Tillämpningsanvisning. Vid byråarbetstid särskiljs övertidsarbete per dygn och övertidsarbe- te per vecka. Från den arbetade tiden per vecka avdras först even- tuellt övertidsarbete per dygn. Om övertidsgränsen per vecka över- skrids också därefter, utgör den överskjutande tiden övertidsarbete per vecka. Övertid per vecka uppstår i allmänhet då arbete utförs minst sex dagar under en vecka. Den fulla ordinarie arbetstiden är 36 timmar 15 minuter och övertidsgränsen är 38 timmar 15 minuter. Av de timmar som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka utgör 2 timmar mertidsarbete. Om arbetstidsersättningar planeras in i arbetsskiftsförteckningen som ledig tid, planeras en underskridning av den ordinarie arbets- tiden med motsvarande tid. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte på grund av detta. Om det görs fler arbetstimmar än planerat på initiativ av arbetsgivaren, flyttas kompensationsledigheten till mot- svarande del för att ges senare eller ersättas i pengar enligt § 42 mom. 1. Arbetstiden som motsvarar överförd kompensationsledighet är då ordinarie arbetstid. Dygnsövertid uppstår då ett i arbetsskiftsförteckningen inplanerat minst 8 och högst 9 timmar långt arbetsskift överskrids, trots att veckogränserna för mertids- och övertidsarbete inte överskrids. Om det finns frånvaro under veckan eller arbetsperioden bestäms gränserna för mertid och veckoövertid enligt § 59 eller § 60. Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ, och som överskrider följande övertidsgränser:
Tillämpningsanvisning. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på den som avgår med individuell förtidspension eller partiell invalidpension. Med pension avses också tidsbundet rehabiliteringsstöd i denna tillämpningsanvisning. Bestämmelserna ska tillämpas när en arbetstagare har fått ett s.k. B-intyg för sökande av pension eller när pensionsansökningen har anhängiggjorts. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om att pensionsansökningen har lämnats in. Senast när pensionen har beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut, ska avlöningen korrigeras enligt bestämmelserna i denna paragraf, och den eventuella alltför höga lön som betalats ska drivas in. Om en pensionsansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lön för sjukledighet betalas enligt bestämmelserna i 70 §. Om lönen har betalats enligt 73 §, ska skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om en pensionsansökning förkastas och beslutet överklagas, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Efter att besvären har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lönen för sjukledighet vid behov korrigeras på det sätt som resultatet av beslutet kräver. Om en pensionsansökning förkastas och arbetstagaren lämnar omedelbart in en ny ansökning, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Om också denna ansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut och om någon ny ansökan inte längre lämnas in, ska lönen korrigeras enligt 70 § för hela sjukledighetstiden, dvs. skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om pension beviljas, ska lönen betalas enligt 73 § från och med början av den sjukdom som ledde till pensionering. I sjukdomsfall som leder till invalidpension granskas läkarintygen för innevarande år och föregående år vanligen för att utreda om det gäller en och samma sjukdom eller ej. Om exempelvis en sjukledighet som redan inleddes i november 2005 har fortgått utan avbrott fram till 2007, ska också läkarintygen för 2005 granskas. B har i mars–april haft 60 dagar sjukledighet med full lön. I september insjuknar D i en annan sjukdom som leder till pensionering. För denna sjukledighetstid får B 2/3 lön för 120 kalenderdagar och från och med början av nästa år vidare 2/3 lön för 60 kalenderdagar, vilket innebär att lön betalas för totalt 180 kalenderdagar på grund av den sjukdom som leder till pensionering. Den omständighet att kalenderåret byts ger inte rätt till full lön på nytt. C har fram till slutet av j...
Tillämpningsanvisning. Avtalet gäller inte permitteringsgrunderna, utan de fastställs enligt lag. Genom avtalet har man inte begränsat permitteringstiden.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelsen överensstämmer med 7 kap. 1 och 2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv som försummande av arbeten, brott mot de order som arbetsgivaren inom ramen för sin direktions-rätt utfärdat, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Innehållet av begreppet sakligt och vägande skäl har man ovan velat precisera genom att lista några exempel på sådana fall där det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen vid sidan av det övriga försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).
Tillämpningsanvisning. I avtalets 9 § avses med biträde till exempel arbetstagarens egen förtroendeman eller arbetskamrat.
Tillämpningsanvisning. Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknade är den första dagen med lön som här avses, oavsett om barnet insjuknade under en ledig dag eller mitt under arbetsdagen. Om barnet insjuknar mitt under arbetsdagen, betalas vanligen lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet. Nästa arbetsdag efter dagen för insjuknandet är den första lediga dagen med lön som här avses. Dagar med lön är de tre kalenderdagar efter varandra som följer på dagen för insjuknandet, oavsett om dessa dagar är arbetsdagar eller inte. Om arbetstagaren inte alls anländer till arbetet under den dag då barnet insjuknade som alltså i så fall är en arbetsdag, är denna dag den första lediga dagen med lön. Med en förälder avses make/maka eller sambo som sköter barn till den andra partnern som bor i samma hushåll. Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs utanför hemmet och på vilket personen i fråga försörjer sig. Exempelvis maken/makan till en privatföretagare kan få ledighet från arbetet med lön, om företagaren inte jobbar hemma eller i dess omedelbara närhet. Om maken/makan studerar på en annan ort men är hemma då barnet insjuknar, t.ex. under ett veckoslut, på semester el. dyl., har den andra föräldern inte rätt till ledighet från arbetet med lön. Detsamma gäller värnpliktiga och motsvarande. Om det är omöjligt att skaffa någon annan vårdare till barnet och om makarnas arbetsskift inklusive restider delvis överlappar varandra, gäller det den ledighet från arbetet med lön som här avses. På samma sätt ska det förfaras om makens eller makans arbetsresa eller sjukhusvistelse förhindrar honom eller henne att de facto sköta barnet.
