningsskiljaktigheter och plikt
1. Arbetsgivaren och arbetstagarnas förtroendeman ska förhandla om me- ningsskiljaktigheter beträffande tillämpningen och tolkningen av detta av- tal eller brott mot det.
2. I de fall när de lokala förhandlingarna leder till resultat ska parterna göra upp en promemoria med en kort redogörelse för förhandlingarna och un- derteckna den. Om de lokala förhandlingarna inte leder till resultat och den ena parten vill lämna frågan till förbundens avgörande ska en prome- moria göras upp och undertecknas av båda parterna. Av promemorian ska kort framgå meningsskiljaktigheten och fakta om den samt parternas ståndpunkt.
3. Lokala förhandlingar ska inledas inom två veckor om man inte kommer överens om annat och förhandlingarna mellan undertecknarorganisation- erna förs inom tre veckor efter det någondera parten har meddelat om saken, om inte annat avtalas.
4. Om samförstånd inte nås vid förhandlingarna mellan avtalsparterna kan ärendet lämnas till arbetsdomstolen för avgörande.
5. En plikt som enligt 7–9 § i lagen om kollektivavtal (436/1946) förord- nas en privat läroanstalt/studiecentral och lokal fackförening upp- går till högst 2 590 euro.
14 § Gällande förmåner
Detta avtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller på förmåner baserade på ett ensi- digt beslut av arbetsgivaren som inte grundar sig på kollektivavtal eller funktionärskollektivavtal.
15 § Fredsplikt
Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta kollektivavtal eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna.
16 § Avtalets giltighetstid
1. Detta avtal gäller i enlighet med underteckningsprotokollet och därefter ett år i
sänder, om det inte senast sex veckor innan det löper ut skriftligt sägs upp av någondera parten.
2. Den som säger upp avtalet ska i samband med uppsägningen lämna en promemoria över ändringsförslagen till den andra parten.
3. Bestämmelserna i detta avtal gäller tills ett nytt avtal trätt i kraft eller tills förhandlingarna mellan avtalsparterna förklarats avslutade av endera parten.
KAPITEL 2 ARBETSTID
1 § Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i det här kapitlet tillämpas på administrativ personal och stödpersonal.
2. Undervisningspersonalens arbetstid fastställs enligt kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
2 § Ordinarie arbetstid
1. Den ordinarie arbetstiden i kontorsarbete är i genomsnitt 7 timmar 21 mi- nuter per dag och högst 36 timmar 45 minuter per vecka.
2. Den ordinarie arbetstiden i annat arbete än kontorsarbete är i genomsnitt 9 timmar i dygnet och i nattskift högst 10 timmar samt högst 38 timmar 45 minuter per vecka.
Protokollsanteckning:
I de anställningsförhållanden på deltid som är i kraft 31.1.2017 sjunker lönen inte till följd av ökningen av arbetstiden enligt kon- kurrenskraftsavtalet.
Exempel: För en arbetstagare med kontorsarbetstid har avtalats en arbetstid om 18,5 timmar. Till följd av ökningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet förlängs den genomsnittliga vecko- arbetstiden med i genomsnitt 15 minuter. Om en arbetstagare inte kan anvisas extra arbete eller om det anvisade arbetet i ge- nomsnitt underskrider 15 minuter sjunker lönen inte.
Tillämpningsanvisning:
Arbetstiden kan genomföras med olika arbetstidsarrangemang i likhet med systemet för ledighetsersättning så att den dagliga ar- betstiden kan variera så att arbetsdagarna under en vecka är olika långa eller att arbetstiden inom ramen för utjämningspe- rioden ordnas så att arbetstagaren har möjlighet till en längre sammanhängande ledighet.
3. I uppgifter enligt punkt 1 kan den ordinarie arbetstiden per dygn tillfälligt förlängas med högst en timme. En tillfällig förlängning av arbetstiden an- tecknas i arbetsskiftsförteckningen när den görs upp.
3 § Gårdskarlars arbetstid
Gårdskarlars arbetstid bestäms enligt 2 § 2 punkten, dock så att man lo- kalt kan avtala om att ordna arbetstiden så att den avviker från bestäm- melserna i 4 § inom ramen för systemet för utjämning av arbetstiden.
4 § Utjämningssystem för arbetstiden
1. Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så, att den i ge- nomsnitt är den som nämns ovan i 2 § punkterna 1 och 2. För detta ska på förhand uppgöras ett system för utjämning av arbetstiden, under vil- ken arbetstiden jämnas ut till nämnda genomsnitt. Den ordinarie arbetsti- den får inte under en enda vecka i utjämningsperioden överstiga 48 tim- mar och arbetstiden ska jämnas ut under en period om högst 26 veckor.
2. Den ordinarie arbetstiden i uppgifter enligt 2 § 2 punkten kan också ar- rangeras så att den under läroanstaltens terminer eller arbetsperioder är i snitt 42 timmar i veckan under förutsättning att den ordinarie arbetstiden under kalenderåret jämnas ut till i snitt 38 timmar 45 minuter per vecka.
Man ska lokalt avtala om ibruktagandet av ett sådant arbetstidssystem och det kan tas i bruk i anställningar som gäller tillsvidare eller i visstids- anställningar på minst 12 kalendermånader.
5 § Arbetsavtal som upphör under en utjämningsperiod
1. Då arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod i ett arbetstids- system enligt 4 § och arbetstiden i kontorsarbetstid inte har jämnats ut till i snitt 36 timmar 45 minuter och arbetstiden i annan än kontorsarbetstid till 38 timmar 45 minuter, betalas för de överskridande arbetstimmarna
a. enkel lön för ordinarie arbete om arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av omständighet som beror på arbetstagaren eller om arbetstagaren själv säger upp arbetsavtalet
b. med 50 % förhöjd lön om arbetstagaren har rätt att häva arbetsav- talet eller om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker.
2. För arbete som utförts över 8 timmar i dygnet betalas dock med 50 % för- höjd lön i punkt a och b.
3. När arbetsavtalet upphör mitt under en utjämningsperiod och veckoar- betstiden för en heltidsanställd i kontorsarbetstid underskrider 36 timmar 45 minuter i snitt och i annat än kontorsarbetstid 38 timmar 45 minuter i snitt dras de icke utförda arbetstimmarna av från arbetstagarens lön.
6 § Organisering av arbetstid och vilopauser
1. Arbetsveckan ordnas så att den i genomsnitt är fem dagar.
2. Oändamålsenligt korta arbetsskift ska undvikas. Arbetsskiften ska inte underskrida fyra timmar om inte arbetstagarens egna behov så förutsät- ter eller om inte något annat särskilt skäl såsom arbetets natur, arbetets kortvarighet, behovet av arbetskraft eller ett annat skäl angående an- vändningen av arbetskraft föreligger.
3. Den ordinarie arbetstiden per dygn ordnas, om det inte finns grundad or- sak att förfara på annat sätt, sammanhängande med undantag för en vi- lopaus. Vilopausen kan genom lokalt avtal vara en halv (1/2)–en (1) timme. Om arbetstagaren fritt får avlägsna sig från
arbetsplatsen under vilopausen, räknas den inte som arbetstid. Arbetsta- garen måste då verkligen ha möjlighet att avlägsna sig från arbetsplat- sen.
7 § Lediga dagar och söckenhelger
1. Jul- och midsommaraftonen är lediga dagar, om inte läroanstaltens verk- samhet föranleder annat.
2. Sådana veckor då en söckenhelg, första maj eller självständighetsdagen infaller på annan vardag än lördag, förkortas den ordinarie arbetstiden med de arbetstimmar som infaller på söckenhelgen.
3. Var och en av de ovan nämnda dagarna förkortar den ordinarie arbetsti- den per vecka eller utjämningsperiod med det genomsnittliga antalet ar- betstimmar per dag (arbetstid per vecka enligt kollektivavtalet/5).
8 § Arbetstid under exkursioner, läger- eller kursresor
1. När arbetet utförs på exkursioner och under läger- och kursresor eller un- der motsvarande förhållanden kan arbetstagaren och arbetsgivaren komma överens om att arbetstiden och ersättningen för arbetstid fast- ställs avvikande från detta kollektivavtal. Då ska man om möjligt före re- san göra upp en arbetstidsplan, av vilken framgår den tid som räknas som arbetstid och eventuell beredskapstid.
2. Dagtraktamente betalas enligt 6 § i kapitel 1.
9 § Mertids- och övertidsarbete Mertidsarbete
1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs efter den ordinarie arbetsti- den men inte utöver den längsta i lagen tillåtna ordinarie arbetstiden. För mertidsarbete, som utförs mellan den i 2 § 1 och 2 punkten nämnda maxi- mala ordinarie arbetstiden och den i lagen nämnda maximala ordinarie ar- betstiden betalas med 50 % förhöjd lön. För mertidsarbete som utförs av deltidsanställd betalas enkel timlön per utförd arbetstimme.
Övertidsarbete
2. Dygnsövertid är det arbete som utförs utöver den lagenliga ordinarie maximala arbetstiden per dygn och övertid får utföras inom de begräns- ningar lagen anger. För dygnsövertid betalas för de två första timmarna
med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % för- höjd lön.
Tillämpningsanvisning:
Om det arbete arbetstagaren utför fortgår över dygnsskiftet, räk- nas arbetet, när tilläggs- och övertidsersättningarna räknas ut som arbete under föregående dygn, tills arbetstagarens ordinarie arbetstid normalt börjar. Timmarna beaktas alltså inte när det se- nare dygnets ordinarie arbetstid räknas ut.
3. Med veckoövertidsarbete avses arbete, som inte är dygnsövertid och som utförs utöver det i lagen nämnda maximala antalet arbetstimmar i veckan och för det betalas för de åtta första timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön.
Tillämpningsanvisning:
När arbetstagaren inte på grund av sjukdom, olycksfall, resa på arbetsgivarens anmodan, permittering av ekonomiska skäl och produktionsorsaker eller på grund av deltagande i utbildning ar- rangerad av arbetsgivaren eller avsedd i utbildningsavtalet kun- nat utföra det antal timmar som motsvarar veckoarbetstiden och därför måste komma på arbete på dag som enligt utjämningssy- stemet för arbetstiden är fridag, ersätts det arbete som utförs på fridag som avtalats beträffande veckoövertid.
4. För utförda timmar som inom utjämningssystemet (då genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas) överskrider de i arbetsskiftsförteckningen an- tecknade timmarna per dygn (dygnsövertid) betalas:
– - för de två första timmarna med 50 % förhöjd lön och
– - för därefter utförda timmar med 100 % förhöjd lön.
För övriga utförda timmar utöver de i arbetsskiftsförteckningen anteck- nade arbetsskiften (veckoövertid) betalas med 50 % förhöjd lön.
Byte mot ledighet
5. Den lön som betalas för mertids- och övertidsarbete (grunddel och förhöj- ningsdel) kan genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare bytas mot motsvarande fritid eller överföras till arbetstidsbanken. Tiden ska då förlängas med samma procenttal som penningersättningen skulle ha för- höjts.
10 § Kvälls- och nattarbete
1. För arbete som utförs mellan klockan 18.00 och 21.00 betalas till arbets- tagaren ett särskilt kvällstillägg om 15 % för varje faktisk arbetstimme. Tillägget räknas ut enligt timlönen i 14 §.
2. För arbete som utförs mellan klockan 21.00 och 06.00 betalas till arbets- tagaren en särskild nattersättning om 30 % för varje faktisk arbetstimme. Ersättningen räknas ut enligt timlönen i 14 §. Ifall ett arbetsskift som bör- jat under föregående dygn slutar senare än klockan 06.00 betalas natter- sättningen i alla fall till slutet av arbetsskiftet.
3. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstids- banken.
11 § Lördagsarbete
1. För lördagsarbete betalas, utöver övrig lön för den tiden, med 25 % för- höjd grundtimlön för arbete mellan 06.00 och 20.00. Lördagsförhöjning betalas inte för den tid som arbetstagaren är berättigad till söndagsersätt- ning.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstids- banken.
12 § Söndagsarbete
1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, första maj och självständighetsdagen, betalas, utöver annan lön för den tiden, som söndagsförhöjning enkel grundlön. Söndagsersätt- ning betalas också de dagar som föregår nämnda dagar mellan klockan
20.00 och 24.00 samt för arbete på påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen.
2. Ersättningarna ska betalas i pengar, om man inte tillsammans avtalar om att de ges som motsvarande ledig tid eller att de överförs till arbetstids- banken.
3. Övriga bestämmelser om arbete på söndag ingår i 33 § i arbetstidslagen.
13 § Utryckningspenning och beredskap
1. Som ersättning för den olägenhet som kallelse till utryckningsarbete or- sakar betalas till arbetstagaren en utryckningspenning som fr.o.m. 1.8.2015 är 11,48 €. Utryckningspenning betalas till en arbetstagare som arbetsgivaren kallar till arbete under arbetstagarens fritid utan att han be- ordrats vara i beredskap eller att han på förhand har informerats om så- dant arbete.
2. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas en timersättning, som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är 15–30 % av den enkla timlönen.
3. Ifall arbetstagaren enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad, däri- från man vid behov kan kalla honom till arbete, betalas ersättning som är 50 % av hans timlön.
4. Ersättningen för beredskap ska betalas i pengar, om man inte tillsam- mans avtalar om att den ges som motsvarande ledig tid eller överförs till arbetstidsbanken.
14 § Timlönedivisor
När man räknar ut ersättningen för timbaserad arbetstid fås den enkla timlönen genom att månadslönen i arbete enligt arbetstidslagen divideras med 163. I kontorsarbete fås den enkla timlönen genom att månadslönen divideras med 153.
15 § Arbetstidsbank
Arbetstidsbanken kan tas i bruk för de arbetstagare som omfattas av ka- pitlet om arbetstid (personal som omfattas av arbetstidslagen). Bestäm- melserna om arbetstidsbanken finns i kapitel 8.
KAPITEL 3 SEMESTER
1 § Tillämpningsområde
1. Arbetstagarens semesterförmåner bestäms i enlighet med gällande se- mesterlag och enligt detta avtal, om bestämmelserna nedan inte föranle- der annat.
2. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på administrativ personal och stödpersonal samt på sådan undervisningspersonal, vars arbetstid be- stäms enligt 17 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och ar- betstid.
3. I övrigt har en arbetstagare som hör till undervisningspersonalen rätt till semester, om man har avtalat om detta i bestämmelserna för enskilda läroanstalter i kapitel 7. Då bestäms rätten till semester, semesterersätt- ning och semesterpremie i enlighet med de läroanstaltvisa bestämmel- serna.
4. Den kalkylerade semestern för undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet och ersättningen per semesterdag bestäms i en- lighet med 11 och 12 § i det här kapitlet.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningspersonal i arbetstid med undervisningsskyldighet omfattas inte av bestämmelserna om semester eller av se- mesterlagen, utan till deras arbetstidsarrangemang hänför sig ar- betsavbrott som motsvarar semester.
Beträffande undervisningspersonal i folkhögskolor med årsar- betstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor finns en särskild be- stämmelse om undervisningspersonalens rätt till lediga perioder i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
5. Ifall man inte i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna har avtalat annat tillämpas semesterbestämmelserna i det här kapitlet också på undervisningspersonalen med undantag för undervisningspersonalen i folkhögskolor med årsarbetstid, idrottsinstitut och yrkeshögskolor samt på timlärare i bisyssla.
2 § Definitioner
1. Semesterkvalifikationsår är den tidsperiod som inleds 1.4 och utgår 31.3.
2. Semesteråret är det kalenderår, under vilket kvalifikationsåret utgår.
3. Semesterperiod är den tidsperiod som inleds 2.5 och utgår 30.9.
4. Semesterdagar är vardagar. Som vardagar räknas vid tillämpningen av detta avtal inte lördagar, söndagar, kyrkliga högtidsdagar, julaftonen, midsommaraftonen, självständighetsdagen eller första maj.
5. En hel kalendervecka förbrukar fem semesterdagar. Söckenhelger för- brukar inte semesterdagar. I de punkter i semesterlagen, där man använ- der begreppen 12, 18 eller 24 vardagar, avses i detta avtal 10, 15 re- spektive 20 vardagar.
6. Full semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester.
7. Sparad ledighet är en del av semestern som flyttas fram till en senare tid- punkt.
3 § Semesterns längd och intjäning
1. Längden på semestern bestäms enligt följande:
a. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan av- brott under ett år, intjänar semesterdagar för varje full semesterkva- lifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikat- ionsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 2 | 4 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 14 | 15 | 17 | 19 | 20 |
b. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden har varat utan av- brott minst ett år, intjänar semesterdagar för varje full
semesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikat- ionsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 7 | 9 | 11 | 13 | 15 | 18 | 20 | 24 | 26 | 30 |
c. En arbetstagare, vars anställningsförhållande före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden varat oavbrutet minst ett år och som vid utgången av mars har minst 15 till erfarenhetstill- lägg berättigande tjänsteår, intjänar semesterdagar för varje full se- mesterkvalifikationsmånad enligt tabellen nedan:
Fulla kvalifikat- ionsmånader | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
Antal semesterdagar | 3 | 5 | 8 | 10 | 13 | 16 | 19 | 23 | 25 | 30 | 33 | 38 |
2. Arbetstagarens faktiska semester är alltid minst den samma som den hade varit enligt semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
Semesterlönen och semesterersättningen räknas dock alltid ut enligt tabellerna ovan och bestämmelserna om semesterlön och semesterersättning.
4 § Full semesterkvalifikationsmånad
En full kvalifikationsmånad bestäms enligt 6 § i semesterlagen.
Tillämpningsanvisning:
För undervisningspersonalens del likställs med dagar i arbete de dagar för vilka arbetsgivaren betalar lön med undantag för lörda- gar och söndagar.
5 § Hur semester ges
1. Semester ges den tid arbetsgivaren bestämmer.
2. Om alla arbetsdagar i kalenderveckan är semesterdagar, fastställs hela kalenderveckan från måndag till söndag som semester. En full kalender- vecka förbrukar fem semesterdagar. ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ förbrukar inte se- mesterdagar.
3. Varje semesterdag förbrukar i ordinarie arbetstid det genomsnittliga dag- liga antalet arbetstimmar per vecka eller period.
