Common use of Delegering Clause in Contracts

Delegering. Enligt 6 kap. 37 § KL kan nämnden uppdra åt presidie, utskott, ledamot eller en ersättare att besluta på nämndens vägnar. Enligt 7 kap. 5 – 8 §§ KL kan nämnden uppdra åt en anställd att besluta på nämndens vägnar. Beslut fattade med stöd av delegeringsbestämmelser har samma rättsverkan som nämndbeslut. Besluten kan inte ändras eller återkallas av vare sig nämnd eller överordnad. Däremot kan delegat ompröva och ändra sitt tidigare beslut. Besluten kan överklagas av den/de som berörs. I 6 kap. 38 § KL redovisas ärenden vars beslutsrätt inte får delegeras. Vissa av socialnämndens beslut är av sådan integritetskänslig natur att man har funnit skäl att införa begränsningar i möjligheten till delegering. Sådana delegeringsbegränsningar finns angivna i 10 kap. 4 § SoL. Där uppräknas ett antal ärendetyper där beslutanderätten endast kan delegeras till en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden (utskott). Ytterligare regler om delegering finns i 10 kap. 5 § SoL. Där uppräknas vilka ärendetyper enligt FB där beslutanderätten kan delegeras. Övriga beslut enligt FB kan inte delegeras. Sådana ärenden måste avgöras av nämnden i sin helhet. Det gäller exempelvis - befogenhet enligt 2 kap. 9 § FB att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning om faderskap. Ytterligare några delegeringsförbud finns angivna i 10 kap. 5 § SoL och nedan ges ett kort urval. - Göra framställan till Försäkringskassan om att barnbidrag eller underhållsstöd ska betalas till annan lämplig person eller till nämnden i stället för till vårdnadshavaren - Enligt 5 kap. 2 § SoL att förbjuda eller begränsa möjligheterna för någon bosatt i kommunen att ta emot andras barn i sitt hem - Enligt 14 § 1 och 2 st. LVU hemlighålla barns vistelseort eller begränsa umgänge - Enligt 6 kap. 8 § FB väcka talan i tingsrätten om överflyttning av vårdnaden

Delegering. Enligt 6 kap. 37 § KL kan nämnden uppdra åt presidie, utskott, ledamot eller en ersättare att besluta på nämndens vägnar. Enligt 7 kap. 5 – 8 §§ KL kan nämnden uppdra åt en anställd att besluta på nämndens vägnar. Beslut fattade med stöd av delegeringsbestämmelser har samma rättsverkan som nämndbeslut. Besluten kan inte ändras eller återkallas av vare sig nämnd eller överordnad. Däremot kan delegat ompröva och ändra sitt tidigare beslut. Besluten kan överklagas av den/de som berörs. Observera att mandatet att fatta beslut på delegering gäller såväl bifall som avslag om inget annat anges. I 6 kap. 38 § KL redovisas ärenden vars beslutsrätt inte får delegeras. Vissa av socialnämndens beslut är av sådan integritetskänslig natur att man har funnit skäl att införa begränsningar i möjligheten till delegering. Sådana delegeringsbegränsningar finns angivna i 10 kap. 4 § SoL. Där uppräknas ett antal ärendetyper där beslutanderätten endast kan delegeras till en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden (utskott). Ytterligare regler om delegering finns i 10 kap. 5 § SoL. Där uppräknas vilka ärendetyper enligt FB där beslutanderätten kan delegeras. Övriga beslut enligt FB kan inte delegeras. Sådana ärenden måste avgöras av nämnden i sin helhet. Det gäller exempelvis - befogenhet enligt 2 kap. 9 § FB att besluta att inte påbörja en utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning om faderskap. Ytterligare några delegeringsförbud finns angivna i 10 kap. 5 § SoL och nedan ges ett kort urval. - Göra framställan till Försäkringskassan försäkringskassan om att barnbidrag eller underhållsstöd ska betalas till annan lämplig person eller till nämnden i stället istället för till vårdnadshavaren - Enligt 5 kap. 2 § SoL att förbjuda eller begränsa möjligheterna för någon bosatt i kommunen att ta emot andras barn i sitt hem - Enligt 14 § 1 och 2 st. LVU hemlighålla barns vistelseort eller begränsa umgänge - Enligt 6 kap. 8 § FB väcka talan i tingsrätten om överflyttning av vårdnaden