Tillämpningsanvisning. Avdraget av arbetslöshetsdagpenningsandelen gäller ersättningen till den del den utgör ersättning till arbetstagaren för löneförmåner som gått förlorade på grund av arbetslöshet innan domen avkunnades eller meddelades. Avdragets belopp är i regel 75 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen, 80 procent av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet i dess helhet. Ett mindre avdrag än vad som nämns ovan kan göras på ersättningen eller så kan man helt låta bli att göra avdrag, om detta är skäligt med hänsyn till ersättningsbeloppet, arbetstagarens ekonomiska och sociala förhållanden och den kränkning han eller hon har blivit utsatt för. Om ett avtal ingås om arbetsgivarens skyldighet att ersätta för en ogrundad uppsägning av arbetsavtal, ska även från den avtalade ersättningen göras avdrag så som avtalats i föregående stycke.
Tillämpningsanvisning. En timlärare anses vara timlärare i bisyssla om lärarens bundna arbetstid är mindre än 600 timmar per arbetsår eller i genomsnitt mindre än 15 timmar per vecka. När timarvodet bestäms beaktas arbetets svårighetsgrad och ansvar samt lärarens erfarenhet, färdigheter och arbetsförmåga. Avtalsbestämmelserna enligt denna paragraf kan tillämpas tidigast 1.8.2022. På timlärare i bisyssla som anställs 1.11.2022 eller senare tillämpas bestämmelserna i denna paragraf. Senast 1.8.2023 ska avtalsbestämmelserna tillämpas på timlärare i bisyssla som innan de nya avtalsbestämmelserna trädde i kraft anställts tillsvidare eller för viss tid enligt avtalsbestämmelserna för timlärare i del C i UKTA 2020–2021. För sådana timlärare i bisyssla som saknar den behörighet som avses i behörighetsvillkoren görs ett avdrag för avsaknad av behörighet enligt del A kap. II § 8 4 11 07 04 1 Lämplig högre högskoleexamen eller lämplig högre 4 11 07 04 2 yrkeshögskoleexamen Lämplig högskoleexamen, ingenjörs- eller byggnadsarkitektexamen 4 11 07 04 3 Lämplig examen på institutnivå 4 11 07 04 4 Annan lämplig examen eller utbildning Innan arbetsperioden börjar ska en arbetstidsplan med lärarens samtliga arbetsuppgifter i mån av möjlighet fastställas för läraren. När arbetstidsplanen fastställs ska arbetsperiodens längd och arbetsuppgifternas förutsebarhet beaktas. Arbetstidsplanen ska följas upp regelbundet. I arbetstidsplanen fastställs all bunden/icke-bunden/oreglerad arbetstid så att den motsvarar det verkliga behovet. På timlärare i bisyssla tillämpas ingen minimiandel icke- bunden arbetstid enligt § 12. För en timlärare i bisyssla som anställts för minst ett år planeras arbete för högst 40 veckor/200 arbetsdagar. Genom överenskommelse med läraren kan man avvika från detta antal arbetsveckor/arbetsdagar. Till en timlärare i bisyssla betalas tillägg för obekväm arbetstid, som höjer lärarens timarvode med 50 %. I fråga om påbörjandet av arbetet och betalningen av tillägget beaktas inte den icke-bundna arbetstiden enligt § 12 mom. 1. För arbetstimmar som utförs under samma dygn betalas kvällstillägg efter att 8 timmar har förlöpt sedan den första arbetsuppgift som fastställts av arbetsgivaren påbörjades under dygnet. Kvällstillägg betalas tidigast efter klockan 15. För arbete som arbetsgivaren fastställt till lördag och söndag betalas tillägg för obekväm arbetstid om arbetsuppgifter under samma kalendervecka förlagts till en eller flera kalenderdagar under måndag–fredag. För arbete som arbets...
Tillämpningsanvisning. I 19 c § i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) finns bestämmelser om att retroaktivt beviljad invalidpension eller rehabiliteringspenning betalas till arbetsgivaren om arbetsgivaren för samma tid har betalat lön för sjukdomstid till arbetstagaren. Enligt ovan nämnda paragraf betalas pensionen till arbetsgivaren endast under förutsättningen att pensionsanstalten underrättas minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.
Tillämpningsanvisning. När de nämnda dagarna infaller under lediga dagar eller semestertiden, har arbetstagaren inte rätt få motsvarande lediga dag vid någon annan tidpunkt.