4. En arbetstagare med deltidsanställning som i genomsnitt
arbetar färre än fem kalenderdagar per vecka får semester, så att antalet arbetsdagar som ingår i semestern och antalet semesterdagar blir lika stora.
6 § Semesterlön till månadsavlönade Lönebeloppet
1. Till arbetstagaren betalas för semestern normal arbetsavtalsenlig må- nadslön.
Arbetstidsersättningar
2. En arbetstagare med månadslön och vars ordinarie arbetstid omfattar söndags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att i sin semesterlön och semesterersättning få ett tillägg motsvarande ovan nämnda arbets- tidsersättningar. Utryckningspenning och ersättning för beredskap är inte ersättningar som betalas för arbetstid varför de inte beaktas när se- mesterlönen eller semesterersättningen räknas ut.
Arbetstidsersättningarna beaktas sålunda, att semesterlönen, som räk- nas ut på den egentliga månadslönen, höjs med det procenttal som anger med hur många procent de under kvalifikationsåret utbetalda ar- betstidsersättningarna är av för samma tid betald lön för ordinarie arbets- tid.
7 § Hur semesterlönen fastställs då arbetstiden och lönen ändras under kvalifikationsåret
Semesterlönen fastställs enligt 12 § i semesterlagen när arbetstagarens avtalsenliga arbetstid och motsvarande lön har ändrats under kvalifikat- ionsåret och ändringen har varat sammanlagt minst en kalendermånad eller sammanlagt i en eller flera delar minst 30 kalenderdagar.
Den procentbaserade semesterlönen till en arbetstagare med månadslön räknas ut med användning av följande procenttal:
– 9 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 a,
– 13 procent i fall avsedda i 3 §, punkt 1 b och
– 16 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 c
Ifall ändringarna sker först efter det att kvalifikationsåret har löpt ut innan semestern eller del av den börjar, räknas semesterlönen ut enligt den månadslön som har fastställts för arbetstiden under kvalifikationsåret.
8 § Betalning av semesterlön till arbetstagare med månadslön
Semesterlönen betalas på den ordinarie lönebetalningsdagen.
9 § Hur semesterersättningen räknas ut
Semesterersättningen per semesterdag är till en arbetstagare med må- nadslön 1/21-del av månadslönen.
Då semesterlönen fastställs för en arbetstagare med månadslön enligt den procentbaserade uträkningen i 7 § är semesterersättningen per semesterdag semesterlönens belopp dividerad med de antal semester- dagar som intjänats under semesterkvalifikationsåret.
10 § Semesterlön till arbetstagare som inte har månadslön
Semesterlönen till en person som får annan lön än månadslön räknas ut enligt 7 § i 3 kapitlet i lagen om kollektivavtal, om det inte i bestäm- melserna för enskilda läroanstalter har avtalats annorlunda i fråga om undervisningspersonalen (m.a.o. timlärare).
11 § Kalkylerad semester för undervisningspersonal
1. Lärare och timlärare i huvudsyssla som har arbetstid med undervisnings- skyldighet har inte rätt till semester. För att fördela förmånerna i sjukför- säkringslagen har avtalats om kalkylerad semester som börjar 16.6. Längden på den kalkylerade semestern räknas ut så att man multiplice- rar semesterkvalifikationsårets fulla kvalifikationsmånader med det hela tal som motsvarar procenttalet i punkt 1 i 14 §. Det på detta sätt uträk- nade beloppet divideras med två. Om resultatet inte blir ett helt tal, av- rundas resultatet till närmaste hela tal.
2. Alla dagar i den kalkylerade semestern är vardagar (måndag-lördag, med undantag för midsommaraftonen).
12 § Semesterdagsersättning för undervisningspersonal anställd för viss tid
Om en visstidsanställd lärare eller timlärare i huvudsyssla har varit i an- ställningsförhållande hela arbetstiden under hela läsåret eller terminen, betalas i semesterersättning full lön för två dagar för varje full semester- kvalifikationsmånad när anställningen upphör. Semesterersättningen minskas av anställningsförhållandets sommaravbrottsdagar.
Tillämpningsanvisning:
Full lön enligt punkten ovan utgår i enlighet med lönen den tid- punkt anställningen upphör.
13 § Flyttning av semester på grund av arbetsoförmåga
Om en arbetstagare vid inledningen av semestern eller den sparade ledigheten är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall ska semesterdagarna och den sparade ledigheten som infaller under tiden arbetstagaren är arbetsoförmögen förflytt- tas till en senare tidpunkt, om arbetstagaren utan omotiverat dröjs- mål anhåller om saken och det är möjligt innan semestern börjat.
Arbetstagaren har motsvarande rätt att flytta fram semestern eller den sparade ledigheten, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att han eller hon under tiden för vården är arbetso- förmögen.
Arbetstagaren ska, då han/hon ber om att semestern ska flyttas fram, uppvisa läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren be- stämmer.
Ifall arbetstagaren inte ber om att semestern ska flyttas fram, övergår inte rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren.
14 § Semesterpremie Semesterpremiens belopp
1. Semesterpremien för en arbetstagare med månadslön är
– 4 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 a,
– 5 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 b, och
– 6 procent i fall som avses i 3 §, punkt 1 c
av den månadslön som betalas för den månad som föregår betalningen av semesterpremien multiplicerad med antalet fulla semesterkvalifikat- ionsmånader.
Om semesterlönen till en arbetstagare med månadslön fastställs på pro- centbasis enligt moment 4 i 10 § i semesterlagen, betalas semesterpre- mien dock i enlighet med bestämmelserna ovan.
2. I andra avlöningsformer är arbetstagarens semesterpremie 50 procent av semesterlönen.
Betalning av semesterpremien
3. Semesterpremien betalas i samband med lönen för juli.
4. Semesterpremien betalas också när anställningen upphör på det sätt som man har avtalat om i fråga om betalning av lön när anställningen upphör.
5. En arbetstagare vars anställning utan avbrott har pågått kortare tid än fyra månader, har inte rätt till semesterpremie. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden eller häver en visstidsanställning har inte heller rätt till semesterpremie.
15 § Sparad ledighet Avtal
1. Systemet med sparad ledighet bestäms enligt 27 § i semesterlagen och enligt bestämmelserna nedan. Användning av sparad ledighet kräver
skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I avtalet ska man konstatera det maximala antalet dagar som sparas samt när sparad le- dighet senast måste tas ut. Avtalet kan ingås för högst fem år.
2. Man ska avtala om att spara ledighet senast när arbetstagaren bereds tillfälle att säga sin åsikt om semestertidpunkten.
Dagar som kan flyttas
3. Man kan spara den del av semestern som överstiger 15 dagar av den se- mester som bestäms enligt 3 § 1 punkten
– högst 5 dagar enligt punkt a
– b. högst 10 dagar enligt punkt b och
– högst 15 dagar enligt punkt c.
Hur ledigheten tas ut
4. Sparad ledighet hålls vid tidpunkt som man separat avtalar om. Ifall man inte kan avtala om tidpunkten för sparad ledighet, ska arbetstagaren sen- ast fyra månader före ledighetens början meddela om detta. Sparad le- dighet ges som hela dagar om man inte avtalat annorlunda.
5. Man kan avtala om att den ledighet som tas ut från arbetstidsbanken helt eller delvis kan slås ihop med sparad ledighet.
▇▇▇▇▇▇ ledighet som inte har tagits ut
6. När en anställning upphör ska ersättning för sparad ledighet som inte har hållits betalas enligt bestämmelserna om semesterersättning.
Arbetsoförmåga då den sparade ledigheten börjar och under ledigheten
7. Arbetstagaren har rätt att flytta fram sparad ledighet på grund av arbetso- förmåga enligt 13 § i det här kapitlet.
KAPITEL 4 FRÅNVARO
1 § Sjukfrånvaro
Förutsättningar för löneutbetalning
1. Lön för sjuktid betalas då arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen såvida inte arbetstagaren själv har förorsa- kat arbetsoförmågan uppsåtligen eller genom grovt vållande.
Arbetstagarens anmälningsskyldighet
2. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om arbetsoför- mågan och hur länge den förväntas fortgå.
3. Arbetstagaren ska på begäran förete läkarintyg eller annan godtagbar ut- redning över arbetsoförmågan. Om arbetstagaren vänder sig till den lä- kare som arbetsgivaren anvisar, betalar arbetsgivaren de kostnader som anskaffningen av läkarintyget förorsakar. I första hand ska en läkare inom företagshälsovården anlitas.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren kan även godkänna som grund för löne- utbetalning under frånvarotiden meddelande från ar- betstagaren. Arbetsgivaren fastställer längden på den period, under vilket detta förfarande tillämpas. Arbetsgi- varen har dock alltid rätt att för varje frånvaro kräva ett läkarintyg.
Längden på sjuktid för vilken lön betalas
4. Lön för sjuktid betalas för varje fall av arbetsoförmåga enligt följande:
Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått | Lön för sjuktid betalas för |
mindre än en månad | högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen |
minst en månad, men mindre än 3 år | högst 28 kalenderdagar (4 veckor) |
minst 3 år, men mindre än 5 år | högst 35 kalenderdagar (5 veckor) |
minst 5 år, men mindre än 10 år | högst 42 kalenderdagar (6 veckor) |
minst 10 år | högst 56 kalenderdagar (8 veckor) |
Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuk- tid för 84 kalenderdagar (12 veckor).
Lönetillägg för sjuktid
5. En arbetstagare med månadslön, i vars ordinarie arbetstid ingår sön- dags-, kvälls-, natt- eller lördagsarbete, har rätt att få motsvarande tillägg inräknade i lönen för sjuktid. Lönen för sjuktid höjs med samma procent- tal som de ovan nämnda arbetstidstilläggen har varit i lönen för föregå- ende löneperiod.
Återfall av samma sjukdom
6. Om arbetstagaren inom 30 dagar på nytt insjuknar i samma sjukdom, rä- knas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid betalas som om det vore fråga om en och samma sjukdomsperiod. Lön för sjuktid betalas dock, när samma sjukdom återkommer, för minst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen.
Dagpenning
7. Rätten till dagpenning för sjuktiden enligt sjukförsäkringslagen övergår till arbetsgivaren till den del den inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
8. Beträffande undervisningspersonal som inte har rätt till semester, över- går rätten till dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgi- varen för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6 och inte heller för sådan undervisningspersonal på vilken tillämpas bilagan i kapitel 7 om yrkeshögskolor, idrottsinstitut eller folkhögskolor med årsarbetstid för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
Vid annan tid, när det är avbrott i läroanstaltens undervisningsarbete på grund av lov, betalas dagpenning eller annan i punkt 10 avsedd ersätt- ning till arbetsgivaren, när arbetstagaren har varit berättigad till dagpen- ning eller annan ersättning, men arbetstagaren inte har ansökt om ledig- het på grund av arbetsoförmåga.
9. Om den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren själv, eller om den betalas till ett mindre belopp än vad han enligt sjukförsäkringslagens 11 kapitel 1 - 4 § skulle vara be- rättigad till, har arbetsgivaren rätt att från sjuktidslönen dra av den del som på grund av arbetstagarens förfarande helt eller delvis blivit obetald som dagpenning.
10. När arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga får annan dagpenning el- ler därmed jämförbar ersättning enligt lag eller på grund av försäkring som arbetsgivaren bekostat, övergår rätten till ersättningen eller dagpen- ningen för sjuktiden till arbetsgivaren till den del dagpenningen inte över- stiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Om lönen för sjuktid betalts innan någon annan av ovannämnda ersätt- ningar betalts, har arbetsgivaren rätt att lyfta ersättningen eller återfå be- loppet från arbetstagaren, till den del ersättningen inte överstiger den lön arbetstagaren får för samma tid.
Karantän och anstaltsvård vid rusmedelsproblem
11. Till en arbetstagare som i enlighet med 16 § 2 mom. i lagen om smitt- samma sjukdomar (s.k. karantänfall) har beordrats vara frånvarande från sitt arbete, betalas lön för sjuktid för frånvarotiden.
12. Lön för sjuktid betalas även när en arbetstagare som har rusmedelspro- blem frivilligt har sökt sig till anstaltsvård sedan han först kommit överens om vården med arbetsgivaren.
2 § Läkarundersökningar Förutsättningar för löneutbetalning
1. Förutsättningen för att bestämmelserna ska tillämpas är att undersök- ningarna och kontrollerna ordnats så att onödig förlust av arbetstid und- viks och att undersökningarna inte har kunnat skötas utom arbetstid samt att arbetsgivaren meddelats om dem på förhand.
Avdrag på lönen görs inte i följande fall:
a. Konstaterande av sjukdom
Arbetstagaren genomgår läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och röntgenundersök- ningar till vilka läkaren i samband med undersökningen remitterat honom. Detta gäller även arbetsoförmåga på grund av läkarunder- sökning samt av sjukdomssymptom föranledd
observation eller undersökning på sjukhus.
b. Fortgående vård av sjukdom
Arbetstagaren besöker läkare på grund av tidigare konstaterad sjukdom när
– sjukdomen fortgår och arbetstagaren är i behov av läkarunder- sökning
– en kronisk sjukdom förutsätter undersökning av specialist för fastställande av vården
– det gäller läkarundersökning som fordras för fastställande av vård av annan tidigare konstaterad sjukdom om läkartjänsten inte är tillgänglig utom arbetstid
– det gäller arbetsoförmåga på grund av vårdåtgärd som fordras för vård av cancer.
c. Akut tandsjukdom
För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom, om tandsjukdo- men orsakar sådan arbetsoförmåga som fordrar vård samma dag eller under samma arbetsskift. ▇▇▇▇▇▇ förutsätts att arbetsoför- mågan och det akuta vårdbehovet påvisas med intyg utfärdat av tandläkare.
d. Undersökningar innan förlossning
För tid som åtgått till medicinska undersökningar av gravid arbetsta- gare, om inte arbetstagaren fått tid till mottagningen utom arbetstid.
e. Lagstadgade kontroller och undersökningar vid företagshälsovår- den
När arbetstagaren genomgår hälsoundersökningar eller till dessa anknutna efterkontroller som är lagstadgade, godkända i planen för företagshälsovården eller förutsätts av arbetsgivaren. Lönen mins- kas inte heller för den tid som åtgår till resorna till dessa undersök- ningar. Arbetsgivaren betalar också ersättning för nödvändiga rese- kostnader. Om undersökningarna eller efterkontrollen görs på an- nan ort, betalar arbetsgivaren även dagtraktamente.
3 § Familjeledigheter
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkrings- lagen.
Protokollsanteckning:
Partiell vårdledighet för lärare med arbetstid med undervisnings- skyldighet verkställs på det sätt som arbetsgivaren och läraren av- talar om. Om avtal inte nås fastslås som lärarens undervisnings- timmar 4/5 av undervisningsskyldigheten.
Partiell vårdledighet för lärare med totalarbetstid beviljas i samma förhållande av undervisningstimmarna och den övriga ar- betstiden som de nämnda delarna av arbetstiden utgör av total- arbetstiden per vecka.
Lön och dagpenning under moderskaps- och faderskapsledighet
2. Till arbetstagaren betalas full lön för en period om 72 vardagar från mo- derskapsledighetens början.
Till adoptivföräldrar betalas från början av föräldrapenningsperiod för adoptivföräldrar, i högst 72 dagar, lön enligt grunderna som av- ses i punkt 1. Om adoptivföräldrarna delar den så kallade föräldra- penningsperioden betalas den lön som avses här endast till den ena adoptivförälder åt gången och sammanlagt i högst 72 arbetsda-
gar från början av föräldrapenningsperioden. Löneutbetalning förut- sätter att arbetstagaren har rätt till föräldrapenning och att arbetsta- garen iakttar bestämmelserna för att få lyfta föräldrapenningen.
Om oavlönad frånvaro, som börjat innan moderskapsledigheten började, fortgår under moderskapsledigheten är arbetsgivaren inte skyldig att be- tala lön för denna tid. Detta gäller inte oavlönad frånvaro i samband med graviditeten.
3. Till arbetstagaren betalas full lön från början av faderskapsledigheten för en period om 6 vardagar.
4. För den tid arbetsgivaren betalar lön under moderskaps- eller fader- skapsledigheten eller lön till adoptivföräldrar under adoptivföräldrar- nas föräldrapenningsperiod, betalas moderskaps- eller faderskapspen- ningen eller föräldrapenningen enligt 7 kapitlet 4 § i sjukförsäkringsla- gen till arbetsgivaren med undantag för semestern.
5. För sådan undervisningspersonal som inte har rätt till semester, övergår rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen inte till arbetsgivaren för den kalkylerade semestern som börjar 16.6, och inte heller för sådan undervisningspersonal, på vilken tillämpas bestämmelserna i kapitel 7 om yrkeshögskolor, idrottsinstitut och folkhögskolor med årsarbetstid för de 30 första vardagarna under sommarledighetsperioden.
Vid annan tid, när undervisningsarbetet är avbrutet i läroanstalten på grund av semester, betalas moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapen- ning till arbetsgivaren när arbetstagaren har varit berättigad till moder- skaps-, faderskaps- eller föräldraledighet, men inte anhållit om ledighet.
6. Om moderskaps- eller faderskapspenningen eller föräldrapenning för adoptivföräldrar inte betalas på grund av arbetstagarens försummelse, avdras den del som motsvarar den förlorade moderskaps- eller fader- skapspenningen eller föräldrapenningen från lönen.
Frånvarons inverkan på anställningsförmåner
7. När arbetstagaren är borta från arbetet längre än den lagstadgade mo- derskaps-, faderskaps- eller föräldraledigheten, räknas denna frånvaro inte som likställd med arbetstid vid fastställandet av sådana förmåner som är bundna till anställningsförhållandets längd, då inte annat stadgats i lag eller avtalats separat.
Tillfällig vårdledighet
8. När ett under tio år gammalt barn eller ett handikappat barn plötsligt in- sjuknar, har barnets vårdnadshavare eller den förälder som har ansvar för barnets underhåll rätt till lön för högst tre arbetsdagar enligt bestäm- melserna om lön för sjuktid. Lönen betalas för sådan kort frånvaro som är nödvändig för att ordna vård eller för att själv vårda barnet.
