Common use of Bedömning Clause in Contracts

Bedömning. I samband med den argumentation som följde på Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionen. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande bestämmelser. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivå. Det saknas ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tid. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömning.

Bedömning. Beslutsförslaget som antogs av kommunstyrelsen innebär att kommunfullmäktige föreslås godkänna ett åter- köp av Garvarhuset. Frågan är vad det får för konsekvenser om fullmäktige beslutar i enlighet med förslaget vid sammanträde i juni 2021? Förutsättningen för att ett återköp ska kunna realiseras är att styrelsen för CVAB be- slutar om att genomföra ett återköp. Nästa fråga är då vad blir konsekvensen av ett beslut i CVAB om återköp? Vad vi förstår finns det då två möjliga alternativ. Det ena gäller återköp och vidareförsäljning och det andra åter- köp och rivning. Hypotetiskt finns ju möjligheten att även om fullmäktige godkänner ett återköp att CVAB:s sty- relse väljer att inte genomföra ett återköp. I samband så fall fortsätter det tidigare avtalet att gälla. Vi anser inte att un- derlaget i ärendet gör det tydligt vilka konsekvenser som kan bli följden av ett återköp. En notering är att CVAB inte redovisar något eget underlag som stöd för begäran om godkännande om återköp. En reflektion gäller huruvida det kan ligga i bolagets intresse att återköpa Garvarhuset. Med hänvisning till bo- lagsordning och ägardirektiv förefaller det inte ligga i bolagets intresse att köpa fastigheter snarare att förvalta och avyttra fastigheter. Bolaget har inte heller på egen hand ekonomiska förutsättningar att köpa fastigheter för försäljning eller rivning. Om det i ställer ligger i ägarens intresse att återköpa fastigheten borde i så fall ett så- dant uppdrag ges från ägaren i form av ett ägardirektiv under förutsättning att ett sådant inte strider mot bo- lagsordning. Det tjänsteskrivelse som låg till grund för kommunstyrelsen beslut och som senare ligger till grund för kom- munfullmäktiges beslut är enligt vår uppfattning inte ett tillräckligt utrett underlag. Av kommunallagen följer att ärenden till fullmäktige ska beredas. Syftet med den argumentation som följde på Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade bolaget in beredningen, enligt kommentarerna till kommunallagen, är att ge fullmäktige ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionen. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlagbesluten. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav vår bedömning kännetecknas en tillräcklig beredning av ett ärende att det är: Analyserat och konsekvensbedömt utifrån lagenhetlighet, eko- nomi och verksamhet samt objektivt och förståeligt. De förtroendevalda ska med stöd av beredningen av ären- det sammantaget ges tillräcklig information så att det blir tydligt vilket beslut som framgår av gällande bestämmelserhar fattats och vilka konse- kvenser beslutet förväntas få. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges Alternativet återköp redovisas med två delalternativ dels framtida försäljning, dels rivning. Återköp med fram- tida försäljning redovisas tillsammans med en ekonomisk uppskattning på en övergripande nivåtillkommande kostnader på 727 tkr exklusive återköpskostnad och försäljningskostnader. Det saknas ett stort antal beskrivningar är svårt att bedöma träffsäkerheten i den kostnads- uppskattningen bl.a. med hänvisning till om alla eventuella tillkommande kostnader rörande föroreningar finns med i beräkningen och i de fall bedömningar har gjorts av beräkningsformler kostnaderna om de i så fall är väl underbyggda. Dess- utom finns en risk att åtgärder och parametrar kostnader kan tillkomma beroende på fastighetens skick. För återköp med rivning redovisas ingen beräkning av kostnaden. Överhuvudtaget finns ingen information om de ekonomiska konsekvenserna för detta alternativ. Slutligen, under alternativet inget återköp, hänvisas till att kommunen be- kostar planändringen i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktionerenlighet med köpeavtalet. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget som framför allt saknas i beslutsunderlaget är vilka bakomliggande antaganden motiv som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tidtalar för att kommunen via CVAB ska åter- köpa Gavelhuset. Vidare saknas förklaringar till vissa termer Enligt vår uppfattning är det den helt avgörande frågan. Till den frågan hör också vad är det som avser flytt- och återköpsutbetalningartalar emot att låta det befintliga avtalet fortsätta att gälla. Undersökningen visar också Vi anser att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoräntaallvarlig brist. Detta gör Den bedömning av ekonomiska risker som redovisats har kommit fram till att det den minsta ekonomiska risken föreligger vid inget återköp, medan den är otydligt hur något större vid återköp och när skatte- rivning och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det att den är spotränta eller forwardränta som används störst vid beräkningenåterköp med försäljning. Det framgår också som redovisar är ingen regelrätt riskanalys av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- alternativen. I en riskanalys ska sannolikhet och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs konsekvens bedöms för att beräkningarna ett s.k. riskvärde ska kunna förstås beräknas. Bedömningen minst, något större och rekonstruerasstörst ger enbart en antydan och hur de ekonomiska riskerna förhåller sig till varandra inte hur stora de ekono- miska riskerna är. Undersökningen visar alltså Intressant är dock att det förslaget till beslut avser återköp som är förenat med något större och störst ekonomisk risk. Vår bedömning är att den riskredovisning som finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför underlaget är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömningofullständig.