Svårt sjukt barn
Tillämpningsanvisning:
Lön betalas till annan än ensamförsörjare om den ena av vård- nadshavarna på grund av sitt förvärvsarbete och sin arbetstid el- ler annat tvingande hinder inte har möjlighet att ordna vård eller själv vårda barnet.
Enligt kollektivavtalets bestämmelser om betalning av lön för sjuktid ska en utredning över frånvaron företes. Vid behov ska in- tyg företes över den andra vårdnadshavarens hinder att vårda barnet.
En arbetstagare som av ovan nämnda orsak är förhindrad att ar- beta, är skyldig att utan dröjsmål meddela arbetsgivaren om från- varon, och om möjligt när hindret beräknas upphöra.
Om arbetstagaren nödvändigt måste vara borta från arbetet för att vårda barnet längre tid än tre arbetsdagar, ordnas möjlighet till frånvaro utan lön. Frånvaro av ovan nämnda orsaker minskar inte arbetstagarens semesterförmåner.
Med förälder som har ansvar för barnets underhåll avses den av barnets biologiska föräldrar, hos vilken barnet inte bor eller som inte är barnets vårdnadshavare.
9. En arbetstagare som enligt 10 kapitlet i sjukförsäkringslagen har rätt till specialvårdspenning för vård och rehabilitering av svårt sjukt barn, har rätt till frånvaro från arbetet för att delta i sådan vård av barnet, rehabilite- ring eller vårdhandledning som avses i beslutet då han på förhand kom- mit överens om frånvaron med arbetsgivaren. Frånvaron är oavlönad.
Frånvaro av tvingande familjeskäl
10. Om ett plötsligt sjukdomsfall inträffar i familjen bereds arbetstagaren möj- lighet till en kort tillfällig frånvaro utan lön. Semesterförmånerna minskas inte på grund av en sådan frånvaro.
4 § Övrig frånvaro
En nära anhörigs död och begravning
1. Arbetstagaren bereds möjlighet till kortvarig, högst en dags tillfällig från- varo vid nära anhörigs död och begravning. Arbetstagarens semesterför- måner eller inkomster minskas inte på grund av sådan frånvaro.
Tillämpningsanvisning:
Med nära anhöriga avses i detta sammanhang föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, barn, make/maka, sambo samt syskon.
Med svärföräldrar avses också en sambos föräldrar, om man på samborna tillämpar lagen om hävning av sambornas gemen- samma ekonomi.
Vigsel, registrering av parförhållande och bemärkelsedag
2. Arbetstagaren får en ledig dag med lön för sin egen vigsel och registre- ring av parförhållande, om vigseln/registreringen infaller på hans arbets- dag.
3. Arbetstagaren får en ledig dag med lön på sin 50- och 60-årsdag, om be- märkelsedagen infaller på hans arbetsdag.
Landets försvar
4. Inkomsten minskas inte för en värnpliktig arbetstagare som deltar i upp- båd.
5. Om arbetstagaren deltar i reservövning eller civiltjänstens komplette- rande utbildning, betalas till honom skillnaden mellan lönen och reservist- lönen för deltagardagarna, om de skulle ha varit arbetsdagar. För lediga dagar görs inte avdrag.
6. En kvinnlig arbetstagare som frivilligt gör sin militärtjänst beviljas ledighet utan lön för tjänstgöringstiden. Under denna tid intjänas inte förmåner som grundar sig på anställningsförhållandet.
Samhälleliga uppdrag och fackföreningsverksamhet
7. Till en arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller -styrelse eller i vid stats- eller kommunalval tillsatt lagstadgad valnämnd eller - kommitté betalas skillnaden mellan lönen och den ersättning för inkomst- bortfall som kommunen betalar ifall mötena för ovan nämnda organ hålls under arbetstid. Skillnaden betalas efter att arbetstagaren företett utred- ning över det belopp som kommunen betalat som ersättning för inkomst- bortfallet. Semesterförmånerna minskas inte p.g.a. deltagande i möte.
8. Arbetstagaren bereds tillfälle att delta i möten ordnade av kollektivavta- lets undertecknarorganisation och centralorganisationens beslutande or- gan. Sådan frånvaro minskar inte arbetstagarens lön.
Överenskommelse om frånvaro
9. Arbetstagaren ska komma överens med arbetsgivaren om frånvaro som avses i denna paragraf.
KAPITEL 5 LÖNER FÖR ADMINISTRATIV PERSONAL OCH STÖDPERSONAL
1 § Tillämpningsområde
Detta kapitel tillämpas på den administrativa personalens och stödperso- nalens anställningsförhållanden.
2 § Lönebestämmelser Fastställande av lön
1. Arbetstagarens lön fastställs som månadslön på basis av uppgifternas svårighetsgrad och personliga faktorer så som avtalas i detta kapitel.
2. Lönen, som grundar sig på den svårighetsgrad till vilken arbetstagarens uppgifter räknas och eventuell erfarenhet som ska beaktas, ska faststäl- las vid anställningens början.
Lön till person i läroavtalsutbildning
3. Lönen till en person i läroavtalsutbildning bestäms dock i enlighet med svårighetsgrupperingen på basis av arbetets svårighetsgrad dock med beaktande av den kompetens personen i läroavtalsutbildning har och be- hovet av ledning samt uppgiftens innehåll och ansvar.
Lön till praktikant och skolelev
4. Det är möjligt att avtala annat om bestämmelserna om ekonomiska förmåner i kollektivavtalet, om det med praktikanten ingås ett ar- betsavtal för tiden för obligatorisk praktik som hänför sig till exa- men.
5. Vid annan arbetspraktik som hänför sig till studierna är minimilönen är 75 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga.
6. Till praktikant som inte har yrkeskunskap eller behörighet för branschen betalas minst 80 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga, dock högst under 2 månader.
7. Lönen till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt som inte har yrkeskunskap eller behörighet är under semesterperioden (1.6– 15.8) minst 65 % av det lägsta lönebeloppet i svårighetsgruppen i fråga. Denna lön kan betalas i högst 2,5 månader till samma arbetstagare.
3 § Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad samtuppgiftsbunden lönedel Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad
1. Lön baserad på uppgiftens svårighetsgrad fastställs i enlighet med i 16 § angiven svårighetsgruppering, enligt i 15 § för varje svårighetsgrupp av- talad lön och utgående från eventuellt uppgiftsbunden lönedel.
Uppgiftsbunden lönedel
2. En uppgiftsbunden lönedel betalas utgående från den inbördes svårig- hetsgraden för uppgifter i samma svårighetsgrupp, hur mångsidiga upp- gifterna är och när de kräver särskilt kunnande samt på basis av eventu- ella deluppgifter som räknas till en högre svårighetsgrupp.
3. En uppgiftsbunden lönedel som betalas ut på ovan nämnda grunder fast- ställs i procent beräknat på svårighetsgruppens lönebelopp.
Fastställande av svårighetsgrupp och uppgiftsbunden lönedel
4. Svårighetsgruppen för arbetstagarens uppgifter och grunder för en even- tuell uppgiftsbunden lönedel reds ut på initiativ av arbetsgivaren och för- troendemannen som representerar de anställda, eller när förtroendeman inte valts, en representant för personalen.
Omprövning av svårighetsgruppen
5. När svårighetsgraden för uppgifterna ändras och när svårighetsgruppen ändras, omprövas svårighetsgruppen och den uppgiftsbundna lönedelen. I vilket fall som helst företas ovan nämnda bedömning regelbundet, dock minst en gång om året. När uppgifternas svårighet ökar sänks dock inte den personliga lönen.
6. Initiativet till justering av svårighetsgruppen för arbetstagarens uppgifter och uppgiftsbunden lönedel kan tas av förman, arbetstagarens själv eller på hans begäran den förtroendeman som representerar honom.
4 § Erfarenhetstillägg Erfarenhetstilläggets storlek
1. Till arbetstagaren betalas erfarenhetstillägg som räknas ut på svårighets- gruppens lönebelopp ökat med en eventuell uppgiftsbunden lönedel. Er- farenhetstillägget fastslås som nedan:
2.
erfarenhet | erfarenhetstillägg |
2 år | 4 % |
5 år | 8 % |
8 år | 12 % |
11 år | 16 % (erfarenhetstillägget är högst 16 %) |
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
3. Som tid berättigande till erfarenhetstillägg anses den totala tiden man är anställd hos samma arbetsgivare i samma uppgifter (t.ex. ekonomisk ad- ministration, kosthåll, fastighetsvård). Ifall arbetsuppgifternas svårighet väsentligt förändras (mer än en svårighetsnivå inom samma uppgiftsom- råde) eller arbetstagaren flyttar från ett uppgiftsområde till ett annat (t.ex. från fastighetsvård till ekonomisk administration eller motsv.) kan den tidi- gare erfarenheten omvärderas.
Anställningstid hos en annan arbetsgivare beaktas förutsatt att det är fråga om en erfarenhet som är till väsentlig nytta i arbetsuppgifterna.
Frånvarotid, för vilken arbetstagaren fått lön eller dag-, moderskaps-, fa- derskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen
godkänns också som tid berättigande till erfarenhetstillägg.
Högst 30 kalenderdagar studieledighet enligt lagen om studieledighet godkänns under kvalifikationsåret som tid berättigande till erfarenhetstill- lägg.
5 § Individuell lönedel
1. Till arbetstagaren kan betalas en individuell lönedel, som grundar sig på arbetstagarens personliga kompetens, arbetsprestationer och samar- betsförmåga. Grunderna för den individuella lönedelen ska vara rättvisa och sporrande och arbetstagaren ska själv med sin arbetsprestation kunna påverka en faktor som är grund för den individuella lönedelen.
Tillämpningsanvisning:
Faktorer som är grund för den individuella lönedelen kan vara bl.a. arbetets kvalitet, omsorgsfullhet, resultat och effektivitet, in- novativitet, initiativtagande självständigt arbete, samarbets- och
interaktionsförmåga, utvecklingsförmåga och -vilja samt flexibili- tet.
2. Man förhandlar årligen om principerna för användning av den individuella lönedelen med förtroendemannen och grunderna för lönedelen reds ut för personalen enligt normal personalpraxis. I förhandlingarna ska man också granska hur lönedelen verkställs. Arbetsgivaren fattar beslut om betalningen av individuell lönedel. Lönedelen har inte en fastställd undre eller övre gräns.
3. Den individuella lönedelen beviljas tillsvidare eller för viss tid, dock högst för den tid arbetstagaren sköter samma uppgift. Då uppgifternas svårig- het ändras, bedöms lönedelen på nytt. Annars kvarstår en individuell lö- nedel som beviljats tillsvidare, ifall grunderna för beviljandet inte har slo- pats.
6 § Avtalslön
1. Man kan avtala om att till arbetstagaren betala en avtalslön (totallön), som kan omfatta de tillägg och lönedelar som definierats i det här kapitlet om löner för administrativ personal och stödpersonal.
2. För arbetstagaren kan därtill via olika systemändringar uppkomma en lön som överskrider den kollektivavtalsenliga lönen (t.ex. s.k. garantilön), som behandlas som ovan nämnda avtalslön.
7 § Utbildningstillägg
För utbildning som räknas som en extra merit med tanke på skötseln av uppgifterna betalas utbildningstillägg. Tillägget är högst 15 % beräknat på svårighetsgruppens lönebelopp. När uppgifternas svårighetsgrad änd- ras omprövas tillägget. I första hand betalas utbildningstillägget för yrkes- examen eller tilläggsutbildning med anknytning till uppgifterna och om vil- ken avtalats med arbetsgivaren. Före utbildningen ska man avtala om hur examen eller utbildningen inverkar på lönen.
8 § Ändring av uppgifternas svårighetsgrad
När arbetstagarens uppgifter ändras till sin svårighetsgrad justeras svå- righetsgruppen. Initiativet till justering av grupperingen kan tas av arbets- tagaren själv, den förtroendeman som representerar honom eller arbets- tagarens förman.
9 § Miljötillägg
10 § Vikariat och extra uppgifter
1. Till den som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
2. När uppgifterna beror på semestrar betalas dock ingen ersättning.
3. Om man med arbetstagaren kommer överens om någon annan extra uppgift utöver hans arbetsavtal avtalar man samtidigt om tilläggsersätt- ningen.
11 § Språktillägg
Tillämpningsanvisning:
Extra uppgifter i denna punkt är i huvudsak till sin karaktär tids- bundna eller så hör de inte regelbundet till arbetstagarens ordi- narie arbetsuppgifter. Förutsättningen är att de extra uppgifterna inte har beaktats när uppgiftens svårighetsgrad har bedömts.
I denna punkt nämnda uppgifter kan vara t.ex. extra uppgifter vid sidan av det egna arbetet, introduktion av nya arbetstagare, handledning av personer i läroavtalsutbildning som lär sig genom arbete samt i samband med utbildning för fristående examen, handledning av personer i arbetspraktik från olika läroanstalter samt alkoholservering och cateringverksamhet.
1. I en tvåspråkig kommun kan en arbetstagare, vars arbete kräver behärs- kande av båda de inhemska språken, få språktillägg om han har goda kunskaper i det av språken som inte är hans modersmål:
19,37 euro (fr.o.m. 1.2.2016)
per månad för god muntlig kunskap och
24,85 euro (fr.o.m. 1.2.2016)
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en arbetstagare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språ- ken kan man i språktillägg betala
38,69 euro (fr.o.m. 1.2.2016)
12 § Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap betalas när det är till avsevärd nytta för skötseln av arbetstagarens uppgifter att han behärskar något språk utöver mo- dersmålet. Tillägg för språkkunskap betalas dock inte om uppgiften ut- tryckligen förutsätter kunskaper i främmande språk.
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | 19,37 € |
mellannivå | 38,69 € |
högsta nivå | 75,26 € |
13 § Förtroendemannaersättning
1. Till förtroendeman betalas förtroendemannaersättning fr.o.m. 1.3.2018
enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / månad |
–19 | 64,76 € |
20–59 | 81,47 € |
60–159 | 95,05 € |
160– | 106,54 € |
Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant, enligt meddelande till arbetsgivaren, under huvuddelen av en kalendermånad sköter förtroen-
demannauppdraget när förtroendemannen är förhindrad till detta betalas ersättning till suppleanten för månaden i fråga.
14 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas fr.o.m. 1.3.2018 arvode enligt föl- jande:
Antal anställda som företräds | Arvode / månad |
10–100 | 34,47 € |
101–200 | 44,91 € |
201– | 61,62 € |
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbetstid.
15 § Administrativ personal och stödpersonal - löner Lönerna för svårighetsgrupperna 1.5.2018
Svårighetsgrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
euro/mån. | 1 596,34 | 1 726,97 | 1 864,23 | 2 023,46 | 2 182,73 | 2 372,06 |
Lönerna för svårighetsgrupperna 1.5.2019
Svårighetsgrupp | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |
euro/mån. | 1 613,9 | 1 745,97 | 1 884,74 | 2 045,72 | 2 206,74 | 2 398,15 |
16 § Svårighetsgruppering i lönesystemet för administrativ personal och stöd- personal
Svårighets- grupp | Allmän beskriv- ning | Oberoende – om- döme – ansvar | Utbildning – erfaren- het |
1 | Biträdande uppgift. Uppgifterna är åter- kommande och likar- tade. | Uppgifterna utförs en- ligt klara direktiv och rutiner. | Behövliga kunskaper och färdigheter uppnås genom arbetshandled- ning eller arbets- platspraktik. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har alltid en närmaste chef eller annan avtalad ansvarig person som vid behov ger detaljerade anvis- ningar och övervakar arbetsprestationen eller slutresultatet. | |||
2 | Uppgift som förutsät- ter yrkeskunskap. Uppgifterna utförs på basis av erfarenhet. | Uppgifterna utförs med tillämpning av all- männa direktiv. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom arbetserfa- renhet eller yrkesutbild- ning. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren arbetar enligt givna allmänna an- visningar. Arbetstagaren kan sin arbetsuppgift och kan arbeta rätt själv- ständigt. Den närmaste chefen eller en annan ansvarig person ser till att arbetstagaren får tillräckliga anvisningar för sitt dagliga arbete och avgör tillvägagångssättet i förändrade eller avvikande förhållanden. Chefen el- ler en annan ansvarig person finns inte nödvändigtvis i samma enhet eller arbetar under samma arbetsskift. | |||
3 | Uppgifterna förutsät- ter krävande yrkes- kunskap. Uppgif- terna kräver val av tillvägagångssätt. | Uppgifterna utförs i hu- vudsak självständigt med tillämpning av all- männa direktiv. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom yrkesutbild- ning eller omfattande ar- betserfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: Arbetstagaren har ansvar för slutresultatet eller helheten av uppgiften eller arbetet. Arbetets slutresultat har definierats, men sättet att utföra arbetet kan variera. Arbetstagaren kan själv fatta beslut om i t.ex. hur och i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs och ut- förandet grundar sig på arbetstagarens yrkeskunskap. Arbetstagaren upptäcker själv eventuella problem och kan lösa dem. | |||
4 | Skötsel av delfunkt- ion eller uppgifter med anknytning till anlitande av sakkun- skap: Uppgiften för- utsätter också nya lösningsmodeller. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på själv- ständiga lösningar och det kan inbegripa eko- nomiskt ansvar och chefsansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom utbildning på institut- eller högskole- nivå eller genom arbets- erfarenhet. |
Tillämpningsanvisning: Med skötsel av delfunktioner avses t.ex. i fråga om ekonomiförvaltningen löneadministration eller bokföring, i fråga om kosthåll närmast husmors uppgifter, i fråga om fastighetsskötsel service och underhåll av fastigheterna på praktisk nivå. Chefsansvaret är närmast utövande av praktisk arbetsledning – order om vad som ska göras och vem som gör arbetet. Ekonomiskt ansvar betyder t.ex. att arbetstagaren svarar för anskaffningar och kostnaderna för dem inom ramen för en given budget. Det ekonomiska ansvaret om- fattar även rapporteringsskyldighet. | |||
5 | Uppgifter i anslutning till skötsel, planering och utveckling av delfunktion eller upp- gifter som förutsätter teoretiska kunskaper i anslutning till sak- kunskap. Uppgif- terna förutsätter även planering och utveckling av nya lösningar. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på själv- ständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt ansvar och personal- ansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas genom högskoleut- bildning eller annan lämplig utbildning eller omfattande arbetserfa- renhet. |
Tillämpningsanvisning: I denna svårighetsgrupp tillämpar personen inte enbart kunskaper utan han kan också skapa nytt och utveckla verksam- heten. Uppgiften kan inbegripa personalansvar t.ex. så att personen i fråga deltar i anställning av personal men det slutliga beslutsfattandet om rekrytering kan fattas av någon annan. | |||
6 | Uppgifter inom led- ning eller utveckling av funktion eller del- funktion eller uppgif- ter som förutsätter djupgående teore- tiska kunskaper i an- slutning till sakkun- skap. Uppgifterna består av planering, utveckling och utfö- rande av lösningar som förutsätter både teoretiskt och prak- tiskt kunnande. | Uppgifterna utförs självständigt. Ansvaret grundar sig på själv- ständiga lösningar och inbegriper ekonomiskt ansvar, personal- eller expertansvar. | Behövliga kunskaper och färdigheter förvär- vas i första hand genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning och omfattande arbets- erfarenhet. |
KAPITEL 6 UNDERVISNINGSPERSONALENS LÖNER OCH ARBETSTID
1 § Tillämpningsområde
1. Detta kapitel tillämpas på anställningsförhållanden för undervisningsper- sonal. Dessutom följs bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna i kapitel 7.
2. Bestämmelserna i kapitel 6 och 7 tillämpas också då läraren har beord- rats att utföra motsvarande uppgifter, som lokalt benämns annorlunda än i avtalet.
2 § Lönegrunder Grundlön
1. Undervisningspersonalens lön fastställs enligt detta kapitel och bestäm- melserna i kapitel 7.
2. Med grundlön avses de löner i euro som anges för de enskilda läroan- stalterna i bilagan till kollektivavtalet och som hänför sig till examen och behörighet (eller lön som fastslagits på basis av lönetabellen) utan tillägg.
3. Om arbetstagarens grundlön fastslås inom ramen för lönetabellen ska man, när grundlönen fastslås, beakta uppgiftens svårighetsgrad och an- svarsfullhet, arbetstagarens ställning i organisationen, läroanstaltens/ skolans storlek samt verksamhetsställenas/ läroanstalternas antal och lo- kala förhållanden. Därtill ska man, när grundlönen fastslås, beakta ar- betstagarens färdighet och förmåga att klara av uppgiften.
Tillämpningsanvisning:
Avtalsbestämmelsen ska tillämpas också när uppgifternas svå- righetsgrad och ansvarsfullhet, arbetstagarens ställning i organi- sationen, läroanstaltens/skolans storlek eller arbetstagarens fär- dighet och förmåga att klara sin uppgift ökar under anställningen.
Det är inte ändamålsenligt att enbart använda lönetabellens nedre gräns utan hela lönetabellen används. Avsikten är att ar- betstagare som har och/eller behärskar svårare uppgifter, place- ras närmare den övre gränsen i lönetabellen.
Lönetabellens övre gräns kan överskridas.
4. Grundlönen för en lärare som beviljats dispens bestäms i enlighet med den grundlön som fastställts för behörigheten enligt de behörighetsvillkor (inte övergångsbestämmelsernas) som gällde när dispensen beviljades.
Lön för deltid
5. Lönen till lärare som arbetar deltid är lägre i samma förhållande som hans arbetstid är kortare jämfört med full arbetstid.
Tillämpningsanvisning:
Undervisningsskyldigheten motsvarar full arbetstid.
Dyrortsklassificering av kommunerna
6. Vid indelningen av verksamhetsenheternas placering tillämpas statsrå- dets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1055/2003).
Tillämpningsanvisning:
I det fall att kommunens dyrortsklass skulle ändras på grund av kommunsammanslagning eller andra motsvarande förändringar, tillämpas i alla fall den dyrortsklassificering som tillämpades på personalen före ändringen.
7. Lärarens grundlön enligt dyrortklassificeringen bestäms av den enhet där läraren huvudsakligen arbetar (den läroanstalt där han undervisar de flesta timmarna).
3 § Hur en lärd grad likställs med examen
När lönen fastslås likställs graden för kandidat i humanistiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen med examen för kandidat i human- istiska ämnen och kandidat i naturvetenskapliga ämnen.
4 § Avdrag för avsaknad av behörighet Tillämpning
1. Avdrag för avsaknad av behörighet tillämpas inte i gymnasier och grundskolor, i Steiner-skolor, i vuxengymnasier och gymnasier med vuxenlinje, eller i folkhögskolor och arbetar- och medborgarinstitut liksom inte heller på timlärare i studiecentraler.
Storlek
2. Till lärare som inte har den behörighet som fastställts för tjänsten, betalas grundlön som är minst 4 % och högst 25 % lägre än grundlönen eller den undre gränsen för grundlönen i tabellönen som fastställts för tjänsten. Ar- betsgivaren beslutar om avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Med den behörighet som definierats i behörighetsvillkoren avses i lag/förordning stadgad behörighet (i andra än övergångsbe- stämmelserna). Om den i lag eller förordning stadgade examen/ examensnivån som krävs för en viss uppgift är alternativa görs avdrag för avsaknad av behörighet enligt den examensnivå per- sonen avlagt. Ifall arbetsgivaren separat har fastställt den ex- amensnivå som krävs, görs avdraget enligt denna.
5 § Erfarenhetstillägg Tillämpning
Bestämmelserna om erfarenhetstillägg tillämpas på alla läroanstalter. På yrkeshögskolor, idrottsinstitut och folkhögskolor med årsarbetstid tilläm- pas inte, med undantag för rektorer, bestämmelserna i punkt 1 och 2 om erfarenhetstillägg.
Erfarenhetstilläggets belopp
1. Till lärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg så som man nedan se- parat har avtalat om i bestämmelserna för enskilda läroanstalter.
2. Erfarenhetstillägget bestäms enligt grundlönen och för timlärare i huvud- syssla utgående från högst det arvode som motsvarar undervisningsskyl- digheten i nämnda ämne, samt på basis av den totala summan av tidi- gare erfarenhetstillägg.
Tid som berättigar till erfarenhetstillägg
3. Till erfarenhetstillägg berättigar tjänstgöring som lärare/ rektor i huvud- syssla hos inhemsk eller utländsk arbetsgivare eller i uppgift som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna.
4. När erfarenhetstillägget räknas ut beaktas de kalendermånader under vilka läraren/rektorn varit anställd hos samma arbetsgivare i minst 18 ka- lenderdagar.
5. När tjänstgöringsåret delas upp i två eller flera terminer är tjänstgöring under en månad så många delar av tjänstgöringen hela året som det in- går månader i ett läsår vid läroanstalten.
6. Rätten till erfarenhetstillägg börjar från och med början av den månad då rätten uppnås.
Tid likställd med arbetstid som berättigar till erfarenhetstillägg
7. Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg godkänns också frånvaro för vilken har betalats lön eller dagpenning-, särskild moderskaps-, moder- skaps-, faderskaps- eller föräldradagpenning enligt sjukförsäkringslagen.
8. Studieledighet enligt lagen om studieledighet (273/79) i högst 30 dagar under kvalifikationsåret godkänns för erfarenhetstillägg. En förutsättning är att arbetstagaren efter studieledigheten omedelbart återvänt till samma arbetsgivare.
6 § Personligt lönetillägg
Fastställande och betalning av personligt lönetillägg
1. Till en arbetstagare kan betalas ett personligt lönetillägg baserat på per- sonliga kunskaper och arbetsresultat eller omfattande behörighet. Ar- betsgivaren fattar beslut om utbetalning av tillägget. Ingen övre eller undre gräns har fastslagits för tillägget.
Varaktighet och förändring av personligt lönetillägg
2. Personligt tillägg beviljas tills vidare eller för viss tid, dock högst för den tid som arbetstagaren sköter samma uppgift hos samma arbetsgivare. Personligt tillägg som beviljats tills vidare kvarstår som en del av arbets- tagarens totallön och utbetalningen kan upphöra när grunderna för utbe- talningen inte längre föreligger. När den tid som berättigar till erfarenhets- tillägg uppfylls minskar det personliga tillägget i motsvarande grad.
7 § Språktillägg
1. I en tvåspråkig kommun kan man till en lärare, vars arbetsuppgifter förut- sätter att han behärskar bägge inhemska språken, och som har goda språkkunskaper i det inhemska språk som inte är hans modersmål, be- tala språktillägg enligt följande fr.o.m. 1.2.2016:
19,37 euro
per månad för god muntlig kunskap och
24,85 euro
per månad för god muntlig och skriftlig kunskap.
2. Till en lärare som fullständigt behärskar de bägge inhemska språken kan man i språktillägg per månad betala
38,69 euro
8 § Tillägg för språkkunskap
1. Tillägg för språkkunskap betalas om läraren, när han sköter sina uppgif- ter, har väsentlig fördel av kunskaper i andra språk än modersmålet. Till- lägg för språkkunskap betalas dock inte om uppgiften uttryckligen förut- sätter kunskaper i främmande språk.
2. Tillägget betalas beroende av språkexamens nivå (lagen om allmänna språkexamina 964/2004 och förordningen 1163/2004) fr.o.m. 1.2.2016 enligt följande:
Examensnivå | Tillägg / månad |
grundnivå | 19,37 € |
mellannivå | 38,69 € |
högsta nivå | 75,26 € |
9 § Tillägg för doktorsexamen
Till rektor, lärare och timlärare i huvudsyssla, vilka har avlagt doktorsexa- men betalas ett examenstillägg som är 4 % av den kollektivavtalsenliga grundlönen.
10 § Arvode för skötsel av annan lärares timme
▇▇▇▇▇ en lärare åläggs att jämsides med sin egen timme eller annan ar- betsuppgift sköta en annan lärares klass, betalas i arvode 30 % av över- timlönen för den egna uppgiften.
11 § Vikariat
Till den som vikarierar i en högre avlönad uppgift betalas löneskillnaden för vikariattiden.
12 § Arvode för förhörsarrangemang
Till lärare som arrangerar förhör av privatelever betalas i arvode 31,76 euro. Arvodet omfattar ersättning för förberedelse av förhöret, korrige- rings- och bedömningsarbete samt vid behov för övervakning. Förhöret omfattar skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev samtidigt deltar i förhöret, betalas till läraren full ersättning per elev för de första tre eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.
13 § Hur övertimarvodet räknas ut
1. För timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett överti- marvode.
Grunden för övertimarvode
2. En lärares övertimarvode räknas ut enligt grunden för övertimarvodet som fås när de kompetenstillägg som påverkar övertimarvodets belopp läggs till grundlönen enligt 2 § och efter eventuellt avdrag för avsaknad av behörighet.
Tillämpningsanvisning:
Grunden för övertimarvode = grundlön + kompetenstillägg - av- drag för avsaknad av behörighet
Koefficient för övertimarvode
3. Koefficienten för övertimarvode är 1 med undantag av gymnasie- och grundundervisning, vuxengymnasium, folkhögskolor (arbetstid med undervisningsskyldighet) samt vissa speciallärare vid yrkesläroanstalter, för vilka koefficienterna framgår i lönebilagorna.
Årsveckoövertimarvode
4. Det månatliga arvode som motsvarar en övertimme fås så att övertimar- vodesgrunden multipliceras, i enlighet med bestämmelserna för de en- skilda läroanstalterna, med den koefficient för övertimarvodet som finns i samband med grundlönen och den erhållna summan divideras med det fastslagna antalet oavkortade veckotimmar som är lärarens undervis- ningsskyldighet (i allmänbildande läroanstalter är divisorn undervisnings- skyldigheten – 1,5 timmar) Det på detta sätt erhållna beloppet avrundas med en cents noggrannhet.
Tillämpningsanvisning:
Årsveckoövertimarvode =
Grunden för övertimarvode x koeffi- cienten för övertimarvode
undervisningsskyldighet
I allmänbildande läroanstalter avdras 1,5 från den undervisningsskyldig- het som används i beräkningen. Koefficienten för övertimarvode är 1 om inget annat nämns i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
Arvode för enskild övertimme
5. Det arvode som ska betalas för en övertimme (priset på en timme) fås så att man multiplicerar arvodet för en månad med talet 12 och dividerar det med antalet arbetsveckor vid den berörda läroanstalten. I musikläroan- stalter är dock divisorn 35, och för lärarhandledning vid grundskolor är den 30 och i vuxengymnasier 33.
Tillämpningsanvisning:
Arvode för enskild övertimme =
Övertimarvode för del av läsår
årsveckoövertimarvode x 12 arbetsveckor
6. Om den undervisning som sköts som övertimmar inte pågår hela läsåret, betalas arvode enligt hållna timmar, varvid antalet timmar som är lika
med läroanstaltens arbetsveckor berättigar till ett årsveckoövertimarvode och färre timmar till motsvarande del av arvodet.
Tillämpningsanvisning:
Lärarens undervisningsskyldighet är 22 timmar. Utöver detta un- dervisar läraren i 10 veckors tid en övertimme. Övertimarvodet beräknas enligt följande: 10 timmar / antal arbetsveckor vid läro- anstalten = årsveckoövertimarvodets andel av månadslönen.
7. Övertimmar som inte hållits dras av lärarens lön enligt ovannämnda grund.
14 § Gemensamma lärare Tillämpningsområde
1. Ifall arbetsgivaren har ålagt läraren undervisningsskyldighet enligt de olika undervisningslagarna och/eller annat arbete i annan än den egna läroanstalten eller i samma undervisningsområde och/eller annat arbete i flera administrativt självständiga läroanstalter, tillämpas på honom be- stämmelserna om gemensamma lärare i denna paragraf om inte annat föranleds av 2 punkten. Anställningsvillkoren för läraren bestäms enligt den skola eller läroanstalt, där tjänsten är tillsatt eller placerad (primär läroanstalt).
2. Denna paragraf tillämpas på lärare gemensamma för grundskolan och gymnasiet eller för gymnasier endast ifall läraren förutom i nämnda läro- anstalter undervisar enligt nämnda lag i annan läroanstalt av lägre nivå än högskola.
Resetillägg
3. Till gemensam lärare, som undervisar vid två eller flera verksamhetsen- heter som ligger minst 1 kilometer från varandra, betalas ett tillägg som är 8 % av grundlönen.
4. Om en gemensam lärare i medeltal minst fyra gånger i veckan byter en- het under dagen för att hålla sina undervisningstimmar och avståndet mellan enheterna är minst en kilometer, eller om han från sin bostad eller från den verksamhetsenhet som ligger närmast bostaden reser till en an- nan eller till andra enheter genom att använda kortaste möjliga rutt, sam- manlagt minst 140 km i veckan, betalas till honom ett tillägg på 12 % som räknas ut på grundlönen.
Undervisningsskyldighet och annat arbete
5. Om antalet arbetsveckor per år vid en sekundär och en primär läroanstalt avviker från varandra, räknas undervisningsskyldigheten för läraren som antalet undervisningstimmar per år.
6. En gemensam lärare som undervisar minst en tredjedel av sin undervis- ningsskyldighet i den sekundära läroanstalten, är skyldig att i denna ut- föra annat arbete enligt de stadganden och bestämmelser som gäller denna läroanstalts lärare i proportion till antalet undervisningstimmar han håller i läroanstalten.
Resekostnader
7. Ersättningen för resekostnader för gemensam lärare fastslås enligt 1 ka- pitlet 6 §.
Undervisning i grundskolan och gymnasiet
8. Om den gemensamma lärarens primära läroanstalt är en grundskola el- ler ett gymnasium, tillämpas 23 § 1 punkten gällande gymnasier och grundskolor i bestämmelserna för enskilda läroanstalter endast på under- visningen vid nämnda läroanstalter, dock inte på undervisningen vid andra läroanstalter.
15 § Timlärare i huvudsyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
Definition av huvudsyssla
2. En timlärare är i huvudsyssla om han undervisar i någon eller flera av de i punkt 1 nämnda till statsandel eller statsbidrag berättigade skolorna el- ler läroanstalterna eller i yrkeshögskola sammanlagt i snitt minst 16 klasstimmar eller i vuxengymnasium eller gymnasiets vuxenlinje i snitt minst 14 klasstimmar. Med klasstimme avses i detta sammanhang även sådana uppgifter utanför klassen, för vilka betalas årsveckotimarvode.
Förutsättningen för att timmarna ska räknas ihop, är att man avtalat om detta innan anställningen börjar. I tillsvidareanställningar börjar räkningen sedan uppsägningstiden löpt ut.
3. Om en timlärare undervisar i två eller flera läroanstalter så att undervis- ningsskyldigheten uppfylls vid någon av dessa läroanstalter, är han timlä- rare i bisyssla vid de andra.
Grundlön
4. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla fastställs som för en lärare med de undantag som nämns i den här paragrafen.
5. Grundlönen för en timlärare i huvudsyssla är grundlönen för motsvarande lärare, om inte annat har bestämts i bestämmelserna för de enskilda läro- anstalterna. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen där grundlönen är en annan, beräknas en vägd grundlön för honom för be- stämning av lönen. Från grundlönen för en timlärare i huvudsyssla görs avtalade avdrag för avsaknad av behörighet och till grundlönen läggs av- talade kompetenstillägg om man inte redan beaktat dem i grundlönen.
Erfarenhetstillägg
6. Till timlärare i huvudsyssla betalas erfarenhetstillägg på samma grunder som till motsvarande lärare. Om en timlärare i huvudsyssla undervisar i ämnen, för vilka han har rätt till olika stora erfarenhetstillägg, bestäms hans erfarenhetstillägg enligt de timmar han undervisar mest i. Om tim- marna i de olika ämnena är lika många, bestäms antalet erfarenhetstill- lägg enligt det som är fördelaktigare för timläraren.
Vägd undervisningsskyldighet och anpassad lön
7. En timlärare i huvudsyssla har samma undervisningsskyldighet som mot- svarande lärare. Om timläraren undervisar i ämnen där undervisnings- skyldigheten är en annan, beräknas för honom en vägd kalkylerad under- visningsskyldighet.