Bedömning. I samband Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som uppmärksammar och motverkar fall där offentliga organ genom överträdelse av lag, genom subventioner eller genom att blanda samman myndighetsutövning med den argumentation som följde på Skandia Livs rapportering annan verksamhet snedvrider konkurrensen. Som framgår av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionen. Underlaget var utredningen har LTU köpt tjänster för tryckning av 2011/2012 års kurskatalog utan något annonserat upphandlingsförfarande enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra och utan att dokumentera sitt beslut om tilldelning etc. Även om aktuella tjänster har förmedlats genom den reklambyrå, Favör, med vilken LTU har ett ramavtal kan det aktuella uppdraget inte ses såsom ett avrop inom detta ramavtal. För det första omfattar inte ramavtalet trycktjänster. För det andra har Elanders aktuella anbudsgivning såväl som fakturering skett direkt till LTU. Det avtalsförhållande som härvid uppkommit är sålunda direkt mellan LTU och Elanders. Det tryckavtal som således har ingåtts avser A-tjänster till kontraktsvärde av c:a 2,6 miljoner kronor och ska mot denna bakgrund bedömas i enlighet med de på EU-direktiv grundade bestämmelserna i 1 – 14 kap. LOU. LTU har kunnat vända sig till Elanders i en förnyad konkurrensutsättning enligt gällande ramavtal för om och hur den statliga sektorn, men så har emellertid inte skett. Genom att myndigheten härigenom frångått rutinerna för det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelserstatliga ramavtalet, utgör den aktuella beställningen av trycktjänster en ny upphandling som ska handläggas med iakttagande av LOU. Skandia ▇▇▇▇▇▇▇▇▇▇ svarade ensamrätt som medför att bolaget hade arbetat endast Elanders kan komma ifråga för att tillhandahålla aktuella tjänster föreligger inte och på den aktuella marknaden finns det flera privata tryckeriföretag som skulle kunna komma ifråga för att lämna anbud på att trycka LTU:s kurskatalog. Någon möjlighet för LTU att genom s.k. Teckal-undantag köpa aktuella tjänster direkt från Elanders föreligger heller inte. Synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses och inte heller beror på LTU, har inte ens påståtts föreligga vid tidpunkten för den aktuella tryckeribeställningens tillkomst. Förutsättningarna för det tidigare konkurrensupphandlade statliga ramavtalet för tryckeritjänster, inom vilket aktuella tjänster skulle kunna rymmas, har inte iakttagits i det aktuella fallet inte och det är heller inte fråga om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår kompletteringsbeställning av gällande bestämmelser. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivånågra dylika tjänster. Det saknas ett stort antal beskrivningar är heller inte så att de aktuella tjänsterna av beräkningsformler och parametrar tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan levereras till LTU endast av Elanders. Inget av de i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tid. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte förekommande undantagen från kraven på annonserad upphandling är således tillämpliga i det aktuella fallet. Genom att tilldela det aktuella kontraktet direkt till Elanders har lämnat in några uppgifter LTU brutit mot de grundläggande principer om villkorbl.a. Skandia likabehandling och icke-diskriminering samt öppenhet (transparens) som ytterst följer av EU-fördragen. Skulle allmän förvaltningsdomstol vid en prövning av det aktuella avtalsförhållandet mellan LTU och Elanders finna att detta har tillkommit i strid mot ▇▇▇ ▇, medför detta att avtalet riskerar att komma att ogiltigförklaras. Aktuell ogiltighet träffar i sådant fall avtalet med retroaktiv s.k. nullitetsverkan. Detta medför i så fall att Elanders kan tvingas bära åter vad bolaget har inte heller lämnat in de dokument erhållit i ersättning från LTU samtidigt som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för LTU, i möjligaste mån, måste returnera kvarvarande kurs- kataloger till Elanders. LTU riskerar även att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså ådömas att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär betala en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig upphandlingsskadeavgift på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömningc:a 280.000 kronor.

Bedömning. I samband länge finns en problematik kring det parkeringsgarage som finns i anslutning till Stadshuset. Detta i form av bland annat obehörigt tillträde, stölder och skadegörelse. Han hänvisar till det skärpta säkerhetsläget och ifrågasätter risken med den argumentation ett öppet garage och yrkar på att Teknik-, Fritid- och Kulturförvaltningen utreder och beställer gällande låsbara portar till garaget så att endast behöriga ges åtkomst. Lokalstrateg har diskuterat frågan med Fastighetsenheten som följde på Skandia Livs rapportering sett över förutsättningarna för att installera låsbara portar. Vissa aspekter finns att ta hänsyn till. Då det finns flertal sättningar i garaget, bland annat vid de eventuella portarna, så behövs markarbete utföras. För att uppnå förhöjd säkerhet så behövs även utbyte av väsentlig händelse lämnade bolaget in stängslet mot dammen. Det behövs också möjliggöras erforderliga utrymningsvägar. En lösning för öppning av portarna behövs, förslagsvis via taggsystem eller automatisk sensor. Ifall uthyrning av elbilar ska vara allmänt tillgängliga så behövs även en fungerande lösning för detta tillträde, till exempel att engångskod medföljer vid bokning. Dessutom behövs belysning ses över och utökas ifall en port monteras. Trots låsbara portar är det svårt att säkerställa att obehöriga inte upplåter sig i garaget. Kameraövervakning kan vara ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag komplement. Det förs också en dialog med Polisen, som är hyresgäst i Stadshuset och även hyr garageplatser, om eventuellt förändrat lokalbehov vilket skulle kunna leda till Finansinspektionenönskemål om utökad garageyta. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget omDet finns alltså ett antal frågeställningar kopplade till en eventuell installation av låsbara portar. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten Vilken säkerhetsnivå vill Ronneby Kommun uppnå i detta avseende? Vill man ha kameraövervakning? Ska möjligheten för privatpersoner att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om hyra bilar fortsatt finnas kvar? Vilka ytor vill man hyra ut till Polisen respektive till egna tjänstefordon och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven personalparkering. Dessa aspekter behövs tas ställning till ifall uppdrag ges att installera låsbara portar. Besluten i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande bestämmelser. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges dessa frågor har också stor inverkan på en övergripande nivå. Det saknas kostnadsberäkning, så därför behövs de besvaras innan ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kostnadsförslag kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tid. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömningges.

Bedömning. I samband Att återinföra ett nytt fixarlag med uppgiften att tillhandahålla tjänster åt personer över 68 år är en uppgift som kan vara en balansgång så den argumentation inte krockar, med vad man får göra och inte göra. Ska den enbart bestå av gräsklippning, räfsa löv eller andra servicetjänster ute som följde inne vilket då också är tidskrävande i form av transporter till och från kunden. Av erfarenhet sedan tidigare vill kunden veta vilken dag vi kommer och att det blir återkommande på Skandia Livs rapportering bestämd dag och tid. Detta innebär att personalbemanningen behöver vara densamma. En nystart av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionen”Fixarlaget” medför en hel del kostnader för inköp av material såsom åkgräsklippare, handgräsklippare, grästrimmers, häcksaxar, leasingbilar, släpar, handverktyg och arbetskläder för både sommar och vinter. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigtVarje maskin som används behöver service, dom går sönder, det är även handhavandefel, vilket myndigheten underrättade bolaget omockså gör att man behöver extra maskiner. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten Personalstyrkan behöver anpassas så att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande bestämmelser. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges den täcker behovet beroende på en övergripande nivåantalet kunder. Det saknas fanns ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar flertal nyckelpersoner som höll i beräkningsunderlagetorganiseringen när det gamla fixarlaget var som störst. Som exempel Om man påbörjar att klippa gräs måste det vara återkommande för i annat fall så växer det igen ganska fort. Då behöver man också fundera på hur många kunder det kan nämnas finnas eller om det bara är att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktionerfylla på med personal efterhand som kundunderlaget blir större. Det framgår kan bli kö till hjälpen om det inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden finns nog med personal. Sommar och höst är högsäsong och då också lätt att sysselsätta personalen. Övrig tid på året är svårare om det inte blir snö. Alla som bor i Ronneby Kommun som har använts vid beräkningen rätt till den här servicen kommer troligtvis att vilja nyttja denna. Därtill kommer även dom som har sommarhus inom kommungränsen och har rätt till dessa servicetjänster. Arbetsmiljön för dom ska utföra dessa tjänster kan variera, ständiga lyft av förväntade utbetalningar maskiner, olika miljöer, konditionskrävande, alla orkar inte köra ifrån ett ställe till ett annat, kunden vet inte att dom precis innan klippt en gräsmatta, utan vill då ha full valuta för det dom betalar för. Kunskaper i svenska språket kommer att behövas både för personalens bästa och hur värdet av dessa förändras över tidäven kunden då det är kunden som bestämmer vad som ska göras. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningarMiljöaspekten att använda bensindrivna maskiner är inte den bästa. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om Det finns idag alternativ men även det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör kostnadsfråga samt att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag användsmåste fungera en hel dag. Av underlaget framgår Att återinföra fixarlaget borde inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt vara några problem om det finns ekonomiska förutsättningar. Ska man satsa på ett helt nytt fixarlag då bör man göra det ”fullt ut”. Men om man kör det i liten skala är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget risken att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlagetmissnöjd personal och missnöjda kunder. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling Undanträngningseffekten av de två räntetyperna spotränta och forwardränta företag som finns idag kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär uppstå då det troligtvis finns en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta balans mellan de företag som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömningidag tillhandahåller dessa tjänster.

Bedömning. Förutom att fastighetsbildningen kommer till stånd måste en ny detaljplan beslutas innan syftet med försälj- ningen kan förverkligas, d.v.s. att Garvarhuset bevaras och blir föremål för fastighetsutveckling. För att detalj- planearbetet ska kunna inledas krävs dock dels en sanering av bottenplanet, dels en miljöutredning. Sane- ringen måste genomföras innan miljöutredningen kan påbörjas. Dessutom är kravet från Lantmäterimyndig- heten att detaljplanearbetet har inletts och kommit en bra bit på vägen innan de återupptar fastighetsbild- ningsärendet. Av protokoll från 2020 framgår att parterna tycks ha olika uppfattningar om hur kostnaderna för saneringen och miljöutredningen ska fördelas. Av köpeavtalet framgår att CVAB ska ”tillse” att kommunen ska bekosta de- taljplanens framtagande. I samband det här sammanhanget är det en väsentlig fråga om saneringen och miljöutred- ningen ska anses som del av framtagandet av detaljplanen och därmed också utgöra en kostnad för kommu- nen. Vi kan konstatera att köpeavtalet inte på något tydligt sätt reglerar denna fråga. Vi har dock inte sakkun- skapen att ta ställning i frågan men det förefaller inte rimligt att kostnader för sanering och eventuell städning inför ombyggnad ingår i ansvaret för att bekosta detaljplanen. Frågan om ett eventuellt återköp av Garvarhuset diskuterades vid styrelsen sammanträde i oktober 2020. Av intervju har framgått att vid ett möte mellan representanter för CVAB och J&A Fastighets AB ställdes frågan om J&A Fastighets AB hade intresse av att fastigheten återköptes. Svaret blev då att intresse fanns. Motiv till åter- köp som har angetts vid intervjuer är att bryta det oklara tillståndet där ingenting händer och tillskansa sig rå- dighet över fastigheten. Det stärker inte heller förtroende för kommunen att en central fastighet trots en för- säljning som bl.a. har motiverats med ett bevarandesyfte står och förfaller. Det går inte heller att utesluta att köparen inte längre har ett lika starkt intresse av och/eller förutsättningar som krävs för att genomföra den argumentation fas- tighetsutveckling som följde på Skandia Livs rapportering motiverade köpet av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionenfastigheten. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och En kritisk fråga är hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven kan komma sig att CVAB och kommunen hamnade i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade en situation med en såld fastig- het i fortsatt förfall på grund av att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in det som ska hända enligt köpeavtalet inte händer? Det finns enligt vår be- dömning ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlagantal faktorer som kan ha bidragit till detta. Enligt bolaget uppfyller detta vår uppfattning har försäljningen av fastigheten inte genomförts på ett korrekt sätt d.v.s. genom ett vill- korslöst anbudsförfarande eller med underlag de krav som framgår av gällande bestämmelseren oberoende expertvärdering. Finansinspektionen konstaterar att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivå. Det saknas ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tid. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det Vi är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat dessutom tveksamma till att det i försäljningen även ingick ett köp av rivnings- och renoveringsarbeten. En tillräcklig utredning av miljö- risker och ansvar som kan uppkomma gjordes inte går innan försäljningen. Köpeavtalet är inte i alla avseenden ändamålsenligt utformat. Det gäller t.ex. att förstå hur förväntade utbetalningar CVAB ska tillse att kommun bekostar detaljplan, vilket bolaget sak- nade mandat för. Avtalet reglerar inte på ett tydligt sätt eventuella åtgärder som grundar sig måste till och vem som ska stå för kostnaderna för att detaljplanearbetet ska kunna komma igång. Det har inte framgått att en riskanalys gjor- des innan köpeavtalet upprättades. Vår sammanfattande slutsats är att försäljningen av fastigheten baseras på bolagets åtaganden otillräckligt utredda underlag och att styrningen av genomförandet av avtalet har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömningvarit otillräcklig.