8. Ifall en timlärare i huvudsyssla inte har samma timantal som motsva- rande lärares undervisningsskyldighet, fastställs lönen enligt timantalet i förhållande till full undervisningsskyldighet.
Övertimarvode
9. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ett övertimarvode som räknas ut enligt 13 § och som bestäms i varje läroan- stalt enligt 5 punkten och i övrigt enligt samma grunder som för en lärare.
Lön till gemensam timlärare i huvudsyssla
10. För en timlärare som har timmar i två eller flera läroanstalter för att det ska räknas som huvudsyssla bestäms grundlönen och undervisnings- skyldigheten som ovan stadgas. I varje läroanstalt räknas den andel tim- mar för vilken full lön betalas.
Semesterpremie
11. Till timlärare i huvudsyssla betalas semesterpremie på samma grunder som till motsvarande lärare.
Anställningsförhållandets kontinuitet
12. Anställningsförhållandet för en timlärare i huvudsyssla med visstidsan- ställning anses vara sammanhängande om det upphör i slutet av termi- nen eller under därpå följande lov och inleds i början av följande termin vid samma läroanstalt.
16 § Timlärare i bisyssla Tillämpningsområde
1. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på gymnasier, grundskolor, musikläroanstalter och yrkesläroanstalter.
2. På timlärare i bisyssla vid musikläroanstalter tillämpas dock bestämmel- serna för timlärare i huvudsyssla, om villkoren för musikläroanstalter i 17
§ i bilaga 8 i kapitel 7 uppfylls.
Lön och undervisningsskyldighet
3. Till en timlärare i bisyssla betalas ett arvode för varje timme han håller. Den löneklass som är grund för timlärarens arvode är den samma som den ovägda grundlön som är grunden för lärarens lön. Timarvodets be- räknas enligt 13 § om inte annat har bestämts i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna.
4. Undervisningsskyldigheten motsvarar den ovägda undervisningsskyldig- het som är grund för lärarens lön, om inte annat har bestämts i bestäm- melserna för de enskilda läroanstalterna.
Löneutbetalning i vissa frånvarosituationer
5. Om en timlärare i bisyssla deltar i repetitionsövningar i reserven, befolk- ningsskyddsutbildning eller kompletteringsutbildning som arbetsgivaren förordnat, betalas lön för denna tid enligt antalet arbetsplanen.
17 § Arbetstid och semester för undervisningspersonal som följer total arbets- tid
Tillämpningsområde
1. På läroanstaltens rektor, lärare och övrig undervisningspersonal tilläm- pas total arbetstid, om man har avtalat om det i bestämmelserna för de enskilda läroanstalterna. Då iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna om kontorsarbetstid i 2 kapitlet 2 § med beaktande av den specialkarak- tär rektors, lärares och övrig undervisningspersonals arbete har.
Arbetstid
2. På grund av arbetets specialkaraktär består rektorns, lärarens och den övrig undervisningspersonalens uppgiftshelhet delvis av uppgifter, som är svåra att placera i ett noga avgränsat arbetstidsschema eller i den dagliga arbetstiden, och delvis av uppgifter som kan utföras annanstans än på den egentliga arbetsplatsen. Dessutom varierar arbetsmängden betydligt under läsåret. Av den orsaken blir rektorns, lärares och övrig undervisningspersonals arbetstid flexibel under olika tider av läsåret och avviker t.o.m. dagligen från den arbetstid som nämnts ovan.
Semester
3. Rektorns, lärarens och den övriga undervisningspersonalens rätt till se- mester fastställs enligt kapitlet om semester.
18 § Undervisningspersonalens arbetstid
1. Antalet undervisnings- och skolarbetsdagar, lektionernas längd, place- ringen av lärarnas undervisnings- och annan arbetstid bestäms enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller motsvarande dokument, om det inte i bestämmelserna för enskilda läroanstalter har avtalats annorlunda.
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen gäller inte lärare som omfattas årsarbetstids- systemet. En undervisningstimme är 60 minuter.
2. (Gäller 1.3.2018–31.3.2021) I yrkesläroanstalter, om det med tanke på anordnandet av utbildningen är nödvändigt att placera arbetsti- den på sommaren annorlunda, upprättararbetsgivaren en plan för sommarundervisning. Planen gås igenom tillsammans med förtro- endemannen. Efter detta, om man kommer överens med läraren om sommarundervisning, avviker man från bestämmelserna om under- visning på lov (Avsnitt C 8 § 2) på följande vis:
– Antalet undervisnings- och skolarbetsdagar per år förblir oför- ändrat.
– Den årliga undervisningsskyldigheten förblir oförändrad.
– För sommaravbrottstiden ska reserveras minst 4 veckor oav- bruten ledighet från arbetet.
– Tillägg för undervisning på lov ersätts med lediga dagar med undantag för naturbruk.
Tillämpningsanvisning:
Avtal som avses här ska ske på ett sätt som säkerställer att det ordnas regelbunden undervisning med beaktade av läro- anstaltens förhållanden.
Två arbetsveckor som infaller under sommaravbrottstiden ersätts med en ledig vecka. Syftet med bestämmelsen ovan är att lärarens årliga undervisningsskyldighet inte förändras. Att undervisningen placeras på sommaren betyder att den årliga arbetsmängden utförs under en kortare tidsperiod än normalt under 38 undervisningsveckor.
3. När lärarens arvodesgrund bestäms som övertimarvode eller tid som in- räknas i undervisningsskyldigheten enligt kalkylerad arbetsmängd ska ar- betsgivaren och läraren tillsammans på förhand kalkylera det antal tim- mar som står till förfogande för arbetet.
19 § Full lön
1. Med lärares fulla lön avses grundlönen inklusive alla månatliga, regel- bundet återkommande lönetillägg, tilläggsarvoden och ersättningar inklu- sive övertimarvodena.
2. Lönen för avlönad arbetsledighet samt semesterpremien räknas ut på basis av lärarens fulla lön.
20 § Förtroendemannens befrielse från arbetet och förtroendemannaersättning
1. För förtroendemannen reserveras befrielse från arbetet av den tid som hör till undervisningsarbetet och förtroendemannaersättning betalas fr.o.m. 1.3.2018 enligt följande:
Antal anställda som företräds | Arvode / mån. | Befrielse / vecka |
–19 | 64,76 € | 2 |
20–59 | 78,34 € | 2 |
60–129 | 95,05 € | 3 |
130–159 | 95,05 € | 4 |
160– | 106,54 € | 5 |
Antalet arbetstagare som företräds fastställs per läsår.
2. Om förtroendemannens suppleant med stöd av meddelande till arbetsgi- varen sköter förtroendemannauppdraget då förtroendemannen är för- hindrad att göra det under huvuddelen av en kalendermånad, betalas er- sättning för månaden i fråga till suppleanten.
21 § Arvode för arbetarskyddsfullmäktig
Till arbetarskyddsfullmäktig betalas fr.o.m. 1.3.2018 arvode enligt föl- jande:
Antal anställda som företräds | Arvode / mån. |
10–100 | 34,47 € |
101–200 | 44,91 € |
201– | 61,62 € |
Arbetarskyddsfullmäktigen har rätt till lagenlig befrielse från sina ordinarie arbetsuppgifter. För en lärare som har arbetstid med undervisningsskyl- dighet är befrielsen 30 timmar med undervisningsskyldighet per läsår.
Om arbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsperiod inte pågår hela läså- ret, räknas befrielsen ut i förhållande till undervisningsveckorna.
Arbetarskyddsfullmäktigens befrielse kan ersättas med övertimarvode.
Till en lärare som är arbetarskyddsfullmäktig betalas för arbete utfört utom arbetstiden (t.ex. möten och inspektioner) lön för ordinarie arbete eller övertimarvode till lärare som har arbetstid med undervisningsskyl- dighet.
Tillämpningsanvisning:
När man fastställer det antal timmar som utgör grunden för er- sättningen ska man beakta att det är fråga om annat arbete än undervisning i klass, varvid ett övertimarvode motsvarar 1,5 tim- mar arbete.
KAPITEL 7 DE LÄROANSTALTVISA BESTÄMMELSERNA
SEKTION A ALLMÄNBILDANDE SKOLA
Bilaga 1 Gymnasium och grundskola
1 § Tillämpningsområde
Denna bilaga tillämpas på undervisning i grundskola och gymnasium.
2 § Definitioner
Indelning av grundundervisning
Denna bilaga tillämpas på undervisning som ges i grundskolan:
– i årskurserna 1–6 samt förskoleundervisning som ges till andra än de elever som omfattas av förlängd läroplikt
– i årskurserna 7–9 och tilläggsundervisning (årskurs 10)
– specialundervisning i enlighet med den undervisning som avses i 17 § i lagen on grundskoleundervisning
Blandgrupp
En blandgrupp är antingen en lågstadie- eller högstadiegrupp eller gym- nasiegrupp beroende på om det i gruppen finns flest elever i årskurserna 1–6 eller i årskurserna 7–9 eller gymnasieelever. Om det finns lika många elever tillämpas bestämmelserna för den högre lönegrunden.
Rektorer
3 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011064 Grundlön grundskola
011065 Grundlön gymnasium
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Rektors undervisningsskyldighet
2. Rektors undervisningsskyldighet i grundskola är 2 - 11 veckotimmar.
3. Rektors undervisningsskyldighet i gymnasium är 2 - 9 veckotimmar.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
4. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisnings- skyldighet.
Bestämningsgrund för antalet undervisningstimmar och löneklass
5. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för under- visningspersonal.
4 § Prövning av framsteg i läroplikten
Till rektorn betalas lön enligt 12 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal för prövning av framsteg i läroplikten.
5 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapi- tel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid. När semesterkva- lifikationsmånaderna fastslås beaktas också den tid han tjänstgjort som lärare i huvudsyssla i läroanstalten.
Biträdande rektorer
6 § Koefficient för biträdande rektors undervisningsskyldighet samt arvode Tillägg för biträdande rektor
1. Till lärare som är biträdande rektor betalas ett tillägg (statistikkod 011151) som är 16 – 24 % beräknat på grundlönen enligt 11 §.
Ovan nämnda höjning beaktas inte som grund för övertimarvode.
Biträdande rektors undervisningsskyldighet
2. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3 – 0,8.
3. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrann- het. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Fastställande av antal undervisningstimmar och grundlön
4. Då antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas det som avtalats i 6 kapitlet 2 § 3 punkten om löner och arbetstid för under- visningspersonal.
7 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, beta- las lön till honom som till lärare enligt 31 §.
8 § Skolhemsföreståndare och skolföreståndare Tillämpningsområde
1. Denna paragraf tillämpas i skolhem.
Grundlöner
2. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011261 Föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet och lön för skolföreståndare som undervisar i speci- alklass
3. Undervisningsskyldigheten för lärare i specialklass som är skolans före- ståndare minskas med 6-8 timmar i veckan och till honom betalas lön som är 20 % högre än grundlönen.
Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar
4. Föreståndarens arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Ersättning för tid bunden av arbete
5. Föreståndares och skolföreståndares ersättning för tid bunden av arbete fr.o.m. 1.5.2018:
Vardag | 13,18 € |
Lördag | 26,59 € |
söndag | 39,78 € |
Ersättningen justeras motsvarande den generella höjningen.
9 § Skolföreståndare (Steiner-skola, Rinnekoti)
Steiner-skola
Om skolan inte har en rektor, kan undervisningsskyldigheten för lärarkå- rens vice ordförande eller för den ansvarige läraren minskas högst som följer: koefficient för undervisningsskyldighet 0,3–0,8.
När koefficienten fastställs tillämpas vad som bestäms i 6 § 3 och 4 punkten.
Rinnekoti
Till speciallärare som verkar som skolans föreståndare betalas för led- ning av skolan 16 % högre lön beräknad på grundlönen och undervis- ningsskyldigheten minskas med två veckotimmar.
10 § Föreståndare och biträdande föreståndare (Toivolakoti, Pipola)
1. Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
011259 Föreståndare
011154 Biträdande föreståndare
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet för biträdande föreståndare som är skolans förestån- dare
2. Undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndare, som är skolans föreståndare eller som har lärarbehörighet är 6–8 timmar i veckan.
Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar
3. Biträdande föreståndares arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 6 kapitlet 17 § om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
Lärare
11 § Grundlöner, övertimarvodeskoefficienter och erfarenhetstillägg Grundlöner
1. Grundlönerna och övertimarvodeskoefficienterna finns i lönebilagan un- der följande statistikkoder:
1. Lektor och studiehandledare (gymnasium)
012151 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som |
lärare vid gymnasium eller tidigare äldre lektors | |
behörighet | |
012150 | b. Behörighet som lärare i grundundervisning el- |
ler tidigare behörighet som lärare vid gymna- | |
sium | |
012145 | c. Högre eller lägre högskoleexamen |
012139 | d. Annan än ovan nämnd |
2. Lektor (grundskola)
012249 | a. Högre högskoleexamen och behörighet som |
lärare i grund-/ gymnasieundervisning eller tidi- | |
gare äldre lektors behörighet | |
012248 | b. Behörighet som lärare i grundundervisning el- |
ler tidigare behörighet som lärare i grund- | |
skola/gymnasium | |
012244 | c. Högre högskoleexamen |
012242 | d. Lägre högskoleexamen |
012239 | e. Annan än ovan nämnd |
3. Speciallärare och specialklasslärare
012349 a. Högre högskoleexamen och behörighet som speciallärare
012348 b. Lägre högskoleexamen och behörighet som speciallärare
012347 c. Behörighet som speciallärare eller högre hög- skoleexamen och behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
012346 d. Behörighet som lärare vid grundskola/gymna- sium
012344 e. Lärare för gravt utvecklingshämmade som
har lämplig utbildning på minst institutnivå och därtill 35 studieveckor i specialstudier
012341 f. ▇▇▇▇▇ än ovan nämnd eller lärare för gravt ut- vecklingshämmade som har lämplig utbildning på minst institutnivå
4. Klasslärare
012449 a. Högre högskoleexamen, behörighet som äm- neslärare samt behörighet som lärare i grund- skola/gymnasium
012448 b. Behörighet som ämneslärare och behörighet som lärare i grundskola/ gymnasium
012446 c. Behörighet som lärare i grundskola/gymna- sium
012435 d. Annan än ovan nämnd
Erfarenhetstillägg
2. Grundskola och gymnasium (med undantag av Steiner-skolor)
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
3. Steiner-skolor
Erfarenhetsår | 5 år | 7 år | 10 år | 15 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
En lärare i Steiner-skola som har avlagt lämplig högskoleexamen eller examen på institutnivå får inräkna två år av utbildningstiden som tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Förskolelärare
4. Till förskolelärare som har barnträdgårdslärarexamen, socionomexamen (yrkeshögskola), socialpedagogexamen eller handledarexamen inom so- cialbranschen betalas lön enligt samma grunder som till klasslärare med grundskole-/gymnasielärarbehörighet.
Lärare i Steiner-skola
5. En person som innehar en tjänst som motsvarar lektors uppgifter i grundskola har rätt till högre lön på basis av att han avlagt viss exa- men, förutom i detta avtal nämnda examina också på basis av de studier i Steiner-skolornas lärarutbildningsanstalt, vilka utbildnings- styrelsen anser vara tillräckliga.
Tilläggsarvode för specialisering
6. Till klasslärare som avlagt stadgade specialiseringsstudier i det andra in- hemska språket eller i ett främmande språk, i modersmålet eller i mate- matik och som innehar lärartjänst och undervisar i nämnda språk eller i sitt specialiseringsämne betalas ett tilläggsarvode för specialisering, som är 4 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkterna 4a eller 4b i 11 §.
Tillägg för nybörjarundervisning
7. Till klasslärare eller speciallärare, vars basundervisningsgrupp till minst 2/3 omfattar förskoleelever som får förskoleundervisning eller första eller andra årskursens elever, betalas tillägg för nybörjarundervisning som är 3 % av grundlönen enligt 11 §. Tillägget betalas inte till en lärare vars grundlön fastställs enligt punkterna 4a eller 4b i 11 §.
Studiehandledare i grundskola
8. Vad som i detta avtal stadgats om lektor gäller även för studiehandledare i grundskola.
12 § Undervisningsskyldighet
1. Lektor (gymnasium)
undervisningsskyldighet i veckan
modersmålet, litteratur och finska som andra språk 16,5 det andra inhemska språket, främmande språk, informationsteknik 19,5
– undervisningsskyldigheten i A1-, A2- och B1-språk är en veckotimme mindre än ovan avtalat
matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 20,5 religion, filosofi, livsåskådning, psykologi,
historia, samhällslära, biologi och geografi, hälsokunskap 21,5 huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd, elevhandledning 22,5 gymnastik eller övriga valbara ämnen som inte
direkt hänför sig till ovan nämnda ämnen 23,5
2. Lektor (grundskola)
modersmålet, litteratur och finska som andra språk 18,5 det andra inhemska språket och främmande språk 20,5 informationsteknik 19,5
matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 21,5
elevhandledning 22,5
religion, livsåskådning, filosofi, historia, samhällslära, biologi, geografi, huslig ekonomi,
merkantila ämnen, hälsolära 23,5
textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och
skogsbruk och trädgårdsskötsel 24,5
andra ämnen 23,5
3. Specialundervisning
lärare för specialklass, speciallärare (utvecklingshämmade) 22,5 speciallärare 24,5
4. Klassundervisning
klasslärare 24,5
förskolelärare 24,5
5. Steiner-skola
Eurytmi i Steiner-skola 19,5
Fullgörande av undervisningsskyldigheten och vägd undervisningsskyldighet
1. Om undervisningsskyldigheten för lärare eller timlärare i huvudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvud- syssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för huvud- syssla.
2. Om en lektor för samma arbetsgivare och i samma skolform undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisningsskyldighet eller är en bland- lektor (16 §) fås lektorns undervisningsskyldighet så att antalet veckotim- mar i de olika ämnena avvägs till en genomsnittlig undervisningsskyldig- het. Om den genomsnittliga undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrann- het. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
Tillämpningsanvisning:
Grundskolan (lågstadium, högstadium och specialundervisning) ses som samma skolform, vars timmar räknas in i den vägda undervisningsskyldigheten. För timmar i gymnasiet görs en sepa- rat avvägning.
13 § Lektor i elevhandledning
1. Bestämmelserna i den här paragrafen kan tillämpas på arbetstiden och lönen för en lektor i elevhandledning om lektorn i elevhandledning och ar- betsgivarens företrädare kommit överens om det.
2. Bestämmelserna i 3 punkten i denna paragraf kan även tillämpas på speciallärare eller specialklasslärare, om man kommer överens om detta mellan läraren i fråga och arbetsgivarens representant.
Arbetstid
3. Arbetstiden för lektor i elevhandledning fördelas på bunden arbetstid och arbetstid som inte är bunden. Av den årliga bundna arbetstiden ska minst 40 och högst 80 timmar (elevhandledning) placeras på annan tid än un- der elevernas skoldag.
Lön
Den årliga bundna arbetstiden är 1224 timmar. Av denna arbetstid kan lektor i elevhandledning beordras att hålla högst 494 undervisningstim- mar i klass per läsår. Om den bundna arbetstiden med lärarens ▇▇▇- ▇▇▇▇▇ på arbetsgivarens order överstiger 1224 timmar, betalas för varje timme 1/153 av månadslönen.
4. Grundlönerna för lektor i elevhandledning finns i lönebilagan under föl- jande statistikkoder:
a. Högre högskoleexamen och behörighet som grundskole-/gymnasie- lärare eller tidigare äldre lektors behörighet
015156 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015159 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
b. Behörighet som lärare vid grundskola/gymnasium
015155 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015158 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
c. Annan än ovan nämnd
015143 under 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
015146 minst 15 år som berättigar till erfarenhetstillägg
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % |
5. Om lektorn i elevhandledning har elevhandledares utbildning, höjs den nedre och övre gränsen
med 4 %.
6. När man fastställer grundlönen för lektor är lönen för föregående läsår i sin helhet jämförelselön så, att föregående läsårs timmar och uppgifter samt den lön som betalts används för antalet avlönade timmar och upp- gifter. I ny totallön betalas grundlön som är minst lika stor som den lön i eurobelopp som tidigare betalades.
14 § Lärarkoefficient i gymnasium
1. Lärarens klasstimmar multipliceras med 1,10 för att man ska få det totala antalet timmar som är grund för lönen.
2. Med klasstimmar avses här de klasstimmar som hålls i ämnet, elevhand- ledning i klass, stödundervisningstimmar och förberedelse av demon- strationstimmar.
3. Koefficienttimmarna för demonstrationer uträknas med 1,10 av det oför- höjda timantalet för demonstrationer. Demonstrationsförberedelsetimmar bestäms enligt 24 §.
4. Om en lärare i en grundskola eller en gemensam lärare för grundskola och gymnasium undervisar i gymnasium, gäller ovan nämnda även ho- nom för gymnasietimmarnas vidkommande.
15 § Samplaneringsskyldighet
Förutom de undervisnings- och andra uppgifter som fastslagits för lära- ren ska han, beroende på hur detta verkställts i skolan, delta 2-5 timmar per två veckor i samplanering av undervisningen, förhandlingar per äm- nes- och sakgrupp, samarbetet mellan hem och skola samt i uppgifter rö- rande planering och utveckling av skolans verksamhet.
16 § Blandlektorstillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både gymnasium och vuxengymnasium, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % be- räknat på grundlönen enligt 11 §.
17 § Tillägg för grundskola
Till lektor i gymnasium i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i grundskola, betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
18 § Tillägg för gymnasium
Till lektor i grundskola i vars undervisningsskyldighet inräknas timmar i gymnasium betalas ett tillägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 11
§.
19 § Tillägg för förskoleundervisning
Till klasslärare som i sin undervisningsgrupp har en eller flera elever i för- skoleklass utöver lågstadieeleverna, betalas ett tillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt 11 §.
20 § U-områdestillägg
1. Till en lärare som arbetar i landskommunerna i Lapplands län, i Kemijärvi eller Kuhmo stad eller i Hyrynsalmi, Kuivaniemi, Kuusamo, Pudasjärvi, Puolanka, Ristijärvi, Sotkamo, Suomussalmi, Taivalkoski, Houtskär, Iniö, Korpo, Gustavs, Nagu, Rymättylä eller Velkua kommun, betalas ett U- områdestillägg som är 3 % räknat på grundlönen enligt 11 §.
2. U-områdestillägget beaktas inte när arvodet för övertimmar fastslås.
21 § Extra uppgifter i enskilda skolor
1. Till en lärare som åläggs att sköta en separat uppgift i anknytning till ut- veckling, planering eller administration av undervisningen i den enskilda skolan, betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå ett separat tillägg i euro.
2. I de enskilda skolorna tillämpas för ovan nämnda ändamål följande be- lopp per månad från 1.2.2016:
Elever | Dyrortsklass I | Dyrortsklass II |
–200 | 362,83 € | 353,11 € |
201–400 | 605,16 € | 588,54 € |
401–600 | 846,12 € | 823,96 € |
601–800 | 1 088,46 € | 1 059,37 € |
801–1 000 | 1 330,79 € | 1 294,80 € |
1 001– | 1 451,28 € | 1 412,50 € |
3. Om en grundskola och ett gymnasium verkar tillsammans, bestäms kvo- ten enligt det sammanlagda antalet elever.
22 § Anskaffnings- och skötseluppgifter i färdighets- och konstämnen
Till lärare i färdighets- och konstämnen betalas för anskaffning och sköt- sel av tillbehör och material per skola (grundskola och gymnasium till- sammans) fr.o.m. 1.2.2016
i dyrortsklass I 380,36 €
i dyrortsklass II 369,99 €
om antalet basundervisningsgrupper är färre än 9 och
i dyrortsklass I 570,53 €
i dyrortsklass II 533,24 €
om antalet basundervisningsgrupper är 9 eller flera.
23 § Minskad undervisningsskyldighet
Lärare som undervisar i två eller flera enheter
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i två eller flera en- heter minskas med en veckotimme, om han enligt arbetsplanen byter undervisningsenhet under dagen.
Tillämpningsanvisning:
Om avståndet mellan enheterna är under en kilometer, genom- förs inte minskningen.
Om läraren enligt arbetsplanen byter enhet under dagen i genomsnitt minst tre gånger i veckan är minskningen en och en halv veckotimme, om bytet av enhet i genomsnitt sker minst fem gånger i veckan är minsk- ningen två årsveckotimmar och om bytet i genomsnitt sker minst åtta gånger är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om lä- raren, när han reser från sin bostad eller från bostaden närbelägen enhet till en annan enhet eller andra enheter genom att använda kortaste möj- liga vägval, måste resa minst 30 kilometer i veckan, minskas undervis- ningsskyldigheten med en veckotimme, och därtill med en halv årsvecko- timme för varje påbörjade 50 kilometrar beräknade enligt ovan.
Minskning för sammansatt klass
2. Den årliga undervisningsskyldigheten för en klasslärare, som undervisar en grupp där det ingår elever från en eller flera årskurser, minskas med en veckotimme.
3. Om undervisningsgruppen omfattar en eller flera elever i förskoleklass minskas undervisningsskyldigheten också med en timme.
Vissa administrativa uppgifter i Steiner-skola
4. I undervisningsskyldigheten för den lärare som är ordförande eller sekre- terare för lärarkåren kan inräknas högst en veckotimme för dessa uppgif- ter.
24 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten i gymnasium
1. Av det arbete som utförs utöver de egentliga timmarna i klass får till undervisningsskyldigheten räknas timmar enligt följande.
Gymnasieresurs
2. Utöver koefficienten för enskilda lärare anvisas i arbetsplanen som grund för lärarnas lön 20 veckotimmar per gymnasium och 0,16 veckotimmar per elev. När man fastslår de timmar som anvisas i arbetsplanen beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens deltagande i de munt- liga förhör som hålls i anslutning till gymnasieexamen och förberedande
korrigering av proven i studentexamen samt de specialuppgifter som lä- raren förordnats.
Arvode för klassföreståndare
Som grund för arvodet för klassföreståndare används månadsarvodet i
euro, vilket för en hel veckotimme är 142,71 € i månaden (fr.o.m. 1.2.2016).
Hur demonstrations- och laborationstimmar räknas ut
3. I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förbe- redelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
4. I undervisningsskyldigheten för lärare som undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för för- beredelse av demonstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de hållna timmarna i dessa ämnen.
Klassföreståndare i lågstadium
5. Ifall en lektor eller en timlärare i huvudsyssla har ålagts att handha en klass i lågstadiet och han undervisar i minst hälften av timmarna, mins- kas hans undervisningsskyldighet med en veckotimme.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
6. För uppgifter som kontaktlärare för yrkesvägledning i anslutning till elev- handledning utom klassundervisningen får en lärare i undervisningsskyl- digheten inräkna en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 ele- ver.
Gymnasiediplom och muntliga förhör
7. Arbete orsakat av gymnasiediplom och muntliga förhör ersätts så att 1,5 timmar motsvarar en undervisningstimme.
Avrundning av timmarna
8. Om det antal timmar som inräknas i undervisningsskyldigheten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
▇▇▇▇▇▇▇▇ lärare för grundskola och gymnasium
9. De i denna paragraf nämnda uppgifterna inräknas i undervisningsskyldig- heten för en gemensam lärare för grundskola och gymnasium på samma sätt som för en lärare i gymnasium.
25 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten i grundskola Lärarhandledning
1. För lärarhandledningstimme i grundskola betalas arvode som utgår enligt övertimarvodesgrunden för lärarens tjänst.
Skötsel av bibliotek
2. För skötsel av skolans bibliotek betalas ett arvode motsvarande 1-4 års- veckoövertimmar.
Skötsel av samlingar
3. För skötsel av samlingar i biologi, fysik och kemi betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Arrangerande av musikframträdanden
4. För arrangerande av skolans gemensamma musikframträdanden betalas en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme. Motsva- rande ersättning betalas också till en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare när uppgiften är fastställd i arbetsplanen och skolan har minst sex lärare.
Arvode för klassföreståndare
5. Till en lektor som är klassföreståndare betalas ett månadsarvode som fr.o.m. 1.2.2016 är 119,61 € per månad.
Ledning och övervakning av kosthåll
6. För ledningen och övervakningen av kosthållet i en grundskola betalas till den lärare i huslig ekonomi som i arbetsplanen ålagts denna uppgift, en ersättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme.
Skötsel av AV-läromedel
7. För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Föreståndare för språklaboratorium
8. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till den lärare som ålagts uppgiften ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Skötsel och övervakning av datautrustning
9. För skötsel och övervakning av datautrustning betalas till den som ålagts uppgiften som ansvarig en ersättning om en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund och i högstadier, där datateknik läses som ett tillvalsämne, en ersättning som motsvarar två veckotimmar.
Handledare för elevkår
10. För uppgiften som handledare för elevkår på högstadiet betalas till den lärare som ålagts uppgiften en ersättning om 0,5–2 veckotimmar enligt hans egen övertimarvodesgrund.
Övervakning av hemuppgifter
11. För tillsynstimme som ordnats för hemuppgifter eller andra studier då elev på grund av skjuts eller något annat arrangemang av skolarbetet är tvungen att vänta i skolan, får läraren, förutsatt att tillsynen inte sker i samband med någon annan avlönad arbetsuppgift, en ersättning motsva- rande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Handledning av elever på elevhem
12. För en timme fritidshandledning för elever vid elevhem får lärare en er- sättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme för klasslärare.
Förhör av privatelev och prövning av framsteg i läroplikten
13. Till en rektor eller lärare betalas för förhör i anslutning till examen som avses i 38 § i lagen om grundläggande utbildning och för prövning av framsteg i läroplikten som avses i 25 § i lagen om grundläggande utbild- ning i arvode 36,61 € per förhör (fr.o.m. 1.2.2016).
Om flera elever deltar i förhöret, betalas till läraren fullt arvode för de tre första eleverna, hälften av arvodet från och med den fjärde till och med den nionde eleven och 1/4 av arvodet från och med den tionde eleven.
Uppgifter i anslutning till elevhandledning
14. För personlig elevhandledning och handledning i smågrupper samt för informations- och andra uppgifter inräknas i lärarens undervisningsskyl- dighet sammanlagt två timmar per vecka per basgrupp vid högstadium för de första sex basgrupperna och en halv timme i veckan för varje på- börjad grupp om 16 elever.
För uppgifter som kontaktlärare i elevhandledning inräknas i undervis- ningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever i högstadiet.
För arrangemang kring introduktionen i arbetslivet inräknas i undervis- ningsskyldigheten en halv timme i veckan för varje påbörjad grupp om 16 elever som deltar i introduktionen.
Förberedelse av demonstrationstimmar
15. I undervisningsskyldigheten för lektor och speciallärare som på motsva- rande klasser i högstadiet undervisar i biologi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas de timmar som behövs för förberedelse av de- monstrations- och laborationstimmar i dessa ämnen, en tjugondedel av de timmar som hålls i dessa ämnen.
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi och speciallärare för elever på motsvarande klasser i högstadiet, inräknas de timmar som behövs för förberedelse av demonstrationstimmar i dessa ämnen en fem- tedel av fysik- och kemitimmarna per vecka.
Korsgående användning av vissa ersättningar
16. Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan av ersättningarna nämnda ovan i punkterna 2, 3, 7, 8, 9 och 10 bildas en gemensam timme. Arbetsgivaren kan dela denna timme för skötsel av uppgifterna på annat sätt än vad som stadgats i punkterna i fråga.
26 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisnings- skyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 24 och 25 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
27 § Uppgifter som ersätts separat Arvode för klubbarbete
1. Till lärare betalas för klubbtimmar arvode enligt den egna övertimarvo- desgrunden.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
2. Till lärare som åläggs att vid studentskrivningar sköta rektors uppgifter då rektorn är jävig att sköta dem, betalas arvode för varje timme motsva- rande den totala lönen dividerad med 150.
28 § Uppgifter som ersätts separat i skolhem Kvot för specialuppgifter
1. Till lärare betalas arvode enligt övertimarvodesgrunden för specialuppgif- ter som har godkänts i skolans läroplan. Skolan har till sitt förfogande
högst 20 timmar i veckan för vilka ersättning för specialuppgifter betalas samt därtill en timme per påbörjad grupp om åtta elever.
Klubbverksamhet
2. För ledning av i skolans läroplan godkänd frivillig klubb för främjande av skolarbetet som hålls utom den dagliga skoltiden, betalas till läraren er- sättning motsvarande arvodet för en årsveckoövertimme i enlighet med timmarna under läsårets arbetsveckor.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
3. Om läraren inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldig- heten förutsätter, kan ovan nämnda uppgifter i behövlig omfattning inräk- nas i lärarens undervisningsskyldighet så, att antalet timmar under läså- rets arbetsveckor motsvarar lärarens årsveckotimmar
29 § Utbildning och planeringsarbete
1. Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsar- bete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret.
2. Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utö- ver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 tim- mar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
30 § Övrigt lärararbete
1. En lärare och timlärare i huvudsyssla är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra uppgifter som arbetsgivaren faststäl- ler under 24 timmar per läsår. Uppgifterna kan till exempel innebära pla- nerings- och utvecklingsarbete, utveckling av lärarens kunnande, plane- ring/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärar- arbete. Av den ovan nämnda arbetstiden kan man fastställa att sex tim- mar ska utföras under högst en separat arbetsdag som kan utgöra en lör- dag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En timlärare som anställts för ett läsår undervisar högst 20 tim- mar.
2. En lärare och timlärare i huvudsyssla som i genomsnitt undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som lärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret. En timlä- rare i bisyssla kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret.
31 § ▇▇▇▇▇▇ till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skill- naden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
32 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien tim- arvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldigheten, be- talas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av lön som motsvarar full undervisningsskyldighet enligt följande formel:
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen
=
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet
3. Om timantalet för lärarens vikarie är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver full lön övertimarvode för de timmar som övers- tiger undervisningsskyldigheten.
33 § Övertimmar
1. För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
2. Timmar i gymnasium som utförs av grundskollärare utöver timmarna i grundskola inräknas i undervisningsskyldigheten efter grundskolans tim- mar. På motsvarande sätt inräknas för gymnasielärare timmar i grund- skola som utförs utöver timmarna i gymnasium i undervisningsskyldig- heten efter gymnasiets timmar.
3. Arvodesgrunden för klasslärares på högstadiet eller i specialundervisning hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för lektor eller specialundervisning.
4. Arvodesgrunden för speciallärares på lågstadiet eller högstadiet hållna övertimmar är densamma som arvodesgrunden för klasslärare eller lek- tor.
34 § Undervisning under skollov
Undervisningstimmar under lov i grundskolor och gymnasier multipliceras för uträkning av det totala antalet timmar och för lön med 2 och de kan in- räknas i undervisningsskyldigheten.
Timlärare
35 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte an- norlunda avtalats i den här bilagan.
Grundlönerna finns i lönebilagan under statistikkoderna på motsvarande sätt som lektor / lärare: när koden för lektor är 012151 är koden för timlä- rare 012551.
Vissa andra bestämmelser
36 § Arvode för förhör och övervakning av privatelever
1. För varje förhör betalas till den förhörande läraren ett arvode om 40,96 € (fr.o.m. 1.2.2016). Arvodet kan omfatta skriftligt och muntligt förhör samt omtagning.
Om flera än en privatelev i samma årskurs deltar i förhör i samma läro- ämne betalas per elev enligt följande:
1–3 elever | fullt arvode och för därpå följande |
4-9 elever | 1/2 arvode |
10-20 elever | 1/4 arvode |
21– elever | 1/6 arvode |
2. Till den lärare som övervakar det skriftliga förhöret betalas för varje timme ett övervakningsarvode som fastställs så att lärarens fulla lön divi- deras med 150.
3. Till rektor betalas i moment 1 nämnt arvode för 1 - 4 elever utan iaktta- gande av differentiering.
4. För korrigering av studentexamensprov betalas lön enligt grunderna i moment 1 för varje enskilt prov. Beträffande främmande språk anses kor- rigeringen utgöra ett prov.