Bedömning. Konkurrenskommissionen är en oberoende expertgrupp som uppmärksammar och motverkar fall där offentliga organ genom överträdelse av lag, genom subventioner eller genom att blanda samman myndighetsutövning med annan verksamhet snedvrider konkurrensen. I samband det aktuella ärendet har landstinget Västra Götalandsregionen ingått avtal med Landstinget i Värmland om att under en period av maximalt sju år tillhandahålla Värmlandslandstinget tvätteritjänster. Såvitt kan utläsas av föreliggande tvätterikontrakt med bilagor präglas avtalsförhållandet av affärsmässigt betingade överväganden och är även i övrigt kommersiellt reglerat. På marknaden för tvätteritjänster finns det en fungerande konkurrens med privata företag som bedriver liknande verksamhet. Beslutet att ingå avtal med Landstinget i Värmland har tydligen fattats av Alingsåstvätteriets förvaltningschef och med stöd av den argumentation allmänna delegation av beslutsrätt som följde följer av gällande instruktion/delegation för förvaltningschefer inom servicenämndens område. Beslutet har emellertid inte, i enlighet med kommunallagens reglering, anslagits på Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag till Finansinspektionenlandstingets anslagstavla eller anmälts i servicenämnden. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelser. Skandia ▇▇▇ svarade att bolaget hade arbetat om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som Som framgår av gällande bestämmelserredovisad rättspraxis har landstingskommuner bara i undantagsfall befogenhet att gå ut med sina interna tjänster och produkter på den allmänna marknaden och där konkurrera med det enskilda näringslivet. Finansinspektionen konstaterar Landstingens verksamhet får dessutom inte rikta sig till att formlerna i Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivåtäcka andra behov än sådana som avser de egna kommunmedlemmarna. Det saknas ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas Av utredningen framgår att det saknas grundläggande informationnu aktuella avtalet med Landstinget i Värmland avser betydande volymer till ett värde av 20 miljoner kronor per år och motsvarande en ökning med c:a 15 procent av tvätteriets totala produktion. De särskilda förhållanden såsom tillfällig överkapacitet under ett avvecklingsskede, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden åberopades till stöd för att dåvarande Älvsborgs läns landsting år 1988 tilläts sälja tjänster till SAAB SCANIA AB, har uppenbarligen rättas till under de drygt 16 år som har använts vid beräkningen av förväntade utbetalningar och hur värdet av dessa förändras över tidförflutit sedan dess. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningarAvtalet innebär således en beaktansvärd affärsrisk för landstinget Västra Götalandsregionen. Undersökningen visar också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används vid beräkningen. Det framgår också av beräkningsunderlaget att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder Eftersom verksamheten riktar sig till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlagetannat landsting innebär avtalet även överträdelse av den s.k. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav som anges i 9 kap. 28 och 29 §§ försäkringsföreskrifterna. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna motiverar inte en annan bedömninglokaliseringsprincipen.