5. Arvodet för förhör och övervakning gäller också en person
– som efter den egentliga studentexamen, eller som i sin egen skola efter förhör som följer på den egentliga studentexamen
– i ett separat prov tar om ett godkänt prov eller kompletterar stu- dentexamen,
– eller som deltar i studentexamen eller sådant därtill hörande i 9 § i lagen om anordnande av studentexamen avsett separat prov utgå- ende från yrkesinriktad eller annan motsvarande utbildning och eventuella av undervisningsministeriet utfärdade tilläggsstudier,
37 § Ersättning för resekostnader
1. Lärare som undervisar vid två eller flera enheter får ersättning för kostna- der för resor mellan enheterna och för resan från och till bostaden till den del resan överstiger sex kilometer.
2. ▇▇▇▇▇ läraren en dag undervisar i endast en skola, ersätts resekostnaderna till den del som resan från lärarens bostad till den längre bort belägna skolan förorsakar större kostnader än resan från lärarens bostad till den enhet som ligger närmare.
3. Timlärare ersätts endast för resorna mellan skolorna.
38 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens under- visningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
39 § Klubbarvode i vissa fall
Om klubben hålls av person som inte är lärare eller timlärare i huvud- syssla i skolan, betalas ett arvode som motsvarar det timarvode som skulle betalas till honom om han vore timlärare i bisyssla i skolan.
Bilaga 2 Vuxengymnasium och vuxenlinje vid gymnasium
Rektorer och biträdande rektorer
40 § Rektors grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlöner
1. Grundlönerna i lönebilagan har statistikkoden 011065.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 9 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
2. Rektorns undervisningsskyldighet är 100 – 300 timmar i året.
Bestämningsgrunder för undervisningstimmarna och grundlönen
3. När undervisningstimmarna och grundlönen fastställs inom ramen för den nedre och övre gränsen beaktas vad som är avtalat i 2 § 3 punkten i kapitlet om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
41 § Uppgifter som räknas till undervisningsskyldigheten
1. Andra uppgifter än undervisningstimmar, demonstrationstimmar och stödundervisningstimmar kan också inräknas i rektorns undervisnings- skyldighet.
2. Rektorn och biträdande rektorn får därtill, liksom lärare, i sin undervis- ningsskyldighet inräkna handledning av övningar i modersmålet samt av speciell orsak yrkesvägledning.
3. Undervisning på sommaren inräknas i rektorns undervisningstimmar.
42 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar fastställs enligt 17 § i kapi- tel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal. När semesterkva- lifikationsmånaderna beräknas beaktas också den tid som rektorn tjänst- gjort som lärare i huvudsyssla vid samma läroanstalt.
43 § Arvodet till lärare som är biträdande rektor
1. Arvodet till biträdande rektor finns under statistikkoden 011151.
2. Grundlönen till lärare som är biträdande rektor är 20 % högre än annars. Höjningen beaktas inte som grund för övertimarvode.
44 § Minskning av undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rek- tor
1. Undervisningsskyldigheten för lärare som är biträdande rektor minskas enligt följande: koefficient för undervisningsskyldigheten 0,3 – 0,8.
2. Om undervisningsskyldigheten för en biträdande rektor inte blir ett helt tal, avrundas undervisningsskyldigheten med en halv timmes noggrann- het. Ifall två hela tal ligger lika nära, sker avrundningen till det lägre talet.
3. När antalet undervisningstimmar och grundlönen fastställs beaktas vad som avtalats i 2 § 3 punkten i kapitlet om löner och arbetstid för undervis- ningspersonal.
45 § Arvode till biträdande rektor som sköter rektors administrativa uppgifter
Om den biträdande rektorn förordnats att utöver sin egen tjänst sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorn under avbrott i arbetet, beta- las lön till honom som till lärare enligt 54 §.
Lärare
46 § Grundlön och erfarenhetstillägg Grundlöner
Grundlönerna för lektor vid vuxengymnasium finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
012151 a. Högre högskoleexamen och behörighet som lärare vid gymnasium eller tidigare äldre lektors behörighet
012150 b. Behörighet som lärare i grundundervisning eller tidigare behörighet som lärare vid gymnasium
012145 c. Högre eller lägre högskoleexamen
012139 d. Annan än ovan nämnd
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 6 % | 6 % | 7 % | 8 % | 6 % |
47 § Blandlektors tillägg
Till lektor till vars undervisningsskyldighet hör timmar i både dag- och kvällsskola, betalas ett tillägg för blandlektor som är 3 % räknat på grund- lönen enligt 46 §.
48 § Förhöjning för grundskolenivå
Till lärare vid vuxengymnasium eller vid vuxenlinje i gymnasium, i vars undervisningsskyldighet ingår timmar på grundskolenivå, betalas ett till- lägg som är 4 % räknat på grundlönen enligt 46 §.
49 § Lön för vikarierande lärare
1. För vikariat som varar högst fem skolarbetsdagar betalas till vikarien tim- arvode enligt hållna timmar i enlighet med vikariens egen behörighet.
2. Om vikariatet varar längre än fem skolarbetsdagar och vikariatet infaller under en tid då undervisningstimmarna är färre än undervisningsskyldig- heten, betalas till vikarien för de timmar som hållits motsvarande andel av den ordinarie lönen enligt följande formel
Antalet hållna timmar samt mängden särskilda uppgifter under vikariatet × den ordinarie lönen
=
totalantalet timmar som hör till undervisningsskyldigheten i uppgiften under vikariatet
3. Om det timantal som vikarien har är större än undervisningsskyldigheten, betalas till honom utöver den ordinarie lönen övertimarvode för de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten.
50 § Samplaneringsskyldighet
Utöver den undervisning och de övriga arbetsuppgifter som ålagts en lä- rare i huvudsyssla ska han, beroende på hur detta verkställs i skolan, un- der 2-5 timmar per två veckor delta i samplanering, i gruppförhandlingar ämnes- och sakvis, i samarbetet mellan hem och skola samt i plane- ringen av undervisningen och utförandet av arbetsuppgifter som hänför sig till utvecklingen av skolans verksamhet.
51 § Undervisningsskyldighet
1. Undervisningsskyldigheten för lärare vid vuxengymnasium eller vid vux- enlinje vid gymnasium är 18,5 timmar i veckan. I A1-, A2- och B1-språk är undervisningsskyldigheten en veckotimme mindre.
2. Den årliga undervisningsskyldigheten fås genom att undervisningsskyl- digheten per vecka multipliceras med 33.
3. För varje obligatorisk, fördjupad och tillämpad kurs (28 lektioner) får lä- rare till sin undervisningsskyldighet lägga en årsveckotimme (33 timmar) för undervisning, muntligt slutförhör i gymnasium och för preliminär granskning av studentexamensproven och för andra än ovan nämnda kurser 31 timmar.
4. Om timmarna för en kurs är flera eller färre än 28 timmar, får för nämnda uppgifter i undervisningsskyldigheten inräknas timmar i den proportion som avses ovan.
5. Om en lärare undervisar i två eller flera ämnen med olika undervisnings- skyldighet eller om han arbetar som s.k. blandlektor räknas den vägda undervisningsskyldigheten som timmar per år.
52 § Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
1. Om en lärare inte kan anvisas det antal timmar som hans undervisnings- skyldighet förutsätter, inräknas uppgifterna uppräknade i 24 och 25 § till behövliga delar i lärarens undervisningsskyldighet.
2. Arbete som utförs utöver egentliga timmar i klass får inräknas i undervis- ningsskyldigheten enligt följande grunder.
Klassföreståndare
För klassföreståndaruppgifter inräknas en veckotimme i undervisnings- skyldigheten.
Skötsel av bibliotek
För skötsel av bibliotek inräknas tre veckotimmar i undervisningsskyldig- heten.
Skötsel av samlingar
För skötsel av samlingar i biologi och i fysik och kemi inräknas en vecko- timme i undervisningsskyldigheten.
Skötsel och övervakning av datautrustning
För skötsel och övervakning av datautrustning får lärare i sin undervis- ningsskyldighet inräkna två veckotimmar utöver de egentliga timmarna i klass. Om utrustningen är gemensam med grundskolan och gymnasielä- raren har ålagts att sköta den gemensamma utrustningen inräknas två och en halv timme i undervisningsskyldigheten.
Hur demonstrationstimmar räknas ut
I undervisningsskyldigheten för lektor i fysik och kemi inräknas de förbe- redelsetimmar per vecka som behövs för dessa ämnen, en femtedel av undervisningstimmarna i fysik och kemi.
Av timmar per vecka använda till förberedelser av demonstrationer i bio- logi, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel inräknas i undervisnings- skyldigheten en tiondedel av de hållna timmarna.
När demonstrationstimmarna räknas ut beaktas den i 51 § ovan nämnda proportionen mellan 33 och 28 timmar.
Uppgifter i anslutning till studiehandledning
För arbete som kontaktläraren för yrkesvägledning sköter utom klassun- dervisningen, inräknas i undervisningsskyldigheten en halv timme per basgrupp vid vuxengymnasium eller vuxenlinje vid gymnasium och för kontaktläraren för yrkesvägledning i anslutning till studiehandledning, en halv timme i veckan per påbörjad grupp om 16 elever.
Arvode för klubbarbete
Till lärare betalas för klubbtimme arvode enligt hans egen övertimarvo- desgrund.
Skötsel av AV-läromedel
För skötseln av audiovisuella läromedel betalas till den lärare som ålagts uppgiften 1–2 årsveckotimmar.
Handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet
För handledning och övervakning av uppgifter i modersmålet betalas till läraren arvode för 7 timmar per kurs i modersmålet (28 timmar).
Organisation och övervakning av sommarkurs
Till lärare i årskurslöst vuxengymnasium och årskurslös vuxenlinje med uppgift att organisera och övervaka en sommarkurs betalas ersättning motsvarande en årsveckotimme enligt den egna övertimarvodesgrunden för varje sommarkursavsnitt.
Handledare för elevkår
För uppgiften som handledare för elevkår betalas ersättning 0,5–1,5 veckotimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
Avrundning av timmarna
3. Om det kalkylerade antal timmar som inräknas i undervisningsskyldig- heten inte blir ett helt tal, avrundas det kalkylerade talet till närmaste hela tal. Om två hela tal ligger lika nära, avrundas timmarna uppåt.
53 § Uppgifter som ersätts separat Övervakning av studentskrivningar
1. ▇▇▇▇▇ en lärare övervakar studentskrivningar under den tid han inte anvi- sats andra uppgifter, betalas ersättning för övervakningstimme som fås genom att lärarens fulla lön divideras med 150.
Föreståndare för språklaboratorium
2. För uppgifterna som föreståndare för språklaboratorium betalas till lära- ren ett timarvode, som fås genom att den totala lönen divideras med 150.
Skötsel av jävig rektors uppgifter
3. Till en lärare som åläggs att sköta rektorns uppgifter i samband med stu- dentskrivningar, då rektorn är jävig att sköta dem, betalas full lön för varje sådan timme dividerad med 150.
Studiehandledning
4. På studiehandledning tillämpas det som man avtalat om i 25 § 4 punkten om elevhandledning i grundskolan.
54 § ▇▇▇▇▇▇ till lärare som sköter administrativa rektorsuppgifter
Om en lärare vid sidan av sin egen uppgift i minst tre dagar åläggs att sköta de administrativa uppgifter som hör till rektorsuppgiften under tiden för avbrott i rektorns tjänsteutövning, betalas till honom för denna tid skill- naden mellan timantalet beräknad enligt mittpunkten för den oavkortade undervisningsskyldigheten i tjänsterna såsom övertimmar enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.
55 § Kompletteringsutbildning och planeringsarbete
Läraren är skyldig att delta i kompletteringsutbildning eller planeringsar- bete som han kommit överens om med arbetsgivaren 18 timmar under läsåret.
Arbetsgivaren kan ålägga läraren att delta i skolans planeringsarbete utö- ver annan för detta ändamål i avtalet reserverad arbetstid så att 1,5 tim- mar arbete motsvarar arvodet för en övertimme.
56 § Övrigt lärararbete
1. En lärare och timlärare i huvudsyssla är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra uppgifter som arbetsgivaren fastställer under 24 timmar per läsår. Uppgifterna kan till exempel innebära plane- rings- och utvecklingsarbete, utveckling av lärarens kunnande, plane- ring/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärar- arbete. Av den ovan nämnda arbetstiden kan man fastställa att sex tim- mar ska utföras under högst en separat arbetsdag som kan utgöra en lör- dag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En timlärare som anställts för ett läsår undervisar högst 20 timmar.
2. En lärare och timlärare i huvudsyssla som i genomsnitt undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som lärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret. En timlärare i bisyssla kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 timmarna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhållande till anställningens längd under läsåret.
57 § Övertimmar
För timmar utöver undervisningsskyldigheten betalas övertimarvode till lärare.
58 § Undervisningsskyldighet som inte blir fullgjord
Om undervisningsskyldigheten för en ordinarie lärare eller timlärare i hu- vudsyssla inte blir fullgjord under läsåret, betalas dock till läraren för hela läsåret full grundlön eller årslön jämte erfarenhetstillägg samt till timlärare i huvudsyssla för hela läsåret ett arvode som svarar mot gränsen för hu- vudsyssla.
Timlärare
59 § Timlärare i huvudsyssla
Timlärares anställningsvillkor är desamma som för lärare, om inte an- norlunda avtalats i denna bilaga.
60 § Timlärare i bisyssla
Grundlönen som utgör arvodesgrund för timlärare i bisyssla är den- samma som grundlönen för motsvarande lärare och undervisningsskyl- digheten samma som för lärare.
61 § Vissa andra bestämmelser
Gällande arvode för förhör och övervakning av privatelever, ersättning av resekostnader, arbete i anslutning till distansundervisning och klubbar- vode tillämpas 36–39 § i bilagan om gymnasie- och grundskoleundervis- ning.
SEKTION B FRITT BILDNINGSARBETE OCH GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING
Bilaga 3 Folkhögskolor
Rektorer
1 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlöner
Grundlön för rektor finns i lönebilagan under statistikkod 021060.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
2 § Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Biträdande rektor och prorektor
3 § Arvode för biträdande rektor/prorektor
Arvode för biträdande rektor finns under statistikkod 021150.
Till lärare i huvudsyssla, som i folkhögskola beordrats till biträdande rek- tor eller prorektor, och som fyller behörighetskraven betalas arvode för biträdande rektor, vilket är 8 % beräknat på grundlönen enligt 4 §.
Lärare
4 § Grundlön och erfarenhetstillägg Grundlöner
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022650 | Högre högskoleexamen |
022645 | ▇▇▇▇▇ behörighet som avses i 18 § i förordningen om be- hörighetskraven för undervisningspersonal med beaktande |
av övergångsbestämmelserna i 27 § eller person som fått lärarbehörighet för fritt bildningsarbete med stöd av dispens
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 6 % | 7 % | 7 % | 6 % |
5 §Tillägg för speciallärare
Till lärare som avlagt examen för speciallärare betalas speciallärartillägg som är 8 % beräknat på grundlönen enligt 4 §.
6 § Total arbetsskyldighet
Lärare är skyldiga att totalt hålla följande undervisningstimmar per arbetsår:
1. i modersmålet 700 timmar
2. för elever i främmande språk,
matematik, fysik och kemi 800 timmar
3. i religion, psykologi, historia, litteratur, samhällslära, ekonomi, biologi och geografi
samt med dem jämförbara ämnen 870 timmar
4. i övriga ämnen 870 timmar
7 § Den totala arbetsskyldigheten i form av undervisningsskyldighet och övrig arbetsskyldighet
Undervisningsskyldighet
1. Lärarens arbetsskyldighet i undervisningstimmar, dvs. undervisningsskyl- digheten är minst 3/4 av den totala arbetsskyldigheten.
2. Om lärare nämnd i 6 § 1 mom. undervisar i flera ämnen med olika timan- tal, räknas hans totala undervisningsskyldighet ut så att den vägs enligt de olika ämnena.
Övrig arbetsskyldighet
3. Övrig arbetsskyldighet, i internat behövlig och till lärarens uppgifter hö- rande arbetsskyldighet, om undervisningsskyldigheten är 3/4 av den to- tala arbetsskyldigheten, är 339 timmar per år.
8 § Delning av lärares totala arbetsskyldighet
Ändring av undervisningsskyldigheten av särskilda skäl
1. Om undervisningen i ett institut av särskilda skäl kräver det, kan lärarens i § 7 nämnda undervisningsskyldighet fastslås så att den kan överskridas och underskridas, varvid övrig arbetsskyldighet ökas eller minskas med 1 1/2 timme per undervisningstimme.
2. Lärarens undervisningsskyldighet ska dock inte minskas så att den är mindre än 2/3 av den totala arbetsskyldigheten, om det inte av särskilda skäl är nödvändigt att minska undervisningsskyldigheten till 1/2 av den totala arbetsskyldigheten.
En timmes längd
3. En till undervisningsskyldigheten hörande undervisningstimme omfattar 45 minuter och en timme som hör till arbetsskyldigheten är 60 minuter.
Uppgifter som inräknas i undervisningsskyldigheten
4. Undervisningstimmar som ingår i arbetsskyldigheten omfattar förbere- delse för undervisningen, utarbetande och korrigering av till undervis- ningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter, med undantag för handledning och granskning av examensarbeten i specialkurser samt deltagande i lärarmöten.
Lärare som handleder examensarbete
5. För lärare, som handleder examensarbeten som ska göras i en special- kurs, ska av den övriga arbetsskyldigheten reserveras fyra timmar för in- dividuell handledning per elev som skriver examensarbete.
Uppgifter som ingår i lärarens övriga arbetsskyldighet
6. De uppgifter som ingår i lärarens övriga arbetsskyldighet ska allmänt de- finieras när den totala arbetsskyldigheten delas. Till övrig arbetsskyldig- het hör i främsta rummet av internatets karaktär föranledda fostrings-, handlednings-, övervaknings- och vårduppgifter. Biträdande rektorns och prorektorns uppgifter samt specialuppgifter som eventuellt ålagts lärare, t.ex. skötsel av biblioteket, ska ordnas så att de sköts inom ramarna för den övriga arbetsskyldigheten. Odefinierad övrig arbetsskyldighet som lärare ålagts, utförs enligt rektorns anvisningar.
Lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägledningen
7. Den lärare som sköter uppgifterna som kontaktlärare inom yrkesvägled- ningen får i sina undervisningstimmar inräkna 10 timmar per arbetsår för varje påbörjad elevgrupp om 30 elever.
Resor
8. Om en lärare i medeltal reser 250 kilometer per vecka till en annan verk- samhetsenhet, inräknas av den till resor använda tiden högst 40 timmar per år i den övriga arbetsskyldigheten.
9 § Trettondagens inverkan på undervisnings- och arbetsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla i folkhögskola ska med anledning av trettondagen, om den infaller på en annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
10 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens under- visningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
11 § Övergång till årsarbetstid
Årsarbetstid enligt bilaga 4 kan tas i bruk vid läsårets början.
Bilaga 4 Folkhögskolor med årsarbetstid
Rektorer
12 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet ▇▇▇▇▇▇▇▇
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
021060 Grundlön
021061 Rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller föreståndare minst 5 år.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Rektorns undervisningsskyldighet är högst 305 timmar per år.
13 § Arbetstid, semester och övertimmar
Rektorns arbetstid, semester och övertimmar bestäms enligt 17 § i kapi- tel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid.
Biträdande rektorer/prorektorer
14 § Lärare som är biträdande rektor/prorektor Grundlön
Lönen för lärare som är biträdande rektor/prorektor finns i lönebilagan under statistikkoden 021159.
Arbetstid och lediga perioder
Biträdande rektors/prorektors arbetstid och lediga perioder fastställs på samma sätt som för lärare.
Lärare
15 § Lärares arbetstid Årsarbetstid
1. Årsarbetstiden är 1 624 timmar, sålunda att läraren för 203–406 timmar får välja tiden och platsen för arbetet.
Arbetstidsplan
Tillämpningsanvisning:
Den andel av arbetstiden som läraren själv får bestämma över ska stå i förhållande till lärarens arbetsmängd i form av undervis- ningstimmar, dock så att läraren får välja tiden och platsen för ar- betet i fråga om högst 406 timmar.
2. I den arbetstidsplan som ska göras upp i början av läsåret, terminen eller anställningen fastställs hur arbetstiden ska användas. Ifall den tid som används för arbetet eller uppgifterna har bedömts fel eller om uppgifterna ändras, ska arbetstidsplanen ändras. Arbetstidsplanen ska alltid justeras så att den motsvarar användningen av faktisk arbetstid.
3. Arbetstidsplanen kan på arbetsgivarens initiativ göras upp för högst
1 704 timmar, varvid antalet lediga perioder är högst det som avtalas i 16
§.
16 § Lediga perioder Hur lediga perioder ges
1. En lärare ska under perioden 2.5–30.9 få en ledighet på minst 4 veckor (28 kalenderdagar), under vilken arbetsgivaren inte får inplacera arbets- tid. Av de lediga perioderna ska 4 veckor ges som en sammanhängande ledighet och de övriga i perioder om minst en vecka. Ledigheten ges un- der en tid som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
2. Utöver ovan nämnda ska en lärare i enlighet med sin årsarbetstid mellan
1.10 och 30.4 få en högst 8 veckor (64 kalenderdagar) ledighet under vil- ken arbetsgivaren inte får inplacera arbetstid. Ledigheten ges i perioder om minst en vecka, Ledigheten ges under en tid som är lämplig med tanke på läroanstaltens verksamhet.
Tillämpningsanvisning:
De sammanlagda ledigheterna enligt punkt 1 och 2 beror på an- talet timmar enligt lärarens årsarbetstid. I en årsarbetstid på t.ex. 1 624 timmar ingår sammanlagt 12 veckor ledighet och i en års- arbetstid på 1 704 timmar ingår sammanlagt 10 veckor ledighet.
Avtal om lediga perioder
3. Man kan med läraren komma överens om när ledigheten hålls och om en annan indelning i perioder.
Avdrag med anledning av ledighet utan lön
4. För en lärare, som har haft annan ledighet utan lön än den som avses i 1
§, 4 kapitlet i arbetsavtalslagen, under annan tid än för honom fastställd
87 ledig period, avdras från lönen för sommarledighetsperioden daglönen multiplicerad med 0,18 för varje arbetsdag som ingår i ledigheten utan lön. I fråga om en ledighet utan lön som varar högst en vecka görs avdra- get dock i samband med följande lönebetalning.
Tillämpningsanvisning:
I bestämmelsen avses med arbetsdagar, arbetsdagar i folkhögs- kola. Då man räknar arbetsdagarna anses en kalendervecka om- fatta fem arbetsdagar i folkhögskolan.
Exempel: Läraren har haft ledighet utan lön under 12 arbetsda- gar i folkhögskolan i februari som har 28 kalenderdagar. Lära- rens månadslön är 3 166,20 euro, varför daglönen är 113,80 euro. Av lönen för följande lediga period avdras alltså 0,18 x 12 x 113,08 euro, dvs. 244,25 euro.
Ersättning för sommarledighet
5. När anställningen upphör för en lärare som har anställts för en kortare tid än läsåret, betalas till läraren för sommarledighet för varje arbetsdag som anställningen har varat, ersättning som fås så, att daglönen multipliceras med talet 0,18. Om det i anställningen har ingått fastställda sommarle- diga dagar under perioden 2.5–30.9, avdras de från antalet dagar som berättigar till ersättning för lediga sommardagar.
Tillämpningsanvisning:
Då man räknar antalet arbetsdagar i folkhögskolor anses en ka- lendervecka omfatta fem arbetsdagar.
Rätt till ersättning för ledig tid på sommaren har de, vars anställ- ning är kortare än folkhögskolans läsår (1.8–31.7). Ersättning rä- knas ut enligt följande: lärarens daglön x 0,18 (antalet arbetsda- gar i folkhögskolan – antalet lediga dagar för läraren i fråga).
Daglönen fås så att den lön läraren fått under anställningen divi- deras med antalet kalenderdagar under anställningen.
Exempel: Ifall personens anställning har pågått från 15.3 till 16.6 och lediga dagar har fastställs för tiden 10.6–16.6, räknas ersätt- ningen för lediga sommardagar ut enligt följande. Personen har under anställningsförhållandet fått 8 344,52 euro i lön och an- ställningen omfattar 94 kalenderdagar. Daglönen är 8 344,53 euro/94, dvs. 88,77 euro. Anställningen omfattar 62 arbetsdagar i folkhögskolan och 7 fastställda lediga dagar.
Läraren i fråga får i ersättning för lediga sommardagar 88,77 x 0,18 x (62 – 7) = 878,23 euro.
17 § Grundlöner
1. Grundlönerna som fastställs enligt arbetserfarenhetsår finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022657 | högre högskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen |
022656 | högskoleexamen eller motsvarande lärare |
022653 | annan examen |
Tid som godkänns som arbetserfarenhet
2. Den till erfarenhetstillägg berättigande tiden fastställs så
som det i 5 § i kapitel 6 om undervisningspersonalens löner och arbetstid har bestämts om tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
Arbete som överskrider 40 arbetsveckor eller 1 624 timmar
3. Ifall arbetsgivaren ger läraren arbete för flera än 40 arbetsveckor (1 624 timmar), ska man till läraren för varje extra full arbetsvecka betala lönen för en vecka.
4. Man kan också med läraren komma överens om arbete som överskrider 1 704 timmar (42 veckor) under de lediga perioderna, varvid man för varje timme betalar lön som räknas ut så att årslönen divideras med talet 1 680.
Deltidsarbete
5. Ifall man med läraren har kommit överens om en kortare årsarbetstid än 1624 timmar, fastställs lönen i motsvarande förhållande till 1624 timmar.
Protokollsanteckning:
I de anställningsförhållanden på deltid som är i kraft 31.1.2017 sjunker lönen inte till följd av denna bestämmelse.
Exempel: En lärare har 1200 timmar årsarbetstid. Till följd av ök- ningen av arbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet förlängs års- arbetstiden med 18 timmar. Om läraren inte kan anvisas extra ar- bete eller om det anvisade arbetet underskrider 18 timmar sjunker lönen inte.
Semesterpremie
6. En lärare som omfattas av detta avtal har inte separat rätt till semester- premie.
18 § Förtroendemannens befrielse från arbetet
För lärare som är förtroendeman reserveras i arbetstidsplanen dubbelt så lång tid befrielse från arbetet per vecka för skötseln av förtroendemanna- uppgifterna jämfört med den befrielse för förtroendeman som man avtalat om i 20 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Bilaga 5 Medborgar- och arbetarinstitut
Rektorer
19 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder: 021060 Grundlön
021061 Rektor som har högre högskoleexamen eller som har varit rektor eller föreståndare minst 5 år.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Rektorns undervisningsskyldighet är 75–100 timmar per år
För rektor i bisyssla är undervisningsskyldigheten högst 50 timmar per år.
20 § Arbetstid och semester
Rektors arbetstid och semester bestäms enligt 17 § i kapitel 6 om löner och arbetstid för undervisningspersonal.
Biträdande rektor
21 § Grundlön, erfarenhetstillägg och undervisningsskyldighet
Grundlönen finns i lönebilagan under statistikkoden 021159.
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 5 % | 5 % | 5 % | 6 % |
Undervisningsskyldighet
Biträdande rektorns undervisningsskyldighet är 150 timmar per ar- betsår.
22 § Avdrag för avsaknad av behörighet
För biträdande rektor, som inte uppfyller behörighetskraven för uppgif- ten, är den undre gränsen för grundlönen enligt 21 § 8 % lägre eller av särskilda skäl 16 % lägre.
23 § Arbetstid och semester
Biträdande rektors arbetstid och semester bestäms enligt samma grun- der som rektors arbetstid och semester.
24 § Arvodet till lärare som är biträdande rektor
I medborgar- och arbetarinstitut, som inte har biträdande rektor, ▇▇▇▇▇▇▇ till lärare i huvudsyssla som uppfyller behörighetskraven och som ålagts uppgiften som biträdande rektor, ett tillägg som är 8 % beräknat på grundlönen enligt 25 §.
Lärare
25 § Grundlön och erfarenhetstillägg
Grundlönerna finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
022650 högre högskoleexamen
022645 för tjänsten lämplig lägre högskoleexamen, yrkeshögskole- examen, eller examen på institutnivå eller behörighet för lärartjänst med stöd av dispens
Erfarenhetstillägg
Erfarenhetsår | 3 år | 5 år | 8 år | 13 år | 20 år |
Erfarenhetsprocent | 5 % | 6 % | 7 % | 7 % | 6 % |
26 § Undervisningsskyldighet
Lärarens undervisningsskyldighet per arbetsår är:
– i samhällsämnen, pedagogik, modersmålet, det andra inhemska språket
främmande språk samt i matematisk-naturvetenskapliga ämnen
530 timmar
– övriga 580 timmar
1. Om en lärare undervisar i flera ämnen med olika undervisningsskyldig- het, ska hans undervisningstimmar per år räknas så att de vägs enligt de olika ämnena.
2. En undervisningstimme omfattar 45 minuter. I undervisningstimmen ingår förberedelse för undervisningen och likaså utarbetande och korrigering av till undervisningen hörande repetitioner, prov och övriga uppgifter samt deltagande i lärarmöten.
27 § Övrig arbetsskyldighet
1. Den övriga arbetsskyldigheten för en lärare uppgår till 374 timmar per ar- betsår. Om en lärare i medeltal reser 200 kilometer per vecka till en an- nan verksamhetsenhet, inräknas av den till resor använda tiden högst 75 timmar per år i den övriga arbetsskyldigheten.
2. En timme av övrig arbetsskyldighet omfattar 60 minuter.
3. Till den övriga arbetsskyldigheten hör beroende på institutets speciella karaktär allmänna arrangemang, uppgörande av läroplan, utveckling av undervisningen, studiehandledning, deltagande i elevkårsverksamheten vid institutet samt andra liknande uppgifter.
28 § Trettondagens inverkan på undervisningsskyldigheten
Från arbets- och undervisningsskyldigheten för en lärare i huvudsyssla vid medborgar- och arbetarinstitut ska med anledning av trettondagen, om den infaller på en annan vardag än lördag, göras ett kalkylerat avdrag som motsvarar en dags arbets- och undervisningsskyldighet.
29 § Minskad undervisningsskyldighet Biträdande rektorns uppgifter
1. För en lärare som handhar biträdande rektorns uppgifter kan undervis- ningstimmarna minskas till minst 400 timmar. Om en lärare beordrats till biträdande rektor i ett institut där undervisningstimmarna är färre än 11 000 och där det finns minst fyra lärare i huvudsyssla, kan lärarens under- visningstimmar minskas till minst 300 timmar. Om institutet har över 5 000 studerande, kan lärarens undervisningstimmar minskas om det är synnerligen motiverat med hänsyn till mängden administrativa uppgifter till minst 200 timmar.
Specialuppgifter
2. Om läraren har ålagts specialuppgifter, som begränsar möjligheterna att hålla undervisningstimmar, kan lärarens undervisningstimmar minskas till minst 400 timmar.
Avdelningsföreståndare
3. Om en lärare är förordnad till avdelningsföreståndare kan hans undervis- ningstimmar minskas till minst 400 timmar. Ifall det likväl med hänsyn till mängden administrativa uppgifter är synnerligen motiverat, kan lärarens undervisningstimmar ytterligare minskas till minst 150 timmar.
Lärare som leder sitt undervisningsområde
4. Ifall institutet har minst 11 000 undervisningstimmar per år kan lärarens undervisningstimmar minskas till minst 200 timmar om läraren leder sitt eget undervisningsområde och inom detta särskilt sköter utvecklingen av undervisningen och undervisningsmaterialet samt handhar handled- ningen av timlärarna.
30 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens under- visningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
Bilaga 6 Studiecentraler samt timlärare vid folkhögskolor, medbor- gar- och arbetarinstitut
31 § Timlärares arvoden vid folkhögskolor, medborgar- och arbetarinstitut
1. Timarvoden för timlärare finns i lönebilagan under följande statistikkoder:
a. timlärare som avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshög- skoleexamen
022942 A-arvode
022946 B-arvode
b. timlärare som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexa- men, gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi, hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
022939 A-arvode
022943 B-arvode
▇. ▇▇▇▇▇ timlärare
022937 A-arvode
022941 B-arvode
Timarvode för lärare vid studiecentral
d. timlärare som avlagt högre högskoleexamen eller högre yrkeshög- skoleexamen
022941 A-arvode
022945 B-arvode
e. timlärare som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexa- men, gymnastiklärarexamen, examen i bildkonst, musik, huslig ekonomi, hemslöjd och textilslöjd eller ingenjörsexamen i läroverk
022938 A-arvode
022942 B-arvode
▇. ▇▇▇▇▇ timlärare
022936 A-arvode
022940 B-arvode
Arvodesgrund för konstnär
2. Arvodesgrunden för konstnär som undervisar inom sitt område bestäms enligt punkterna a. - c beroende på den uppskattning och erkänsla som konstnären med sitt arbete nått internationellt, nationellt eller regionalt.
Kör- och orkesterledare
3. Till institutets kör- och orkesterledare betalas timlön minst enligt punkt b. om inte bestämmelsen i punkt a. ska tillämpas på hans arvodesgrund.
32 § Arbete i anslutning till distansundervisning
Arbete som hänför sig till distansundervisning inräknas i lärarens under- visningstimmar så att 1,5 timmar distansundervisning motsvarar en undervisningstimme.
33 § B-arvode (kompetentillägg)
1. Kompetenstillägget, dvs. B-arvodet i tabellen ovan, betalas till timlärare som
a. har lärarbehörighet för folkhögskola, medborgar- och arbetarinstitut eller timlärare som har särskilt stadgad behörighet, eller
b. har avlagt vitsordet approbatur i vuxenpedagogik eller har pedago- giska studier i vuxenpedagogik omfattande 35 studieveckor / 60 studiepoäng samt har undervisat minst 100 timmar i sammanlagt minst två år vid institutet.
2. B-arvode betalas också till de timlärare som har yrkesutbildning för det ämne som läraren undervisar i och som via arbetet har skaffat erfarenhet som är av väsentlig nytta i undervisningsarbetet.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren beslutar när kriteriet för väsentlig nytta fylls.
34 § Hur anställningen inleds
Arbetsavtal och anställningsförhållandets längd
1. De rättigheter som baserar sig på anställningen för en timlärare börjar när läraren i realiteten inleder sitt arbete.
2. Timlärare anställs för en arbetsperiod åt gången eller för en arbetsperiod som är kortare, särskilt avtalad för viss tid.
35 § Timlärarens uppgifter
1. Till timlärarens skyldigheter hör att förbereda undervisningstimmen, hålla undervisningstimmen, att utföra arbeten i omedelbar anslutning till under- visningstimmen, samt att delta i lärarmöten i enlighet med institutets reg- lemente.
2. En timlärare som undervisar i genomsnitt minst 16 timmar per vecka är skyldig att utöver undervisning och andra arbetsförpliktelser utföra upp- gifter som arbetsgivaren fastställer under 24 timmar per läsår. Uppgif- terna kan till exempel innebära planerings- och utvecklingsarbete, ut- veckling av lärarens kunnande, planering/utvärdering av undervisningen i den enskilda skolan eller annat lärararbete. Av den ovan nämnda arbets- tiden kan man fastställa att sex timmar ska utföras under högst en sepa- rat arbetsdag som kan utgöra en lördag under elevarbetsåret.
Tillämpningsanvisning:
En timlärare som anställts för ett läsår undervisar högst 20 timmar.
3. En timlärare som i medeltal undervisar färre än 16 veckotimmar kan åläggas att utföra en motsvarande andel av de ovan nämnda 24 tim- marna som timlärarens undervisningstimmar utgör av 16 timmar i förhål- lande till anställningens längd under läsåret.
4. Timläraren är också vid behov temporärt skyldig att, inom sitt eget om- råde och vad som med hänsyn till hans utbildning och enligt hans erfa- renhet kan anses vara lämpligt, utföra övriga uppgifter i institutet som fastställts i verksamhets- och läroplanen, och som nära ansluter sig till institutets verksamhet. ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ skriver på förhand in i arbetsplanen de timmar som separat ska ersättas. Arvodet för dessa uppgifter fast- ställs enligt 31 och 32 §.
5. En undervisningstimme är 45 minuter och en timme övrigt arbete är 60 minuter.