Bedömning. Ett försäkringsföretag ska beräkna ett solvenskapitalkrav, som ska uppgå till angiven skyddsnivå. Solvenskapitalkravet syftar till att säkerställa att företaget har en tillräcklig kapitalbas (buffertkapital) för att täcka alla oförutsedda förluster i verksamheten (prop. 2015/16:9 s. 586). Det innebär att solvenskapitalkravet ska spegla hur mycket kapital ett försäkringsföretag måste ha för att även under stressade förhållanden kunna fortsätta sin verksamhet. Som huvudregel ska solvenskapitalkravet beräknas enligt en standardformel, som är avsedd att återspegla riskprofilen hos de flesta försäkringsföretag. I samband med ett livförsäkringsföretag utgör försäkringsrisk typiskt sett, efter marknadsrisk, den argumentation största risken. Annullationsrisk är i sin tur en av de mest betydelsefulla underkategorierna av försäkringsrisker i ett livförsäkringsföretag. Solvenskapitalkravet ska beräknas så att det säkerställs att alla kvantifierbara risker som följde på företaget är exponerat mot beaktas (jfr prop. 2015/16:9 s. 270). Som konstaterats ovan i avsnitt 3.1, har det förekommit och förekommer annullationer av försäkringsavtal hos Skandia Liv. Det innebär att bolaget är utsatt för risker kopplade till annullationer. I december 2016 beslutade Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag styrelse om en ny beräkningsmetod för solvenskapitalkravet, som resulterade i att solvenskapitalkravet för annullations- risk sjönk från 16,8 miljarder till Finansinspektionen. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia ▇▇▇ skulle redogöra för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven i gällande bestämmelsernoll kronor. Skandia ▇▇▇ svarade motiverade då sitt beslut med att bolaget hade arbetat ökat sina försäkringstekniska avsättningar för annullationer samt att försäkringsvillkoren och bolagets tolkning av Solvens 2- förordningen inte ledde till något ytterligare kapitalkrav. Finansinspektionen har vid upprepade tillfällen sedan Skandia Livs rapportering om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande väsentlig händelse i januari 2017 ifrågasatt hur beslutet att fastställa solvens- kapitalkravet för annullationsrisk till noll överensstämmer med tillämpliga bestämmelser. I den omfattande kommunikation som har förekommit mellan bolaget och Finansinspektionen konstaterar efter rapporteringen av väsentlig händelse har det framkommit att formlerna i även bolagets egen riskhanteringsfunktion har ifrågasatt huruvida bolagets tillämpning av regelverket har varit korrekt. Finansinspektionen har också upplyst Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivåLiv om att bolaget måste beräkna ett solvenskapitalkrav för annullationsrisk. Skandia Liv medger numera att solvenskapitalkravet för annullationer bör vara större än noll om annullationer förekommer. Skandia Liv ska beräkna solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Det saknas innebär att bolaget ska beräkna ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler primärt solvenskapitalkrav, som ska innefatta kapitalkravet för livförsäkringsrisk. Annullationsrisk är en undergrupp till livförsäkringsrisk och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts ska beaktas vid beräkningen av förväntade utbetalningar kapitalkravet för försäkringsrisk. Genom att bestämma solvenskapitalkravet för annullationsrisk till noll, trots att bolaget är utsatt för risker på grund av annullationer, har Skandia Liv underlåtit att följa tillämpliga bestämmelser om beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln i 8 kap. 4–6 §§ FRL, 7 kap. 21 § försäkringsföreskrifterna och hur värdet av dessa förändras över tidartikel 142 i Solvens 2-förordningen. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar Det innebär också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när har åsidosatt kravet i 8 kap. 2 § FRL, på att beakta alla mätbara risker som bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används utsatt för. Eftersom Skandia Liv inte har beaktat annullationsrisk vid beräkningenberäkningen av solvenskapitalkravet har kapitalkravet för försäkringsrisker blivit felberäknat. Det framgår också av beräkningsunderlaget har medfört att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ solvenskapitalkrav inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller uppnått den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav skyddsnivå som anges i 9 8 kap. 28 och 29 §1 § försäkringsföreskrifternaFRL. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna bolaget har avvaktat Finansinspektionens återkoppling motiverar inte en någon annan bedömning, i synnerhet som Finansinspektionen uttryckligen ifrågasatt den beräkningsmodell som bolaget har hänvisat till. Skandia Liv har redovisat att nödvändiga förändringar kopplade till annullationsrisken vid beräkning av solvenskapitalkravet har genomförts från och med det fjärde kvartalet 2019. Det påverkar inte bedömningen att Skandia ▇▇▇ har brustit i sin regelefterlevnad från och med det fjärde kvartalet 2016 till och med i vart fall det tredje kvartalet 2019.

Bedömning. Ett försäkringsföretag ska beräkna ett solvenskapitalkrav, som ska uppgå till angiven skyddsnivå. Solvenskapitalkravet syftar till att säkerställa att företaget har en tillräcklig kapitalbas (buffertkapital) för att täcka alla oförutsedda förluster i verksamheten (prop. 2015/16:9 s. 586). Det innebär att solvenskapitalkravet ska spegla hur mycket kapital ett försäkringsföretag måste ha för att även under stressade förhållanden kunna fortsätta sin verksamhet. Som huvudregel ska solvenskapitalkravet beräknas enligt en standardformel, som är avsedd att återspegla riskprofilen hos de flesta försäkringsföretag. I samband med ett livförsäkringsföretag utgör försäkringsrisk typiskt sett, efter marknadsrisk, den argumentation största risken. Annullationsrisk är i sin tur en av de mest betydelsefulla underkategorierna av försäkringsrisker i ett livförsäkringsföretag. Solvenskapitalkravet ska beräknas så att det säkerställs att alla kvantifierbara risker som följde på företaget är exponerat mot beaktas (jfr prop. 2015/16:9 s. 270). Som konstaterats ovan i avsnitt 3.1, har det förekommit och förekommer annullationer av försäkringsavtal hos Skandia Livs rapportering av väsentlig händelse lämnade Liv. Det innebär att bolaget in ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag är utsatt för risker kopplade till Finansinspektionenannullationer. Underlaget var enligt Finansinspektionen uppfattning ofullständigt, vilket myndigheten underrättade bolaget om. När Finansinspektionen öppnade undersökningen begärde myndigheten att Skandia I december 2016 beslutade ▇▇▇▇▇▇▇ skulle redogöra ▇▇▇▇ styrelse om en ny beräkningsmetod för om och hur det försäkringstekniska beräkningsunderlaget uppfyllde kraven solvenskapitalkravet, som resulterade i gällande bestämmelseratt solvenskapitalkravet för annullations- risk sjönk från 16,8 miljarder till noll kronor. Skandia ▇▇▇ svarade motiverade då sitt beslut med att bolaget hade arbetat ökat sina försäkringstekniska avsättningar för annullationer samt att försäkringsvillkoren och bolagets tolkning av Solvens 2- förordningen inte ledde till något ytterligare kapitalkrav. Finansinspektionen har vid upprepade tillfällen sedan Skandia Livs rapportering om dokumentationen, och lämnade in ett omarbetat försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Enligt bolaget uppfyller detta underlag de krav som framgår av gällande väsentlig händelse i januari 2017 ifrågasatt hur beslutet att fastställa solvens- kapitalkravet för annullationsrisk till noll överensstämmer med tillämpliga bestämmelser. I den omfattande kommunikation som har förekommit mellan bolaget och Finansinspektionen konstaterar efter rapporteringen av väsentlig händelse har det framkommit att formlerna i även bolagets egen riskhanteringsfunktion har ifrågasatt huruvida bolagets tillämpning av regelverket har varit korrekt. Finansinspektionen har också upplyst Skandia Livs försäkringstekniska beräkningsunderlag anges på en övergripande nivåLiv om att bolaget måste beräkna ett solvenskapitalkrav för annullationsrisk. Skandia Liv medger numera att solvenskapitalkravet för annullationer bör vara större än noll om annullationer förekommer. Skandia Liv ska beräkna solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Det saknas innebär att bolaget ska beräkna ett stort antal beskrivningar av beräkningsformler primärt solvenskapitalkrav, som ska innefatta kapitalkravet för livförsäkringsrisk. Annullationsrisk är en undergrupp till livförsäkringsrisk och parametrar i beräkningsunderlaget. Som exempel kan nämnas att det saknas grundläggande information, såsom uppgifter om hur kontraktsgränser definieras och om annuitetsfunktioner. Det framgår inte heller av beräkningsunderlaget vilka bakomliggande antaganden som har använts ska beaktas vid beräkningen av förväntade utbetalningar kapitalkravet för försäkringsrisk. Genom att bestämma solvenskapitalkravet för annullationsrisk till noll, trots att bolaget är utsatt för risker på grund av annullationer, har Skandia Liv underlåtit att följa tillämpliga bestämmelser om beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln i 8 kap. 4–6 §§ FRL, 7 kap. 21 § försäkringsföreskrifterna och hur värdet av dessa förändras över tidartikel 142 i Solvens 2-förordningen. Vidare saknas förklaringar till vissa termer som avser flytt- och återköpsutbetalningar. Undersökningen visar Det innebär också att bolaget använder en och samma beteckning för diskonteringsräntan oavsett om det är en bruttoränta eller en nettoränta. Detta gör att det är otydligt hur och när skatte- och kostnadsavdrag används. Av underlaget framgår inte heller tydligt om Skandia Liv tillämpar en stokastisk eller deterministisk modellering när har åsidosatt kravet i 8 kap. 2 § FRL, på att beakta alla mätbara risker som bolaget beräknar bästa skattningen samt om det är spotränta eller forwardränta som används utsatt för. Eftersom Skandia Liv inte har beaktat annullationsrisk vid beräkningenberäkningen av solvenskapitalkravet har kapitalkravet för försäkringsrisker blivit felberäknat. Det framgår också av beräkningsunderlaget har medfört att Skandia Livs kostnads- och skatteflöden modelleras som en procentsats av bästa skattningen. Det leder till ett cirkulärt resonemang som inte förklaras i det försäkringstekniska beräkningsunderlaget. Vad gäller hänvisningar till produktvillkor och andra kompletterande dokument konstaterar Finansinspektionen att uppgifter om produktvillkoren varken framgår direkt av det inlämnade beräkningsunderlaget eller indirekt genom hänvisningar till produktvillkor eller andra dokument. Finansinspektionen noterar vidare att Skandia ▇▇▇ solvenskapitalkrav inte har lämnat in några uppgifter om villkor. Skandia ▇▇▇ har inte heller lämnat in de dokument som innehåller mer detaljerade uppgifter om antaganden och parametrar och som bolaget självt anser behövs för att beräkningarna ska kunna förstås och rekonstrueras. Undersökningen visar alltså att det finns ett stort antal allvarliga brister i bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag. En förväxling av de två räntetyperna spotränta och forwardränta kan leda till betydande skillnader i resultatet av beräkningen av underliggande kassaflöden. Det innebär en stor risk för att det görs en felaktig värdering av bästa skattningen. Därför är det mycket viktigt att det tydligt framgår vilken ränta som används. Det är också av stor betydelse att det tydligt framgår om bolaget använder en stokastisk eller deterministisk modellering när bolaget beräknar bästa skattningen, eftersom det annars är svårt att förstå hur beräkningarna har gjorts. Avsaknaden av parametrar och förklaringar av beräkningsmetoder gör att det är oklart hur beräkningarna ska förstås och återskapas. De brister som Finansinspektionen har konstaterat innebär alltså att det inte går att återskapa hur Skandia Liv beräknat de försäkringstekniska avsättningarna. Det leder bland annat till att det inte går att förstå hur förväntade utbetalningar som grundar sig på bolagets åtaganden har beräknats inom övrig livförsäkringsverksamheten. Sammanfattningsvis bedömer Finansinspektionen att det försäkringstekniska beräkningsunderlag som myndigheten tagit del av inte innehåller uppnått den dokumentation och de beskrivningar som krävs enligt tillämpliga bestämmelser. Eftersom det har saknats korrekt och fullständig dokumentation har en utomstående person med tillräckliga aktuariella kunskaper inte kunnat förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna. Bolagets försäkringstekniska beräkningsunderlag uppfyller därmed inte de krav skyddsnivå som anges i 9 8 kap. 28 och 29 §1 § försäkringsföreskrifternaFRL. Vad Skandia ▇▇▇ har invänt om att beräkningsunderlaget uppfyller kraven i försäkringsföreskrifterna bolaget har avvaktat Finansinspektionens återkoppling motiverar inte en någon annan bedömning, i synnerhet som Finansinspektionen uttryckligen ifrågasatt den beräkningsmodell som bolaget har hänvisat till. Skandia Liv har redovisat att nödvändiga förändringar kopplade till annullationsrisken vid beräkning av solvenskapitalkravet har genomförts från och med det fjärde kvartalet 2019. Det påverkar inte bedömningen att Skandia ▇▇▇ har brustit i sin regelefterlevnad från och med det fjärde kvartalet 2016 till och med i vart fall det tredje kvartalet 2019.